1920

1920 – MCMXX 104 år sedan
År 1917 | 1918 | 1919 1920 1921 | 1922 | 1923
Årtionde 1900-talet  | 1910-talet 1920-talet 1930-talet | 1940-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1920 MCMXX
Ab urbe condita	2672
Armeniska kalendern	1369 ԹՎ ՌՅԿԹ
Assyriska kalendern	6670
Bahaikalendern	76–77
Bengaliska kalendern	1327
Berberkalendern	2870
Brittiskt regeringsår	9 Geo. 5 – 10 Geo. 5
Buddhistisk kalender	2464
Burmesiska kalendern	1282
Bysantinska kalendern	7428–7429
Koptiska kalendern	1636–1637
Erianska kalendern	3086
Etiopiska kalendern	1912–1913
Judiska kalendern	5680–5681
Vikram Samvat	1976–1977
Sakakalendern	1842–1843
Kaliyuga	5021–5022
Holocen kalender	11920
Nri-Igbo	920–921
Persiska kalendern	1298–1299
Muslimska kalendern	1338–1339
Nengō (Japan)	Taishō 9 (大正9年)
Nordkoreanska kalendern	9
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4253
Minguokalendern	ROC 9 民國9年
Thailändsk kalender	2463
Unixtid

1920 (MCMXX) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

This file is not in the public domain. Therefore you are requested to use the following next to the image if you reuse this file: © Yann Forget / Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

• Januari – De amerikanska soldater som 1918 landsteg i Vladivostok, Ryssland vänder hemåt igen ^[1].
• 1 januari – Alkoholransonering med motbok införs i hela Sverige med 4 liter sprit i månaden som maximalranson, men många får nöja sig med mindre ^[2]. Alla kunder på Systembolaget måste nu ha en bok där alla köp registreras ^[3]. Kvinnor får mindre ^[4].
• 2 januari – 10 000 fackligt anslutna och socialistorganisatörer arresteras vid en razzia i Palmer, USA.
• 10 januari – NF:s stadga träder i kraft ^[5].
• 11 januari – Demokratiska republiken Azerbajdzjan erkänns de facto av de Europeiska makterna i Versailles.^[6]
• 13 januari – En massdemonstration med omkring 100 000 deltagare anordnas av de vänsterradikala partierna USPD och KPD utanför Riksdagshuset i Berlin, i samband med nationalförsamlingens debatt av lagen om arbetarrepresentation. Efter handgripligheter skjuter skyddsvakterna mot folkmassan, med 42 döda och över 100 skadade som följd.
• 16 januari – NF håller sitt första sammanträde i Paris ^[2].
• 17 januari – Totalförbud mot tillverkning och försäljning av alla alkoholhaltiga drycker, även öl, införs i USA ^[2]. Något som banar väg för gangstersyndikaten.
• 25 januari – Den nybildade svenska föreningen Rädda Barnen anordnar "linnesöndag" till förmån för Wiens frysande och sjuka barn ^[3].

• 14 februari – De svenska lant- och sjöförsvarsdepartementen sammanslås till ett försvarsdepartement under en försvarsminister ^[7].
• 16 februari – USA skickar marinsoldater till Ryssland för att skydda amerikansk radiostation och egendom på en rysk ö i Vladivostokviken ^[1].
• 24 februari
  • Propagandachefen Adolf Hitler lägger fram tyska arbetarpartiets program i en ölhall i München ^[2]. Här finns krav på Versaillesfördragets upphävande, Tysklands upprustning, det stortyska livsrummet och den germanska rasens ledarställning.
  • Storbritanniens parlament får sin första kvinnliga ledamot.
• 26 februari – Norge beslutar att gå med i NF ^[5].
• 27 februari – Danmark beslutar att gå med i NF ^[5].

• 1 mars – Mahatma Gandhi inleder sin icke-våldskampanj för självständighet i Brittiska Indien ^[2].
• 4 mars – Sveriges riksdag beslutar att Sverige skall gå med i NF ^[2], trots farhågorna för möjligheten att bibehålla neutraliteten ^[7]. Högern och kommunisterna är emot anslutningen.
• 6 mars – Nils Edéns svenska koalitionsregering med liberaler och socialdemokrater spricker som en följd av inre motsättningar ^[2], och Hjalmar Branting kan bilda Sveriges första rent socialdemokratiska regering ^[7]. Hjalmar Brantings regering är i minoritet, och kan inte driva någon "ytterlighetspolitik".
• 10 mars – Nils Edén avgår som svensk statsminister och efterträds av Hjalmar Branting ^[4] som ger garantier till kungen angående socialisering och försvar. Brantings ministär blir Europas första parlamentariskt valda socialdemokratiska regering.
• 12–17 mars – Högerextrema frikårer i Tysklands huvudstad Berlin utför den så kallade Kappkuppen mot republiken, men misslyckas ^[2].
• 14 mars – USA skickar soldater till Kina för att under några timmar skydda liv under oroligheter i Kiukiang pågår ^[1].
• 17 mars – Sveriges riksbanks skyldighet att växla in sedlar mot guld på begäran avskaffas ^[2].
• 23 mars – Societas Sanctæ Birgittæ grundas i S:ta Gertruds kyrka i Stockholm.
• Våren – Priserna faller kraftigt i Sverige och deflationskrisen är ett faktum.

