Andrakammarvalet i Sverige 1932

Andrakammarvalet i Sverige 1932
Sverige
17-18 september 1932

Sveriges riksdags andra kammares 230 platser
 Första partiAndra partiTredje parti
 Per Albin HanssonArvid LindmanOlof Olsson i Kullenbergstorp
LedarePer Albin HanssonArvid LindmanOlof Olsson
PartiSocialdemokraternaAllmänna valmansförbundetBondeförbundet
Föregående val907327
Erhållna mandat1045836
Mandatförändring14 15 9
Röster1 040 689576 337351  215
Andel41,7%23,1%14,1%

Statsminister före valet

Felix Hamrin
Frisinnade folkpartiet

Ny statsminister

Per Albin Hansson
Socialdemokraterna

Andrakammarvalet i Sverige 1932 hölls den 17-18 september 1932.

Valkampanj

Den 17 juli höll statsminister Ekman tal i Örbyhus i Uppland där han gick till angrepp mot Bondeförbundet som han ansåg vara ett "klassparti", det vill säga endast intresserat av att gynna bönderna.

Den 6 augusti avgick Ekman då det upptäcktes att han för de frisinnades räkning tagit emot en andra check på 50 000 kronor från Ivar Kreuger. En tidigare check på samma belopp var redan känd. Samma dag utsågs finansminister Felix Hamrin till ny statsminister.

Socialdemokraten Ernst Wigforss hade i Storbritannien tagit intryck av John Maynard Keynes nationalekonomiska teorier. Det viktigaste resultatet för valkampanjens del var att socialdemokraterna ville att systemet med nödhjälpsarbeten skulle ersättas med riktiga jobb som betalades med marknadsmässiga löner av staten.

Partiernas valaffischer:

  • Skydd för svenskt arbete! Förbättra jordbruksfolkets ställning! Välj med Högern
  • Minns Ådalen - rösta med Arbetarpartiet kommunisterna
  • Du röstar vid riksdagsvalet under parollen klass mot klass, Det enda parti som i gärning är ett arbetarparti. - Röd, proletär enhetsfront mot borgarfronten o. dess köpta lakejer! - Kommunistiska Partiet
  • Högern vill beskydda privata beväpnade kårer. Rösta med arbetarepartiet
  • Arbete och självförsörjning - Rättsordningens värnande - Frihet och försvar - Välj med de borgerliga

Valresultat

För samtliga genom valet invalda riksdagsmän, se Lista över ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare 1933-1936.

PartiPartiledareRösterMandatfördelning
Antal+− %Antal+−
 SocialdemokraternaPer Albin Hansson1 040 68941,7+4,7104+14
 Allmänna valmansförbundetArvid Lindman576 33723,1−5,558−15
 BondeförbundetOlof Olsson351 21514,1+2,936+9
 Frisinnade landsföreningenCarl Gustaf Ekman & Felix Hamrin244 5779,8−3,120−8
 Sveriges kommunistiska parti (Kilbomare)Nils Flyg132 5645,36+6
 Sveriges kommunistiska parti (Sillénare)Sven Linderot74 2453,0-3,42−6
 Liberala riksdagspartietEliel Löfgren48 7221,9−1,14+-0
 Svenska nationalsocialistiska partietBirger Furugård15 1700,6
 Kyrkliga folkpartietIvar Rhedin8 9110,4
 CenterpartietN.A. Nilsson2 5010,1
 Övriga partier1750,0
 Socialistiska blocket (S + SKP-S + SKP-K)1 247 49850,0112
 Borgerliga blocket (BF + AV + FL + LRP)1 220 85148,9118
Antal giltiga röster2 495 106100,00 230 
Ogiltiga röster6 062 
Totalt2 500 769
(67,6 %)

Regeringsbildning

Den 19 september 1932 gav Gustaf V i uppdrag till Per Albin Hansson att bilda regering. Den nya regeringen, Regeringen Hansson I, tillträdde den 27 september samma år.

Även Bondeförbundets partiledare Olof Olsson ville bilda regering men arbetet avbröts innan det kommit så långt som överläggningar med andra partier eftersom Bondeförbundets partistyrelse inte var intresserad av regeringsmakten. Detta satt i sedan sent 1800-talet då man talade om lantmännen följer endast med till konseljsalens dörr men går inte in, dvs. att bönderna gärna gjorde uppgörelser med andra partier men aldrig satt i regeringen.[1]

Referenser

Noter

Övriga källor

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Per Albin Hansson, statsminister, porträttbild 1935.jpg
Per Albin Hansson (1885-1946), statsminister åren 1932–1936 och 1936–1946, porträttbild 1935 av fotografen Jan de Meyere (1879-1950). Donation 1973 från Riksförbundet Svensk Fotografi (RSF)/Sveriges Fotoklubbar till Moderna Museets samling.
Olof Olsson 1859 SPA10 (cropped) bild.jpg
Författare/Upphovsman: okänd, Licens: CC BY 4.0
uppladdat från Portrattarkiv.se bild av Olof Olsson
Arvid Lindman.jpg
Arvid Lindman, Prime Minister of Sweden 1906-1911 and 1928-1930