Förstakammarvalet i Sverige 1907

Förstakammarvalet i Sverige 1907
Sverige
3 april till 9 december 1907

30 av 150 mandat i Sveriges riksdags första kammare
 Första partiAndra parti
 Christian Lundeberg.jpgTamm, Claës Gustaf Adolf (av Oscar Björck 1908).jpg
LedareChristian LundebergGustaf Tamm
PartiProtektionistiska partietFörsta kammarens moderata parti
Ledarens valkretsGävleborgs läns valkretsStockholms stads valkrets
Erhållna mandat10141
Mandatförändring16

Statsminister före valet

Arvid Lindman
Lantmannapartiet

Ny statsminister

Arvid Lindman
Lantmannapartiet

Förstakammarvalet i Sverige 1907 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1907 fanns det totalt 1 268 valmän, varav 1 237 deltog i valet.

I Stockholms läns valkrets och en tredjedel av Kristianstads läns valkrets ägde valet rum den 3 april. I Göteborgs stads valkrets ägde valet rum den 12 september. I Stockholms stads valkrets ägde valet rum den 16 september. I Uppsala läns valkrets, Södermanlands läns valkrets, 2/3 av Östergötlands läns valkrets, Göteborgs och Bohusläns valkrets, Älvsborgs läns valkrets och Skaraborgs läns valkrets ägde valet rum den 17 september. I den resterande delen av Östergötlands läns valkrets, Jönköpings läns valkrets, Hallands läns valkrets, Örebro läns valkrets och Norrbottens läns valkrets ägde valet rum den 18 september. I Västerbottens läns valkrets ägde valet rum den 19 september. I Kalmar läns södra valkrets ägde valet rum den 25 september. I Gotlands läns valkrets och Malmöhus läns valkrets ägde valet rum den 1 oktober. I Kopparbergs läns valkrets ägde valet rum den 3 oktober. I 2/3 av Kristianstads läns valkrets ägde valet rum den 8 oktober. I Gävle stads valkrets ägde valet rum den 31 oktober och i Jämtlands läns valkrets ägde valet rum den 9 december.

Valresultat

PartiRöster [1]ValdaMandatfördelning
FK 1907FK 1908+/-
Protektionistiska partiet82919100101+1
Moderata partiet33893541+6
Partilösa732135-8
Övriga49302[2] 3+1
Totalt1 73330150150+-0

Det protektionistiska partiet behöll alltså egen majoritet.

Invalda riksdagsmän

Stockholms stads valkrets:

Stockholms läns valkrets:

Uppsala läns valkrets:

Södermanlands läns valkrets:

Östergötlands läns valkrets:

Jönköpings läns valkrets:

Kalmar läns södra valkrets:

Gotlands läns valkrets:

Kristianstads läns valkrets:

Malmöhus läns valkrets:

Hallands läns valkrets:

Göteborgs och Bohusläns valkrets:

Göteborgs stads valkrets:

Älvsborgs läns valkrets:

Skaraborgs läns valkrets:

Örebro läns valkrets:

Kopparbergs läns valkrets:

Gävle stads valkrets:

Jämtlands läns valkrets:

Västerbottens läns valkrets:

Norrbottens läns valkrets:

Källor

Fotnoter

  1. ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.
  2. ^ En högervilde och två vänstervildar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Tamm, Claës Gustaf Adolf (av Oscar Björck 1908).jpg
sv:Claës Gustaf Adolf Tamm (1838-1925), svensk friherre, ämbetsman, riksdagsman och finansminister. Målning av Oscar Björck 1908.