• 9–27 april – USA skickar soldater till Guatemala för att skydda amerikanska legationen och intressen, som telegrafstationen, under stridigheter mellan unionsvänner och Guatemalas regering ^[1].
• 1 april
  • Adolf Hitler lämnar sin tjänst som militär för att ägna sig åt politiken på heltid.
  • Sverige avskaffar guldmyntfoten.
  • En skofabrik i South Braintree, Massachusetts rånas, varvid en kassör och en vaktmästare skjuts ihjäl, och Sacco och Vanzetti grips av polisen ^[4].
• 17 april – I Sverige blir gift kvinna myndig och slipper ha maken som förmyndare när Sveriges riksdag antar den nya giftermålsbalken ^[2], som ersätter den gamla i 1734 års lag och gör den svenska kvinnan helt jämställd med mannen inom äktenskapet ^[7]. Det blir också lättare att skiljas.
• 20 april – De sjunde moderna olympiska spelen i Antwerpen tjuvstartar med den första olympiska ishockeyturneringen, där bland annat ett svenskt lag bestående av bandyspelare deltar ^[2].
• 28 april – Tysklands riksdag beslutar att införa en 4-klassig, i vissa delstater 6-klassig, grundskola ("Grundschule") som den tyska folkskolans lägre klasser. Den blir bottenskola för alla barn i Tyskland, och därefter börjar parallellskolsystemet där de får välja om de vill fortsätta folkskolan eller gå vidare till läroverk.
• 30 april – Finlands regering beslutar om självstyre för Åland ^[5].

• 7 maj – Ryssland erkänner Georgien.^[8]
• 13 maj – Kronprinsessan Margareta jordfästs i Storkyrkan i Stockholm, omkring 100 000 personer kantar begravningstågets väg ^[3].
• 18 maj – En kyrkbåt kantrar under en skolutflykt på Säkkijärvi sjö i Finland. 31 skolbarn och 2 vuxna drunknar ^[9].
• 30 maj – Jeanne d’Arc helgonförklaras.

• 1 juni – Nobelfesten firas för första gången sedan 1913, och enda gången under svenska sommaren (1999) ^[7]. Flera pristagare som tilldelats pris under krigsåren kommer för att hämta sina priser ^[3].
• 4 juni – Trianonfördraget, där Ungern avträder områden till Tjeckoslovakien, Jugoslavien, Rumänien, Italien och Österrike, undertecknas.
• 6 juni – 8th Conference of the International Woman Suffrage Alliance äger rum i Geneve.
• 13 juni – Amerikanska posten beslutar att barn inte får skickas via postpaket.^[10]
• 24 juni – Den svenska regeringen hänskjuter tvisten om Ålands nationella tillhörighet till NF ^[7].

• Juli – Elsa Andersson blir den första svenska kvinnan som får flygcertifikat ^[4].
• 1 juli
  • Det svenska handelsdepartementet upprättas.
  • Det svenska civildepartementet uppdelas i social- och kommunikationsdepartementen ^[11].
• 4 juli – Vid Wimbledonturneringens herrsingelfinal vinner William "Bill" Tilden, USA medan Suzanne Lenglen, Frankrike vinner damklassen ^[2].
• 10 juli – Slesvigsk parti bildas i Danmark
• 12 juli – Ryssland erkänner Litauen.^[12]
• 15 juli – Brittiska skonaren Shamrock IV vinner årets America's Cup vid seglingar utanför New Jersey ^[4].
• 23 juli – Franska soldater ockpuerar Damaskus och avsätter kung Faisal I av Syrien.^[13]
• 30 juli–8 augusti – Scouterna håller första världsjamboreen i Olympia, London.^[14]

• 2 augusti – Internationella domstolen i Haag upprättas ^[5].
• 3 augusti – Storbritannien skickar soldater till Irland där IRA startat gerillakrig och tagit kontrollen över stora delar av ön ^[4].
• 10 augusti – Freden i Sèvres sluts på slottet i Sévres, vilket innebär det osmanska rikets definitiva förlust i första världskriget. Osmanerna förlorar en tiondel av sin tidigare yta ^[2] och tvingas avstå alla områden utanför Anatolien med undantag endast av Konstantinopel.
• 11 augusti – Ryssland erkänner Lettland.^[15]
• 12 augusti – Sveriges första flygpostlinje startar.
• 14 augusti – De sjunde olympiska sommarspelen invigs i svårt krigsskadade Antwerpen ^[2]. Sverige har stått utanför kriget, och skördar bland annat framgångar i längdhopp (guld), släggkastning (silver) och konståkning (guld) ^[3].
• 28 augusti – Allmän rösträtt för kvinnor införs över hela USA ^[2]. Vissa amerikanska delstater införde rösträtten redan 1869.

• 1 september
  • Libanon bryts ur Syrien ^[5].
  • Gabriele D’Annunzio utropar Fristaten Fiume ^[4].
• 6 september – En folkomröstningen om ändring av 1915 års grundlag hålls i Danmark.
• 15 september – En luftpostlinje mellan Sverige och Storbritannien (Stockholm–London) öppnas via Hamburg och Amsterdam med Hermann Göring som pilot ^[7].
• 28 september – Högern går framåt och Socialdemokraterna tillbaka i det sista svenska andrakammarvalet enligt den gamla ordningen, och Socialdemokraterna lämnar kort därefter regeringsmakten ^[2].
• Hösten – Den svenska regeringen tillsätter utredningar om socialiseringar och industriell demokrati.

• 1 oktober – Staden Berlin slås ihop med ett stort antal förstäder och omkringliggande kommuner och bildar Stor-Berlin, en av världens största städer vid denna tid.
• 14 oktober – Finland och Ryssland sluter fred i Dorpat ^[5].
• 22 oktober – En expeditionsministär tilltäder i Sverige ^[7]. Hjalmar Brantings socialdemokratiska regering lämnar in sin avskedsansökan efter svår förlust i det senaste svenska andrakammarvalet ^[4]. Inget annat parti är berett att regera, och en expeditionsministär med Louis De Geer d.y. kan tillträda.
• 27 oktober – Hjalmar Branting avgår som svensk statsminister och Louis De Geer d.y. (obunden liberal) bildar ny regering (mer eller mindre mot sin vilja).

• 2 november

• • Republikanen Warren G. Harding besegrar demokraten James M. Cox vid presidentvalet i USA.
  • KDKA, världens första radiostation, öppnar i Pittsburgh, USA.
• 3 november – Sigfrid Siwertz' roman Selambs utkommer ^[7].
• 8 november – Mauritz Stillers komedi Erotikon har premiär ^[3].
• 15 november – NF:s delegerade församling sammanträder för första gången i Genève ^[5]. Delegater från 42 länder deltar.
• 16 november Flygbolaget Qantas grundas.
• 20 november – IRA-män dödar 15 brittiska agenter i Dublin ^[4].
• 21 november – Över 70 skadas eller dödas då brittiska soldater öppnar eld vid en idrottsarena i Dublin ^[4].

• December
  • Agatha Christie ger ut romanen En dos stryknin ^[4].
  • Svenska skivbarometern toppas av låten Dardanella spelad av Ben Selvin's Novelty Orchestra, vilken banar väg för jazzmusikens genombrott även i Sverige. Detta är den första amerikanska skivinspelningen som blir storsäljare i Sverige.
• 10 december – Knut Hamsun från Norge får Nobelpriset i litteratur ^[3].
• 14 december – Storbritanniens parlament antar en lag om irländskt självstyre, och ön delas i en katolsk och en protestantisk del ^[2].
• 16 december – omkring 200 000 personer omkommer vid jordbävningen i Haiyuan i Gansu, Kina ^[16].

