Förstakammarvalet i Sverige 1880
| ||
14 av 137 mandat i Sveriges riksdags första kammare | ||
---|---|---|
Förstakammarvalet i Sverige 1880 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1880 fanns det totalt 589 valmän, varav 568 deltog i valet.
I Norrköpings stads valkrets ägde valet rum den 8 januari. I halva Östergötlands läns valkrets ägde valet rum den 22 mars. I Stockholms läns valkrets ägde valet rum den 3 maj. I Malmö stads valkrets ägde valet rum den 14 juni. I Södermanlands läns valkrets, andra halvan av Östergötlands läns valkrets, Hallands läns valkrets, Värmlands läns valkrets och Örebro läns valkrets ägde valet rum den 21 september. I Västernorrlands läns valkrets ägde valet rum den 22 september. I Västerbottens läns valkrets ägde valet rum den 23 september. I Västmanlands läns valkrets ägde valet rum den 28 september och i Kalmar läns södra valkrets ägde valet rum den 29 september.
Invalda riksdagsmän
- Victor von Post
- Rudolph Abelin
Norrköpings stads valkrets:
Malmö stads valkrets:
Västernorrlands läns valkrets:
Källor
Media som används på denna webbplats
Svensk handelsflagg 1844-1905
Svensk handelsflagg 1844-1905
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |