Folkomröstningen om rusdrycksförbud i Sverige 1922

En affisch för nej-sidan, gjord av Albert Engström.
En affisch för ja-sidan.
Resultat efter län och väljarens kön. Folkomröstningen 1922 var den första och enda gången olika röstsedlar användes av män respektive kvinnor.

Folkomröstningen om rusdrycksförbud i Sverige genomfördes den 27 augusti 1922. Det blev ett mycket jämnt resultat i valet och ett lägre valdeltagande än många hoppats på. 48,8 procent röstade för och 50,8 procent emot "införande av fullständigt rusdrycksförbud".[1]

Historik

Syftet med ett alkoholförbud var att minska de negativa effekterna av rusdrycker såsom vin, öl, cider och sprit.

Bakgrund

I början av 1900-talet förekom en livlig debatt om den höga alkoholkonsumtionen i Sverige. Det ansågs att missbruket ledde till stora problem och kostnader för samhället och även för enskilda personer. Nykterhetsrörelsen växte sig allt starkare. 1907 avslogs en motion i riksdagen om totalt rusdrycksförbud. År 1911 tillsatte regeringen en nykterhetskommitté som skulle utreda frågan om att begränsa försäljningen eller införa ett totalförbud. Av kommitténs 11 medlemmar förespråkade 8 ett förbud. I kommittén satt även läkare Ivan Bratt som kom att ha avgörande betydelse för nykterhetspolitikens framtida utformning.[2]

1917 kom nykterhetskommittén med ett betänkande som föreslog lokalt veto och en ny försäljningsförordning. Det lokala vetot uteslöts från propositionen medan försäljningsförordningen bifölls och trädde i kraft den 1/1 1919. [3] En del av försäljningsförordningen var ett ransoneringssystem som fick namnet Brattsystemet. Systemet reglerade de privata köpen genom en motbok som registrerade varje köp en individ gjorde. Detta system hade Bratt redan inordnat i Stockholm 1914, via AB Stockholmssystemet. Under perioden från att Bratt skapade systemet i Stockholm och att systemet blev lagstiftat krav hade ett flertal brännvinsförsäljningsbolag infört det Brattska systemet. Under Bratts restriktionssystem och de ransoneringsåtgärderna som togs under krigsåren så växte lönnkrögeriet.[4]

För nykterhetsvänner var inte det Brattska systemet tillräckligt för att motarbeta alkoholens farliga konsekvenser så de menade att ett förbud fortfarande var nödvändigt.[5]

Under Socialdemokraternas elfte kongress bifölls en motion om att ett rusdrycksförbud krävde folkligt stöd med 2/3. Detta stöd skulle bekräftas med en folkomröstning.[6]

År 1921 införde riksdagen möjlighet att anordna rådgivande folkomröstningar för att på detta sätt öka demokratin. Den svenska nykterhetsrörelsen var starkt pådrivande i frågan om en folkomröstning om detta förbud, och nu fanns möjlighet därtill. I andra länder var liknande förbud aktuella, så frågan var i hög grad aktuell.

Rusdrycksförbud i andra länder

Valkampanjen

En folkomröstning anordnades 1922 om fullständigt rusdrycksförbud, gällande framställning, innehav, införande eller överlåtelse av alla slags drycker med mer än 2 1/4 viktprocent alkohol.

I valkampanjen inför omröstningen deltog inga politiska partier, denna sköttes istället av fristående organisationer. Sveriges kommunistiska parti ställde sig emellertid positiva till ett förbud. Frågan man skulle ta ställning till var om man var För eller mot införande av fullständigt rusdrycksförbud.

På ja-sidan stod de starka och välorganiserade nykterhetsorganisationerna. Nej-sidan var betydligt svagare. I början av 1922 bildades Landsföreningen för folknykterhet utan förbud i syfte att arbeta för ett nej.

Förespråkarna för ett nej använde bland annat en affisch av Albert Engström med budskapet Kräftor kräva dessa drycker, och förespråkarna för ett ja använde affischer med texten Spritfloden dränker hem och familjelycka[10].

Resultatet

27 augusti 1922 genomfördes folkomröstningen. 3 302 483 var röstberättigade och av dessa deltog 1 820 452 eller 55,1 procent[11] (vid riksdagsvalet 1921 deltog 54,2 %).

Folkomröstningen slutade mycket jämnt och lite oväntat med att förbudsmotståndarna tog hem segern. 925 097 (50,8 procent) hade röstat mot (nej till) ett förbud och 889 132 (48,8 procent) för (ja). 6 223 röster var ogiltiga eller blanka.[12]

Intressant att notera är att hela 59 procent av männen röstade nej till ett förbud medan endast 41 procent av kvinnorna var negativa – vid valet användes två olika röstsedlar för män och kvinnor.[13] Orsaken var att man ansåg det otänkbart att kvinnors röster skulle få vara utslagsgivande för en lagstiftning som främst rörde män eftersom de tänkte sig att ett förbud då inte skulle få någon legitimitet.[13] Kvinnlig rösträtt infördes i Sverige år 1919 och utan det hade det varit ett mycket tydligare nej i omröstningen.

De regionala skillnaderna var också stora. Norra delen av Sverige var i högre utsträckning för ett totalförbud. På lokal nivå var skillnaderna än större. I Västerbottens län röstade 81 procent för ett förbud. I Malmöhus län gällde det motsatta, och där röstade 81 procent mot ett förbud.[14]

I Lund röstade 10,9 procent för förbudet och 89,1 procent mot. I Jönköping var siffran hela 88 procent för förbud och 12 procent mot. I storstäderna var majoriteten emot ett förbud medan människor på landsbygden röstade för. Skillnaderna i hur man röstade var i stora drag sociologiskt betingade.

Resultatet i tabellform[15]

