Förstakammarvalet i Sverige 1896
| |||||||||||||||||||
17 av 150 mandat i Sveriges riksdags första kammare | |||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||
|
Förstakammarvalet i Sverige 1896 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1896 fanns det totalt 808 valmän, varav 788 deltog i valet.
I Kristianstads läns valkrets ägde valet rum den 8 januari. I Göteborgs stads valkrets ägde valet rum den 17 september. I Stockholms läns valkrets, Östergötlands läns valkrets, Jönköpings läns valkrets, Göteborgs och Bohusläns valkrets, Älvsborgs läns valkrets, Örebro läns valkrets och Gävleborgs läns valkrets ägde valet rum den 22 september. I Västernorrlands läns valkrets ägde valet rum den 23 september. I Malmöhus läns valkrets ägde valet rum den 29 september. I Stockholms stads valkrets ägde valet rum den 20 november. I Kalmar läns norra valkrets ägde valet rum den 2 december och i Kronobergs läns valkrets ägde valet rum den 21 december.
Valresultat
Parti | Röster [1] | Valda | Mandatfördelning | |||
---|---|---|---|---|---|---|
FK 1896 | FK 1897 | +/- | ||||
Protektionistiska partiet | 439 | 11 | 97 | 97 | +-0 | |
Minoritetspartiet | 133 | 3 | 26 | 27 | +1 | |
Partilösa | 154 | 3 | 27 | 26 | -1 | |
Övriga | 230 | 0 | 0 | 0 | +-0 | |
Totalt | 956 | 17 | 150 | 150 | +-0 |
Det protektionistiska partiet behöll alltså egen majoritet.
Invalda riksdagsmän
Stockholms stads valkrets:
Kristianstads läns valkrets:
Göteborgs och Bohusläns valkrets:
Göteborgs stads valkrets:
Västernorrlands läns valkrets:
Källor
Fotnoter
- ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.
Media som används på denna webbplats
Svensk handelsflagg 1844-1905
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |
Foto av Patrik Reuterswärd, svensk politiker
Svensk handelsflagg 1844-1905
sv:Pehr von Ehrenheim (1823-1918), svensk adelsman, bruksförvaltare, konsultativt statsråd, talman i första kammaren och ledamot av Svenska Akademien.