Förstakammarvalet i Sverige 1944

Förstakammarvalet i Sverige 1944
Sverige
September 1944

18 mandat: Sveriges riksdags första kammares åttonde valkretsgrupp
 Första partiAndra partiTredje parti
 Per Albin Hansson - Sveriges styresmän.jpgFritiof Domö 1959.JPGAxel Pehrsson-Bramstorp.jpg
LedarePer Albin HanssonFritiof DomöAxel Pehrsson-Bramstorp
PartiSocialdemokraternaHögerpartietLandsbygdspartiet Bondeförbundet
Ledarens valkretsAndra kammarenSkaraborgs läns valkretsAndra kammaren
Föregående val823121
Erhållna mandat833021
Mandatförändring11

 Fjärde partiFemte parti
 Bertil Ohlin.jpgSven Linderot.jpg
LedareBertil OhlinSven Linderot
PartiFolkpartietSveriges kommunistiska parti
Ledarens valkretsStockholms stads valkretsVästerbottens läns och Norrbottens läns valkrets
Föregående val151
Erhållna mandat142
Mandatförändring11

statsminister före valet

Per Albin Hansson
Socialdemokraterna

Ny statsminister

Per Albin Hansson
Socialdemokraterna

Förstakammarvalet i Sverige 1944 var ett val i Sverige till Sveriges riksdags första kammare. Valet hölls i den åttonde valkretsgruppen i september månad 1944 för mandatperioden 1945-1952.

Två valkretsar utgjorde den åttonde valkretsgruppen: Malmöhus läns valkrets och Gävleborgs läns valkrets. Ledamöterna utsågs av valmän från det landsting som valkretsarna motsvarade. För de städer som inte ingick i landsting var valmännen stadsfullmäktige.

Ordinarie val till den åttonde valkretsgruppen hade senast ägt rum 1936.

Valmän

Landsting/
stadsfullmäktige
HLBFSSKPÖVRTotalt
Malmöhus231447601118
Malmö stad
Helsingborgs stad
Gävleborg4117363061
Gävle stad
Totalt27251111231179
%15,114,06,162,61,70,5100,0

Mandatfördelning

Den nya mandatfördelningen som gällde vid riksdagen 1945 innebar att Socialdemokraterna behöll egen majoritet.

PartiFK 19448:e valkretsgruppenFK 1945
InnanEfterÄndring
Socialdemokraterna821112183
Högerns riksorganisation3132130
Landsbygdspartiet Bondeförbundet213321
Folkpartiet1521114
Sveriges kommunistiska parti1001[1]2
Totalt15019181150

Invalda riksdagsledamöter

Malmöhus läns valkrets:

Gävleborgs läns valkrets:

Källor

Noter

  1. ^ Eftersom Sveriges kommunistiska parti fick ett nytt mandat i Göteborgs stads valkrets från och med riksdagen 1945, så blev det en ökning.

Media som används på denna webbplats

Per Albin Hansson - Sveriges styresmän.jpg
Per Albin Hansson (1885-1946)
Bertil Ohlin.jpg
Photographic picture of Bertil Ohlin at Arosmässan in Västerås late 1950:ies
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Sven Linderot.jpg
Sven Linderot
Fritiof Domö 1959.JPG
Foto av Fritiof Domö, svensk politiker
Axel Pehrsson-Bramstorp.jpg
Axel Pehrsson-Bramstorp