Andrakammarvalet i Sverige 1921
 | Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sveriges riksdags andra kammares 230 platser | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Andrakammarvalet i Sverige 1921 hölls mellan den 10 och 26 september 1921. Valet 1921 var det första i Sverige där kvinnor fick rösta med allmän och lika rätt som män, även om vissa begränsningar bestod, bland annat kravet (på män) av fullbordad värnplikt. Även konkursutsatta, intagna, omyndigförklarade och mottagare av fattigstöd (socialbidrag) var undantagna rösträtt.[1] I valet 1920 hade 20,4 procent av befolkningen haft rösträtt – vid valet 1921 hade denna andel ökat till 54,3 procent. Det totala valdeltagandet var 54,2 procent och fyra[2] kvinnor röstades in i kammaren.
Valet genomfördes på olika dagar i landets 28 valkretsar. Först ut var Malmö, Helsingborg, Landskrona och Lund lördagen 10 september. Flest valkretsar, 18 stycken, röstade söndagen 11 september och 6 valkretsar röstade söndag 18 september. Sista valdagen var 26 september i Norrbottens län.[3]
Trots att det bara gått ett år sedan det förra valet, såg partiuppställningen markant annorlunda ut: dels hade Jordbrukarnas riksförbund gått upp i Bondeförbundet, och dels hade Sveriges socialdemokratiska vänsterparti accepterat Kominterns "21 teser", bytt namn till Sveriges kommunistiska parti, och uteslutit "icke-revolutionära element", vilka bildat Sverges socialdemokratiska vänsterparti.
Valresultat
För samtliga genom valet invalda riksdagsmän, se Lista över ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare 1922-1924.
| Parti | Partiledare | Röster | Mandatfördelning | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | % | +− % | Antal | +− | |||
| Sveriges socialdemokratiska arbetareparti | Hjalmar Branting | 630 855 | 36,2 | +6,5 | 93 | +18 | |
| Allmänna valmansförbundet | Arvid Lindman | 449 302 | 25,8 | −2,1 | 62 | −9 | |
| Liberala samlingspartiet | Nils Edén | 325 608 | 18,7 | −3,1 | 41 | −6 | |
| Bondeförbundet | Johan Andersson i Raklösen | 192 269 | 11,1 | −3,1 | 21 | −8 | |
| Sveriges kommunistiska parti | Karl Kilbom | 80 355 | 4,6 | −1,8 | 7 | +−0 | |
| Sverges socialdemokratiska vänsterparti | Ivar Vennerström | 56 241 | 3,2 | — | 6 | +6 | |
| Nykterhetspartiet | ? | 7 157 | 0,4 | — | — | — | |
| Övriga partier | — | 165 | 0,0 | — | — | −1 | |
| Antal giltiga röster | 1 741 952 | 100,0 | 230 | ||||
| Ogiltiga röster | 5 601 | ||||||
| Totalt | 1 747 553 (54,2 %) | ||||||
- I valet 1920 fick Sveriges socialdemokratiska vänsterparti 6,4% och 7 mandat. Ovan jämförs det mot Sveriges kommunistiska parti, vilket resulterar i en mindre tillbakagång. Om dock resultatet för båda vänsterpartierna i 1921 års val (7,8% och 13 mandat) jämförs med 1920 års resultat - märks dock ett ökat väljarstöd.
- Nykterhetspartiet fick alla sina röster i Stockholms stads valkrets
- Första gången kvinnor invaldes i Riksdagens Andra kammaren: Elisabeth Tamm, Nelly Thüring, Bertha Wellin, Agda Östlund (samt Kerstin Hesselgren i Första kammaren)[2]
Regeringsbildning
Till följd av socialdemokraternas seger fick Hjalmar Branting för andra gången kungens uppdrag att bilda regering. Regeringen Branting avgick dock redan 1923, då riksdagen avslog en proposition som ville bibehålla rätten till understöd för dem som varit arbetslösa i minst sex månader.
Därefter tog högerregeringen Trygger, under ledning av första kammarens Ernst Trygger, vid, och regerade fram till andrakammarvalet 1924.
Referenser
Noter
- ^ ”Läs om kvinnors rösträtt i Sverige - Riksarkivet”. Riksarkivet. https://riksarkivet.se/om-kvinnlig-rostratt-i-sverige. Läst 28 april 2017.
- ^ [a b] ”Historiskt val för mer än tre miljoner”. Kungliga biblioteket och Riksdagens Jubileumsfond. https://demokrati100.se/historiskt-val-for-mer-an-tre-miljoner/. Läst 14 september 2021.
- ^ SCB (1922). Riksdagsmannavalen 1921. sid. 27. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FValstatistiken%2FRiksdagsmannavalen%20(SOS)%201909-1968%2FValstatistik-Riksdagsmannavalen-1921.pdf. Läst 14 september 2021
Källförteckning
- SCB: Riksdagsmannavalen 1921
- Peter Esaiasson (1990). Svenska valkampanjer 1866-1988. Stockholm: Allmänna förlaget. ISBN 91-38-92035-2
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
| “ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |
Ivar Wennerström (1881 - 1945)
Hjalmar Branting (1860-1925), Prime Minister of Sweden 1920, 1921-23 and 1924-25.
Karl Kilbom