LänTotalbefolkningenMänKvinnor
JaNejJaNejJaNej
AntalAndelAntalAndelAntalAndelAntalAndelAntalAndelAntalAndel
Stockholms stad&&&&&&&&&&021928.&&&&&021 92813,5 %&&&&&&&&&0141034.&&&&&0141 03486,5 %&&&&&&&&&&&07680.&&&&&07 68010,0 %&&&&&&&&&&069503.&&&&&069 50390,0 %&&&&&&&&&&014248.&&&&&014 24816,6 %&&&&&&&&&&071531.&&&&&071 53183,4 %
Stockholms län&&&&&&&&&&024626.&&&&&024 62633,1 %&&&&&&&&&&049854.&&&&&049 85466,9 %&&&&&&&&&&010732.&&&&&010 73226,2 %&&&&&&&&&&030272.&&&&&030 27273,8 %&&&&&&&&&&013894.&&&&&013 89441,5 %&&&&&&&&&&019582.&&&&&019 58258,5 %
Uppsala län&&&&&&&&&&021834.&&&&&021 83449,0 %&&&&&&&&&&022749.&&&&&022 74951,0 %&&&&&&&&&&&09719.&&&&&09 71940,7 %&&&&&&&&&&014179.&&&&&014 17959,3 %&&&&&&&&&&012115.&&&&&012 11558,6 %&&&&&&&&&&&08570.&&&&&08 57041,4 %
Södermanlands län&&&&&&&&&&028255.&&&&&028 25548,1 %&&&&&&&&&&030488.&&&&&030 48851,9 %&&&&&&&&&&012386.&&&&&012 38637,5 %&&&&&&&&&&020646.&&&&&020 64662,5 %&&&&&&&&&&015869.&&&&&015 86961,7 %&&&&&&&&&&&09842.&&&&&09 84238,3 %
Östergötlands län&&&&&&&&&&050686.&&&&&050 68656,3 %&&&&&&&&&&039422.&&&&&039 42243,7 %&&&&&&&&&&022418.&&&&&022 41845,7 %&&&&&&&&&&026598.&&&&&026 59854,3 %&&&&&&&&&&028268.&&&&&028 26868,8 %&&&&&&&&&&012824.&&&&&012 82431,2 %
Jönköpings län&&&&&&&&&&068757.&&&&&068 75781,5 %&&&&&&&&&&015591.&&&&&015 59118,5 %&&&&&&&&&&031749.&&&&&031 74973,4 %&&&&&&&&&&011505.&&&&&011 50526,6 %&&&&&&&&&&037008.&&&&&037 00890,1 %&&&&&&&&&&&04086.&&&&&04 0869,9 %
Kronobergs län&&&&&&&&&&020671.&&&&&020 67147,1 %&&&&&&&&&&023249.&&&&&023 24952,9 %&&&&&&&&&&&09985.&&&&&09 98539,2 %&&&&&&&&&&015497.&&&&&015 49760,8 %&&&&&&&&&&010686.&&&&&010 68658,0 %&&&&&&&&&&&07752.&&&&&07 75242,0 %
Kalmar län&&&&&&&&&&024590.&&&&&024 59041,9 %&&&&&&&&&&034059.&&&&&034 05958,1 %&&&&&&&&&&011389.&&&&&011 38933,5 %&&&&&&&&&&022624.&&&&&022 62466,5 %&&&&&&&&&&013201.&&&&&013 20153,6 %&&&&&&&&&&011435.&&&&&011 43546,4 %
Gotlands län&&&&&&&&&&&06875.&&&&&06 87537,3 %&&&&&&&&&&011550.&&&&&011 55062,7 %&&&&&&&&&&&03010.&&&&&03 01028,4 %&&&&&&&&&&&07573.&&&&&07 57371,6 %&&&&&&&&&&&03865.&&&&&03 86549,3 %&&&&&&&&&&&03977.&&&&&03 97750,7 %
Blekinge län&&&&&&&&&&013358.&&&&&013 35840,3 %&&&&&&&&&&019781.&&&&&019 78159,7 %&&&&&&&&&&&06086.&&&&&06 08631,6 %&&&&&&&&&&013162.&&&&&013 16268,4 %&&&&&&&&&&&07272.&&&&&07 27252,4 %&&&&&&&&&&&06619.&&&&&06 61947,6 %
Kristianstads län&&&&&&&&&&027205.&&&&&027 20544,7 %&&&&&&&&&&033605.&&&&&033 60555,3 %&&&&&&&&&&012393.&&&&&012 39335,3 %&&&&&&&&&&022718.&&&&&022 71864,7 %&&&&&&&&&&014812.&&&&&014 81257,6 %&&&&&&&&&&010887.&&&&&010 88742,4 %
Malmöhus län&&&&&&&&&&029470.&&&&&029 47019,4 %&&&&&&&&&0122295.&&&&&0122 29580,6 %&&&&&&&&&&011618.&&&&&011 61813,9 %&&&&&&&&&&072046.&&&&&072 04686,1 %&&&&&&&&&&017852.&&&&&017 85226,2 %&&&&&&&&&&050249.&&&&&050 24973,8 %
Hallands län&&&&&&&&&&010872.&&&&&010 87225,1 %&&&&&&&&&&032501.&&&&&032 50174,9 %&&&&&&&&&&&04692.&&&&&04 69219,4 %&&&&&&&&&&019503.&&&&&019 50380,6 %&&&&&&&&&&&06180.&&&&&06 18032,2 %&&&&&&&&&&012998.&&&&&012 99867,8 %
