Andrakammarvalet i Sverige 1881
| ||
Sveriges riksdags andra kammares 206 platser | ||
---|---|---|
Andrakammarvalet i Sverige 1881 hölls under år 1881.
Valsystem
Valsättet var en blandning av indirekta- och direkta val. I 78 av landsbygdens 142 valkretsar tillämpades direkta val och detsamma gällde de 40 stadsvalkretsarna för första gången. Resterande 64 landsbygdsvalkretsar tillämpade alltså indirekta val, vilka utfördes av elektorer. Stadsvalkretsarna valde totalt 64 ledamöter. Dessa var i regel enmansvalkretsar med undantag för de största städerna som fick fler mandat, dessa var; Stockholm (16 mandat), Göteborg (7 mandat), Malmö (3 mandat) och Norrköping (2 mandat). Alla landsbygdsvalkretsar hade ett mandat var.
Rösträtt till andra kammaren hade män som var över 21 år och hade inkomst på minst 800 kronor per år eller ägde en fastighet taxerad till minst 1 000 kronor, eller arrenderade en fastighet taxerad till minst 6 000 kronor. För att vara valbar skulle man ha fyllt 25 år och bo i valkretsen.[1] Av folkmängden den 31 december 1880, 4 565 668, hade 281 163 (6,3 %) rösträtt.
Valresultat
Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti under riksdagen 1882 och baseras, liksom antalet mandat, på uppgifter om riksdagsledamöters partitillhörighet från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970. Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB. I stadsvalkretsar med flera mandat har röstetalen skattats [2]. Det ska också påpekas att partigrupperingarna var relativt diffusa och att partibyten inte var ovanliga.
Parti | Röstfördelning | Mandat | |||
---|---|---|---|---|---|
Röster | Elektorer | Antal | +/- | ||
Lantmannapartiet | 14 780 | 970 | 101 | +9 | |
Centern | 4 907 | 48 | 25 | -9 | |
Obundna | 12 494 | 465 | 80 | +2 | |
Övriga | 21 333 | 608 | - | - | |
Antal giltiga röster | 53 514 | 2 091 | 206 | +2 | |
Ogiltiga röster | 1 476 | 7 | |||
Totalt | 54 990 | 2 098 |
Valdeltagande
Antal
Direkta val | Indirekta val | Samtliga val | |
---|---|---|---|
Städerna | 20 604 | - | 20 604 |
Landsbygden | 34 386 | 11 601 | 45 987 |
Hela Sverige | 54 990 | 66 591 |
Andel
Direkta val | Indirekta val | Samtliga val | |
---|---|---|---|
Städerna | 45,2 | - | 45,2 |
Landsbygden | 26,9 | 10,7 | 19,5 |
Hela Sverige | 31,8 | 23,7 |
Fotnoter
Källor
- Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1879-1881 (Läst 14 oktober 2014)
- Tvåkammarriksdagen 1867–1970 från Almqvist & Wiksell International.
Media som används på denna webbplats
Svensk handelsflagg 1844-1905
Svensk handelsflagg 1844-1905
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |