Förstakammarvalet i Sverige 1889

Förstakammarvalet i Sverige 1889

8 januari till 2 oktober 1889

22 av 145 mandat i Sveriges riksdags första kammare
 Första partiAndra parti
 Patrik Reuterswärd 1959.JPGEhrenheim, Pehr Jakob von 1905.jpg
LedarePatric ReuterswärdPehr von Ehrenheim
PartiProtektionistiska partietFörsta kammarens minoritetsparti
Ledarens valkretsVästmanlands läns valkretsUppsala läns valkrets
Erhållna mandat6830
Mandatförändring61

Statsminister före valet

Gillis Bildt
Oberoende konservativ

Ny statsminister

Gustaf Åkerhielm
Protektionistiska partiet

Förstakammarvalet i Sverige 1889 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1889 fanns det totalt 903 valmän, varav 890 deltog i valet.

I Norrköpings stads valkrets ägde rum den 8 januari. I halva Norrbottens läns valkrets ägde valet rum den 8 april. I Stockholms läns valkrets, Södermanlands läns valkrets, Östergötlands läns valkrets, Jönköpings läns valkrets, Värmlands läns valkrets och Gävleborgs läns valkrets ägde valet rum den 17 september. I Skaraborgs läns valkrets, Västernorrlands läns valkrets och andra halvan av Norrbottens läns valkrets ägde valet rum den 18 september. I Stockholms stads valkrets ägde valet rum den 25 september. I Malmö stads valkrets ägde valet rum den 27 september. I Gotlands läns valkrets ägde valet rum den 30 september. I Västmanlands läns valkrets ägde valet rum den 1 oktober och i Kristianstads läns valkrets ägde valet rum den 2 oktober.

Valresultat

PartiRöster [1]ValdaMandatfördelning
FK 1889FK 1890+/-
Protektionistiska partiet437126268+6
Minoritetspartiet10523130-1
Partilösa33885247-5
Övriga344000+-0
Totalt1 22422145145+-0

Invalda riksdagsmän

Stockholms stads valkrets:

Stockholms läns valkrets:

Södermanlands läns valkrets:

Östergötlands läns valkrets:

Norrköpings stads valkrets:

Jönköpings läns valkrets:

Gotlands läns valkrets:

Kristianstads läns valkrets:

Malmöhus läns valkrets:

Malmö stads valkrets:

Skaraborgs läns valkrets:

Värmlands läns valkrets:

Västmanlands läns valkrets:

Gävleborgs läns valkrets:

Västernorrlands läns valkrets:

Norrbottens läns valkrets:

Källor

Fotnoter

  1. ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.

Media som används på denna webbplats

Swedish norwegian union flag.svg
Svensk handelsflagg 1844-1905
Swedish civil ensign (1844–1905).svg
Svensk handelsflagg 1844-1905
Ehrenheim, Pehr Jakob von 1905.jpg
sv:Pehr von Ehrenheim (1823-1918), svensk adelsman, bruksförvaltare, konsultativt statsråd, talman i första kammaren och ledamot av Svenska Akademien.
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Patrik Reuterswärd 1959.JPG
Foto av Patrik Reuterswärd, svensk politiker