Förstakammarvalet i Sverige 1899
| |||||||||||||||||||
25 av 150 mandat i Sveriges riksdags första kammare | |||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||
|
Förstakammarvalet i Sverige 1899 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1899 fanns det totalt 1 028 valmän, varav 988 deltog i valet.
I halva Uppsala läns valkrets ägde valet rum den 17 mars. I Stockholms stads valkrets ägde valet rum den 1 juni. I andra halvan av Uppsala läns valkrets, Södermanlands läns valkrets, Östergötlands läns valkrets, Jönköpings läns valkrets, Kronobergs läns valkrets, Göteborgs och Bohusläns valkrets, Älvsborgs läns valkrets, Skaraborgs läns valkrets, Örebro läns valkrets och Norrbottens läns valkrets ägde valet rum den 19 september. I Jämtlands läns valkrets ägde valet rum den 20 september. I Blekinge läns valkrets, Malmöhus läns valkrets och Västmanlands läns valkrets ägde valet rum den 26 september. I Norrköpings stads valkrets ägde valet rum den 12 oktober. I Malmö stads valkrets ägde valet rum den 17 november och i Göteborgs stads valkrets ägde valet rum den 30 november.
Valresultat
Parti | Röster [1] | Valda | Mandatfördelning | |||
---|---|---|---|---|---|---|
FK 1899 | FK 1900 | +/- | ||||
Protektionistiska partiet | 693 | 15 | 98 | 98 | +-0 | |
Minoritetspartiet | 311 | 6 | 29 | 30 | +1 | |
Partilösa | 142 | 4 | 23 | 22 | -1 | |
Övriga | 206 | 0 | 0 | 0 | +-0 | |
Totalt | 1 352 | 25 | 150 | 150 | +-0 |
Det protektionistiska partiet behöll alltså egen majoritet.
Invalda riksdagsmän
Stockholms stads valkrets:
Norrköpings stads valkrets:
Malmö stads valkrets:
- Johan Dieden
Göteborgs och Bohusläns valkrets:
Göteborgs stads valkrets:
Källor
Fotnoter
- ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.
Media som används på denna webbplats
Svensk handelsflagg 1844-1905
Svensk handelsflagg 1844-1905
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |
Foto av Patrik Reuterswärd, svensk politiker
sv:Pehr von Ehrenheim (1823-1918), svensk adelsman, bruksförvaltare, konsultativt statsråd, talman i första kammaren och ledamot av Svenska Akademien.