Förstakammarvalet i Sverige 1893
| |||||||||||||||||||
27 av 148 mandat i Sveriges riksdags första kammare | |||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||
|
Förstakammarvalet i Sverige 1893 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1893 fanns det totalt 1 018 valmän, varav 982 deltog i valet.
I Gävle stads valkrets ägde valet rum den 28 juli. I Stockholms läns valkrets, Uppsala läns valkrets, Södermanlands läns valkrets, Östergötlands läns valkrets, Kronobergs läns valkrets, Älvsborgs läns valkrets, Värmlands läns valkrets, Örebro läns valkrets, Jämtlands läns valkrets och Västerbottens läns valkrets ägde valet rum den 19 september. I Skaraborgs läns valkrets och Västernorrlands läns valkrets ägde valet rum den 20 september. I Västmanlands läns valkrets ägde valet rum den 25 september. I Kopparbergs läns valkrets ägde valet rum den 26 september. I Blekinge läns valkrets och Malmöhus läns valkrets ägde valet rum den 27 september. I Göteborgs stads valkrets ägde valet rum den 28 september och i Stockholms stads valkrets ägde valet rum den 2 oktober.
Valresultat
Parti | Röster [1] | Valda | Mandatfördelning | |||
---|---|---|---|---|---|---|
FK 1893 | FK 1894 | +/- | ||||
Protektionistiska partiet | 501 | 13 | 93 | 97 | +4 | |
Minoritetspartiet | 247 | 6 | 35 | 28 | -7 | |
Partilösa | 328 | 8 | 20 | 23 | +3 | |
Övriga | 259 | 0 | 0 | 0 | +-0 | |
Totalt | 1 335 | 27 | 148 | 148 | +-0 |
Det protektionistiska partiet behöll alltså egen majoritet.
Invalda riksdagsmän
Stockholms stads valkrets:
Göteborgs stads valkrets:
Kopparbergs läns valkrets:
Gävle stads valkrets:
Västernorrlands läns valkrets:
Källor
Fotnoter
- ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.
Media som används på denna webbplats
Svensk handelsflagg 1844-1905
Svensk handelsflagg 1844-1905
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |
Foto av Patrik Reuterswärd, svensk politiker
sv:Pehr von Ehrenheim (1823-1918), svensk adelsman, bruksförvaltare, konsultativt statsråd, talman i första kammaren och ledamot av Svenska Akademien.