Förstakammarvalet i Sverige 1940

Förstakammarvalet i Sverige 1940
Sverige
September 1940

18 mandat: Sveriges riksdags första kammares fjärde valkretsgrupp
 Första partiAndra partiTredje parti
 Per Albin Hansson - Sveriges styresmän.jpgGösta Bagge.jpgAxel Pehrsson-Bramstorp.jpg
LedarePer Albin HanssonGösta BaggeAxel Pehrsson-Bramstorp
PartiSocialdemokraternaHögerpartietBondeförbundet
Ledarens valkretsAndra kammarenAndra kammarenAndra kammaren
Föregående val723824
Erhållna mandat753524
Mandatförändring33

 Fjärde partiFemte parti
 Gustaf Andersson i Rasjön.jpgSven Linderot.jpg
LedareGustaf AnderssonSven Linderot
PartiFolkpartietSveriges kommunistiska parti
Ledarens valkretsAndra kammarenVästerbottens läns och Norrbottens läns valkrets
Föregående val151
Erhållna mandat151
Mandatförändring

statsminister före valet

Per Albin Hansson
Socialdemokraterna

Ny statsminister

Per Albin Hansson
Socialdemokraterna

Förstakammarvalet i Sverige 1940 var ett val i Sverige till Sveriges riksdags första kammare. Valet hölls i den fjärde valkretsgruppen i september månad 1940 för mandatperioden 1941-1948.

Valet hölls i två valkretsar, utgörande den fjärde valkretsgruppen: Östergötlands län med Norrköpings stads valkrets och Västernorrlands läns och Jämtlands läns valkrets .Ledamöterna utsågs av valmän från de landsting som valkretsarna motsvarade. För de städer som inte ingick i landsting var valmännen stadsfullmäktige.

Ordinarie val till den fjärde valkretsgruppen hade senast ägt rum 1932.

Valmän

LandstingHBFSSKPTotalt
Östergötland168342069
Norrköpings stad
Västernorrland77640262
Jämtland53319030
Totalt2818121012161
%17,411,27,562,71,2100,0

Mandatfördelning

Den nya mandatfördelningen som gällde vid riksdagen 1941 innebar att Socialdemokraterna fick hälften av första kammarens mandat.

PartiFK 19404:e valkretsgruppenFK 1941
InnanEfterÄndring
Socialdemokraterna72912375
Högerns riksorganisation3863335
Bondeförbundet242224
Folkpartiet151115
Sveriges kommunistiska parti1001
Totalt1501818150

Invalda riksdagsledamöter

Östergötlands län med Norrköpings stads valkrets:

Västernorrlands läns och Jämtlands läns valkrets:

Källor

Media som används på denna webbplats

Per Albin Hansson - Sveriges styresmän.jpg
Per Albin Hansson (1885-1946)
Gösta Bagge.jpg
Gösta Bagge
Sven Linderot.jpg
Sven Linderot
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Axel Pehrsson-Bramstorp.jpg
Axel Pehrsson-Bramstorp
Gustaf Andersson i Rasjön.jpg
Gustaf Andersson i Rasjön