Göteborgs och Bohus län&&&&&&&&&&034931.&&&&&034 93127,1 %&&&&&&&&&&093777.&&&&&093 77772,9 %&&&&&&&&&&014600.&&&&&014 60021,4 %&&&&&&&&&&053580.&&&&&053 58078,6 %&&&&&&&&&&020331.&&&&&020 33133,6 %&&&&&&&&&&040197.&&&&&040 19766,4 %
Älvsborgs län&&&&&&&&&&046439.&&&&&046 43948,7 %&&&&&&&&&&048998.&&&&&048 99851,3 %&&&&&&&&&&019961.&&&&&019 96138,4 %&&&&&&&&&&032004.&&&&&032 00461,6 %&&&&&&&&&&026478.&&&&&026 47860,9 %&&&&&&&&&&016994.&&&&&016 99439,1 %
Skaraborgs län&&&&&&&&&&041362.&&&&&041 36255,1 %&&&&&&&&&&033719.&&&&&033 71944,9 %&&&&&&&&&&018782.&&&&&018 78244,5 %&&&&&&&&&&023458.&&&&&023 45855,5 %&&&&&&&&&&022580.&&&&&022 58068,8 %&&&&&&&&&&010261.&&&&&010 26131,2 %
Värmlands län&&&&&&&&&&057430.&&&&&057 43066,4 %&&&&&&&&&&029120.&&&&&029 12033,6 %&&&&&&&&&&026056.&&&&&026 05655,1 %&&&&&&&&&&021223.&&&&&021 22344,9 %&&&&&&&&&&031374.&&&&&031 37479,9 %&&&&&&&&&&&07897.&&&&&07 89720,1 %
Örebro län&&&&&&&&&&044538.&&&&&044 53863,5 %&&&&&&&&&&025571.&&&&&025 57136,5 %&&&&&&&&&&019852.&&&&&019 85252,3 %&&&&&&&&&&018111.&&&&&018 11147,7 %&&&&&&&&&&024686.&&&&&024 68676,8 %&&&&&&&&&&&07460.&&&&&07 46023,2 %
Västmanlands län&&&&&&&&&&030831.&&&&&030 83158,8 %&&&&&&&&&&021631.&&&&&021 63141,2 %&&&&&&&&&&013782.&&&&&013 78247,8 %&&&&&&&&&&015077.&&&&&015 07752,2 %&&&&&&&&&&017049.&&&&&017 04972,2 %&&&&&&&&&&&06554.&&&&&06 55427,8 %
Kopparbergs län&&&&&&&&&&060587.&&&&&060 58770,3 %&&&&&&&&&&025538.&&&&&025 53829,7 %&&&&&&&&&&027424.&&&&&027 42459,6 %&&&&&&&&&&018568.&&&&&018 56840,4 %&&&&&&&&&&033163.&&&&&033 16382,6 %&&&&&&&&&&&06970.&&&&&06 97017,4 %
Gävleborgs län&&&&&&&&&&058434.&&&&&058 43470,5 %&&&&&&&&&&024438.&&&&&024 43829,5 %&&&&&&&&&&026233.&&&&&026 23359,2 %&&&&&&&&&&018088.&&&&&018 08840,8 %&&&&&&&&&&032201.&&&&&032 20183,5 %&&&&&&&&&&&06350.&&&&&06 35016,5 %
Västernorrlands län&&&&&&&&&&058597.&&&&&058 59778,4 %&&&&&&&&&&016159.&&&&&016 15921,6 %&&&&&&&&&&028654.&&&&&028 65470,8 %&&&&&&&&&&011803.&&&&&011 80329,2 %&&&&&&&&&&029943.&&&&&029 94387,3 %&&&&&&&&&&&04356.&&&&&04 35612,7 %
Jämtlands län&&&&&&&&&&029485.&&&&&029 48572,6 %&&&&&&&&&&011135.&&&&&011 13527,4 %&&&&&&&&&&014481.&&&&&014 48163,9 %&&&&&&&&&&&08194.&&&&&08 19436,1 %&&&&&&&&&&015004.&&&&&015 00483,6 %&&&&&&&&&&&02941.&&&&&02 94116,4 %
Västerbottens län&&&&&&&&&&043302.&&&&&043 30281,4 %&&&&&&&&&&&09883.&&&&&09 88318,6 %&&&&&&&&&&021717.&&&&&021 71774,5 %&&&&&&&&&&&07430.&&&&&07 43025,5 %&&&&&&&&&&021585.&&&&&021 58589,8 %&&&&&&&&&&&02453.&&&&&02 45310,2 %
Norrbottens län&&&&&&&&&&034053.&&&&&034 05379,4 %&&&&&&&&&&&08827.&&&&&08 82720,6 %&&&&&&&&&&016570.&&&&&016 57071,6 %&&&&&&&&&&&06585.&&&&&06 58528,4 %&&&&&&&&&&017483.&&&&&017 48388,6 %&&&&&&&&&&&02242.&&&&&02 24211,4 %
Hela riket&&&&&&&&&0889116.&&&&&0889 11649,0 %&&&&&&&&&0924974.&&&&&0924 97451,0 %&&&&&&&&&0401969.&&&&&0401 96940,9 %&&&&&&&&&0579947.&&&&&0579 94759,1 %&&&&&&&&&0487147.&&&&&0487 14758,5 %&&&&&&&&&0345027.&&&&&0345 02741,5 %

