Förstakammarvalet i Sverige 1967

Förstakammarvalet i Sverige 1967
Sverige
September 1967

17 mandat: Sveriges riksdags första kammares sjunde valkretsgrupp
 Första partiAndra partiTredje parti
 
LedareTage ErlanderYngve HolmbergSven Wedén
PartiSocialdemokraternaHögerpartietFolkpartiet
Ledarens valkretsAndra kammarenStockholms stads valkretsAndra kammaren
Föregående val802625
Erhållna mandat792525
Mandatförändring11

 Fjärde partiFemte parti
 
LedareGunnar HedlundC.H. Hermansson
PartiCenterpartietVänsterpartiet kommunisterna
Ledarens valkretsAndra kammarenAndra kammaren
Föregående val191
Erhållna mandat211
Mandatförändring2

statsminister före valet

Tage Erlander
Socialdemokraterna

Ny statsminister

Tage Erlander
Socialdemokraterna

Förstakammarvalet i Sverige 1967 var ett val i Sverige till Sveriges riksdags första kammare. Valet hölls i den sjunde valkretsgruppen i september månad 1967.

Tre valkretsar utgjorde den sjunde valkretsgruppen: Kalmar läns och Gotlands läns valkrets, Skaraborgs läns valkrets och Kopparbergs läns valkrets. Ledamöterna utsågs av valmän från det landsting som valkretsarna motsvarade. Ordinarie val till den sjunde valkretsgruppen hade senast ägt rum 1959.

De valda ledamöterna valdes på ett åttaårigt mandat, till och med 31 december 1975. I praktiken utlöpte samtliga mandat i första kammaren den 31 december 1970, då enkammarriksdagen infördes från och med den 1 januari 1971. Val till den nya enkammarriksdagen hölls i september 1970.

Valmän

LandstingHCFSVPKTotalt
Kalmar norra1519831073
Kalmar södra
Gotland
Skaraborg13161221062
Kopparberg6171035371
Totalt345230873206
%16,525,214,642,21,5100,0

Mandatfördelning

Den nya mandatfördelningen som gällde vid riksdagen 1968 innebar att Socialdemokraterna behöll egen majoritet.

PartiFK 19677:e valkretsgruppenFK 1968
InnanEfterÄndring
Socialdemokraterna8087179
Högerpartiet2632125
Folkpartiet2523[1]25
Centerpartiet1945221
Vänsterpartiet kommunisterna1001
Totalt1511717151

Invalda riksdagsledamöter

Kalmar läns och Gotlands läns valkrets:

Skaraborgs läns valkrets:

Kopparbergs läns valkrets:

Källor

Noter

  1. ^ Eftersom ett folkpartistiskt mandat i Blekinge läns och Kristianstads läns valkrets gick till Centerpartiet från och med riksdagen 1968, så blev det ingen förändring.

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
C.H. Hermansson i Örebro, mindre bild.png
Författare/Upphovsman: Örebro Kuriren / Örebro läns museum, Licens: CC BY-SA 4.0
Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) håller valmöte på Södertorget i Örebro, inför valet till Riksdagens Andra Kammare 1968. Talare är partiledaren C.-H. Hermansson.
Sven Schönbeck SPA (cropped).jpg
uppladdat från Portrattarkiv.se bild av Sven Weden
Tage Erlander 1952.jpg
Tage Erlander 1952