Andrakammarvalet i Sverige 1917

Andrakammarvalet i Sverige 1917
Sverige
20 september 1917

Sveriges riksdags andra kammares 230 platser
 Första partiAndra partiTredje parti
 Hjalmar BrantingDaniel Persson i TällbergArvid Lindman
LedareHjalmar BrantingDaniel Persson i TällbergArvid Lindman
PartiSocialdemokraternaLiberala samlingspartietAllmänna valmansförbundet
AlliansVänsternMittenHögern
Föregående val875786
Erhållna mandat866259
Mandatförändring1 5 27
Röster228 777202 936182 070
Andel31,1%27,6%24,7%

Statsminister före valet

Carl Swartz
Nationella partiet

Ny statsminister

Nils Edén
Liberala samlingspartiet

Andrakammarvalet i Sverige 1917 hölls den 20 september 1917.

Valkampanj

Den svenska sommaren 1917 hade präglats av ett flertal hunger- och militärdemonstrationer, bland annat inspirerade av ryska revolutionen. I maj hade Socialdemokraternas vänsterflygel brutit sig ut och bildat Sveriges socialdemokratiska vänsterparti. Ytterligare två partier, de båda lantbrukspartierna Bondeförbundet och Jordbrukarnas riksförbund, fanns för första gången på egna listor - Bondeförbundet hade dock ställt upp under Allmänna valmansförbundets kampanjorganisation i höstvalet 1914, och då erhållit 0,2% av rösterna.

I valet blåste vänstervindar med krav på demokratiska och sociala reformer. Livsmedelsbristen har kommit att ge valet smeknamnet "hungervalet", och den sittande regeringen Hammarskjöld utpekades från socialdemokratiskt håll som skyldig till problemen. Livsmedelsfrågan gav liberaler, socialdemokrater och vänstersocialister vind i seglen. Dessa krävde allmän rösträtt för män och kvinnor samt borttagande av den 40-gradiga skalan i de kommunala valen. Högern och de båda bondepartierna sa nej till reformkraven.

Valresultat

För samtliga genom valet invalda riksdagsmän, se Lista över ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare 1918-1920.

PartiPartiledareRösterMandatfördelning
Antal%+− %Antal+−
 Sveriges socialdemokratiska arbetarepartiHjalmar Branting228 77731,1−5,386−1
 Liberala samlingspartietDaniel Persson i Tällberg202 93627,6+0,762+5
 Allmänna valmansförbundetArvid Lindman182 07024,7−11,859−27
 Sveriges socialdemokratiska vänsterpartiZeth Höglund59 2438,111+11
 BondeförbundetErik Eriksson i Spraxkya39 2625,3+5,19+9
 Jordbrukarnas RiksförbundJohannes Nilsson i Gårdsby22 6593,13+3
 Fria gruppenAdolf Christiernson8590,1
 Övriga partier1780
Antal giltiga röster735 984100,0 230 
Ogiltiga röster3 069 
Totalt739 053
(65,8 %)
  • Fria gruppen fick samtliga sina röster i Helsingborgs, Landskrona och Lunds valkrets.

Inför valet var 1 123 969 personer röstberättigade.

Regeringsbildning

Alla de tre nya partierna kom in i kammaren, och Högern blev valets förlorare - liberalernas (efter valet nytillträdde) partiledare Nils Edén fick i uppdrag att bilda regering. Regeringen Edén, en koalitionsregering bestående av liberaler och socialdemokrater, sprack dock i mars 1920, och efterträddes av den helt igenom socialdemokratiska minoritetsregeringen Branting, som satt i regeringsställning under mandatperiodens sista halvår.

Källor

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Hjalmar branting stor bild.jpg
Hjalmar Branting (1860-1925), Prime Minister of Sweden 1920, 1921-23 and 1924-25.
Arvid Lindman.jpg
Arvid Lindman, Prime Minister of Sweden 1906-1911 and 1928-1930