Beslut i riksdagen efter folkomröstningen

Efter folkomröstningen beslutade riksdagen att inte förbjuda vin, spritdrycker och öl utan fortsatte med den restriktiva alkoholpolitiken. Det som avgjorde frågan var att det saknades stöd i Riksdagen för ett totalförbud, då man från konservativt håll främst såg den restriktiva politiken som tillräcklig i sig och från socialdemokratiskt håll ansåg att ett rusdrycksförbud enbart kunde genomföras med ett folkligt stöd på 2/3.[6] Frågan kom därför efter att förbudsmotståndarna segrat att ses som överspelad, och istället för totalförbud började alltfler inom Frisinnade landsföreningen att gå in på den återhållsamma linjen, vilket sprängde partiet i två delar 1924.

Däremot kom flera drycker att förbjudas. Det blev förbjudet att sälja starköl och starkcider i Sverige, men det var fortfarande tillåtet att tillverka dem och sälja på export, och flera ölsorter har även efter förbudet upphävdes behållit ordet "Export" på etiketten.[16] Starkölsförbudet gav upphov till ölkaféer och pilsner som hade en mycket svagare styrka. Motboken som införts under ransoneringsåren under första världskriget bestod fram till 1955 trots att andra ransoneringar från krigstiden upphört. Vidare infördes andra återhållsamma åtgärder som mattvång på restauranger och barer.

Följder

Nykterhetsrörelsen ändrade strategi och istället för förbudsiver kom man i fortsättningen satsa mera på upplysnings- och informationsarbete.[17]

I Umeå försökte man 1923 införa ett nära på totalförbud. Höga åldersgränser infördes och många restauranger fick sina rättigheter indragna. Man införde också ransoner om en liter per månad. Efter protester från polismyndigheten avbröts försöket.[14]

Liberala samlingspartiet delades i två partier, Frisinnade folkpartiet och Liberala riksdagspartiet, 1924. Orsaken var främst åsiktsskillnader i förbudsfrågan.

Se även

Referenser

  1. ^ ”Folkomröstningar 1922, 1955, 1957, 1980, 1994 och 2003”. Statistiska Centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 september 2012. http://archive.is/2012.09.12-165127/http://www.scb.se/Pages/TableAndChart.aspx?id=223857. 
  2. ^ Johansson, Lennart (1995). Systemet Lagom. sid. 73-74 
  3. ^ Johansson, Lennart (1995). Systemet Lagom. sid. 154-156 
  4. ^ Johansson, Lennart (1995) (på swedish). Systemet lagom : rusdrycker, intresseorganisationer och politisk kultur under förbudsdebattens tidevarv 1900-1922 s, 138. Lund University. https://portal.research.lu.se/portal/en/publications/systemet-lagom--rusdrycker-intresseorganisationer-och-politisk-kultur-under-foerbudsdebattens-tidevarv-19001922(c9a325a4-8522-4739-8381-da1394e4a7e1).html. Läst 20 maj 2021. 
  5. ^ Johansson, Lennart (1995) (på swedish). Systemet lagom : rusdrycker, intresseorganisationer och politisk kultur under förbudsdebattens tidevarv 1900-1922. Lund University. sid. 141. https://portal.research.lu.se/portal/en/publications/systemet-lagom--rusdrycker-intresseorganisationer-och-politisk-kultur-under-foerbudsdebattens-tidevarv-19001922(c9a325a4-8522-4739-8381-da1394e4a7e1).html. Läst 20 maj 2021. 
  6. ^ [a b] Protokoll från SAP:s elfte kongress i Stockholm 8-15 februari 1920
  7. ^ Heath, Dwight B. (1995). International handbook on alcohol and culture. Westport, CT. Greenwood Publishing Group, p. 21 Litteraturen tycks vara överens om 1948 men olika datum anges för starten av PEIs förbudslagar; 1907 anges som tidigast, men även 1900, 1901 och 1902 anges av andra.
  8. ^ "Sobering effect: What happened when Russia banned booze"
  9. ^ Associated Press, "Beer (Soon) for Icelanders", The New York Times, 1988-05-11 (läst 2021-04-17)
  10. ^ ”Kungliga Biblioteket ur Webarchieve 20070822 - Affischsamlingen - Affischer till folkomröstningar”. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070822181535/http://www.kb.se/Af/Folkomrostningar/Folkomrostning.htm. 
  11. ^ ”Ja och nej till euron (pdf)”. Arkiverad från originalet den 3 september 2006. https://web.archive.org/web/20060903225336/http://www.scb.se/statistik/ME/ME0201/2004H01/ME0201_2004H01_BR_ME09ST0401.pdf#search=%22rusdrycksf%C3%B6rbund%22. Läst 28 september 2006. 
  12. ^ Nykterhetsrörelsen i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1925)
  13. ^ [a b] ”När kvinnornas röster inte räknades”. Demokrati100.se. 25 augusti 2020. http://demokrati100.se/nar-kvinnornas-roster-inte-raknades/. Läst 29 augusti 2020. 
  14. ^ [a b] ”Systembolaget - Historien om Systembolaget”. Arkiverad från originalet den 27 september 2006. https://web.archive.org/web/20060927120947/http://www.systembolaget.se/Applikationer/Knappar/OmSystembolaget/Systembolagshistoria.htm. 
  15. ^ ”Förbudsomröstningens slutresultat”. Nya Folkets röst. 1922. Arkiverad från originalet den 13 november 2022. https://web.archive.org/web/20221113174642/http://www.folkirorelse.se/Content/2137/folkirorelse096.pdf. Läst 1 september 2016. 
  16. ^ "Små mer eller mindre kända museer 2. Bryggerimuseet i Arboga" (vid 2m36s), svtplay.se, 7 december 2022.
  17. ^ ”IOGT-NTO-rörelsen Kronoberg - Mer historia”. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071009094120/http://www.iogt.info/Historia_2.htm. 
Nationella val och folkomröstningar i Sverige
Riksdagsval
(enkammarsriksdagen från 1970)
1970 · 1973 · 1976 · 1979 · 1982 · 1985 · 1988 · 1991 · 1994 · 1998 · 2002 · 2006 · 2010 · 2014 · 2018 · 2022 · 2026
1988 · Före 1998 · 2002 · 2006 · 2010 (efter valkrets) · 2014 (efter valkrets) · 2018 (efter valkrets) · 2022 (efter valkrets)
2006 · 2010 · 2014 · 2018 · 2022 · 2026
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
Riksdagsval
(andra kammaren 1866–1970)
1866 · 1869 · 1872 · 1875 · 1878 · 1881 · 1884 · 1887 (1:a) · 1887 (2:a) · 1890 · 1893 · 1896 · 1899 · 1902 · 1905 · 1908 · 1911 · 1914 (1:a) · 1914 (2:a) · 1917 · 1920 · 1921 · 1924 · 1928 · 1932 · 1936 · 1940 · 1944 · 1948 · 1952 · 1956 · 1958 · 1960 · 1964 · 1968
Riksdagsval
(första kammaren 1866–1970)
1866 · 1867 · 1868 · 1869 · 1870 · 1871 · 1872 · 1873 · 1874 · 1875 · 1876 · 1877 · 1878 · 1879 · 1880 · 1881 · 1882 · 1883 · 1884 · 1885 · 1886 · 1887 · 1888 · 1889 · 1890 · 1891 · 1892 · 1893 · 1894 · 1895 · 1896 · 1897 · 1898 · 1899 · 1900 · 1901 · 1902 · 1903 · 1904 · 1905 · 1906 · 1907 · 1908 · 1909 · 1910 · 1911 (1:a) · 1911 (2:a) · 1912 · 1913 · 1914 · 1915 · 1916 · 1917 · 1918 · 1919 (1:a) · 1919 (2:a) · 1920 · 1921 · 1922 · 1923 · 1924 · 1925 · 1926 · 1927 · 1928 · 1929 · 1930 · 1931 · 1932 · 1933 · 1934 · 1935 · 1936 · 1937 · 1938 · 1939 · 1940 · 1941 · 1942 · 1943 · 1944 · 1945 · 1946 · 1947 · 1948 · 1949 · 1950 · 1951 · 1952 · 1953 · 1954 · 1955 · 1956 · 1957 · 1958 · 1959 · 1960 · 1961 · 1962 · 1963 · 1964 · 1965 · 1966 · 1967 · 1968 · 1969
Europaparlamentsval
1995 · 1999 · 2004 · 2009 · 2014 · 2019 · 2024
Folkomröstningar
Politik i Sverige · Politiska partier i Sverige

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Avlöningsafton - Rösta ja! 1922.jpg
Poster used at the Swedish referendum on prohibition 1922
Ref-1922-län-kön.png
Författare/Upphovsman: Max96, Licens: CC BY-SA 4.0
Resultaten från folkomröstningen om rusdrycksförbud 1922, färgade efter län och väljarens kön.
Kräftor kräva dessa drycker.jpg
Affisch från folkomröstningen om totalförbud mot alkoholdrycker 1922.