• USA tar hem de soldater man 1918 skickade till Panama ^[1].
• Johan Andersson blir partiledare för Bondeförbundet
• Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund bildas. Anledningen till, att det inte skett tidigare är arbetarrörelsens motstånd mot kvinnliga särorganisationer.
• Den svenska brödransoneringen upphör.
• Den svenska regeringen sluter handelsavtal och upprättar diplomatiska förbindelser med Sovjetryssland.
• Ett nytt försvarsbeslut minskar övningstiden för svenska värnpliktiga från 240 till 165 dagar.
• Lag om enhetlig standard för svenska sjuksköterskeskolor införs.
• Den obligatoriska svenska sjukförsäkringen för olycksfall i arbetet utvidgas till att gälla även på väg till eller från arbetet.
• Sveriges folkmängd passerar 6 miljoner.
• Mjölby, Vetlanda och Värnamo får stadsprivilegier.
• Folkskolans högre avdelning (klass 7 och klass 8) organiseras om i Stockholm i Sverige och blir istället en påbyggnad med teknisk utbildning i Engelbrekt och Maria, hushållsteknisk i Adolf Fredrik och Maria samt handelsutbildning i Adolf Fredrik, Klara och Sofia.
• I Sverige slås Folkskoleöverstyrelsen, bildad 1914, samman med den 1905 bildade Läroverksöverstyrelsen, samman till "Skolöverstyrelsen" (SÖ).^[17]
• Husagan i Sverige, som avskaffades 1858 mot vuxna, avskaffas helt, så att även flickor under 16 och pojkar under 18 befrias från den.^[18]
• I Köpenhamn har antalet husassistenter sjunkit från 24 000 runt år 1900.^[19] till cirka 19 000.^[20]
• Kvinnoorganisationen Syndesmos gia ta Dikaiomata tis Gynaikas bildas.
• Hålkort införs i Sverige med SKF som föregångare.^[21]
• Sveriges Verkstädes Tjänstemannaförening bildas.^[21]
• KF infogar alla distrikt och föreningar i KF:s revisionssystem.^[22]
• USA:s jordbruksdepartement uppmanar farmarna att odla cannabis, främst marijuana.^[23]

• 1 januari – Osvaldo Cavandoli, italiensk tecknare.
• 2 januari – Isaac Asimov, rysk–amerikansk författare.
• 3 januari – Siegfried Buback, tysk jurist.
• 9 januari – Clive Dunn, brittisk skådespelare.
• 12 januari – Carl-Axel Elfving, svensk skådespelare.
• 13 januari
  • Knut Nordahl, svensk fotbollsspelare.
  • Bert Sorbon, svensk inspicient och skådespelare.
• 19 januari – Javier Pérez de Cuéllar, peruansk diplomat och politiker, FN:s generalsekreterare 1982–1991.
• 20 januari
  • Federico Fellini, italiensk filmregissör och komiker.
  • DeForest Kelley, amerikansk skådespelare.
• 22 januari
  • Irving Kristol, amerikansk politisk författare och professor.
  • Chiara Lubich, italiensk grundare av Focolare.
  • Alf Ramsey, brittisk fotbollsspelare och tränare, förbundskapten för Engelska fotbollslandslaget 1963–1974.
• 29 januari – Peter Celsing, svensk arkitekt ^[7].
• 31 januari – Stewart Udall, amerikansk politiker, inrikesminister 1961–1969.
• 3 februari – Gunnar Svensson, svensk kompositör, pianist och sångare.
• 4 februari – Sten Sture Modéen, svensk skådespelare och kortfilmsregissör.
• 8 februari
  • Bengt Ekerot, svensk skådespelare och regissör.
• 22 februari – Torsten Gustafsson, svensk politiker, försvarsminister 1981–1982.
• 23 februari – Henry Lindblom, svensk sångare, skådespelare och tv-man.
• 26 februari
  • Lennart Palme, svensk manusförfattare och reklamkonsult.
  • Tony Randall, amerikansk skådespelare.
• 28 februari – Alf Kjellin, svensk skådespelare och filmregissör.
• 3 mars – James Doohan, kanadensisk skådespelare och författare.
• 5 mars – Del Latta, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1959–1989.
• 8 mars – Eva Dahlbeck, svensk skådespelare, författare och poet.
• 10 mars – Boris Vian, fransk ingenjör, författare och jazztrumpetare.
• 11 mars – Nicolaas Bloembergen, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
• 14 mars – Anders Börje, svensk sångare, kompositör och skådespelare.
• 16 mars
  • Traudl Junge, Adolf Hitlers privatsekreterare 1942–1945.
  • Leo McKern, australisk skådespelare.
• 18 mars – Pierre Plantard, fransk bluffmakare, grundade det hemliga sällskapet Prieuré de Sion.
• 20 mars
  • Lennart Landheim, svensk filmproducent och inspicient.
  • Marian McPartland, amerikansk jazzmusiker (piano).
• 26 mars – Börje Nyberg, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
• 27 mars – Carl-Henrik Norin, svensk kapellmästare, musikarrangör, kompositör och jazzmusiker (tenorsaxofon).
• 30 mars – Jan Olof Olsson, svensk redaktör, journalist och författare ^[7].
• Mars – Pamela Cundell, brittisk skådespelare.
• 1 april
  • Liane Linden, svensk skådespelare.
  • Toshirô Mifune, japansk skådespelare.
  • Susanna Östberg, svensk skådespelare och sångerska.
• 2 april – Jan Molander, svensk skådespelare och regissör.
• 7 april
  • Monica Schildt, svensk skådespelare.
  • Ravi Shankar, indisk sitarspelare.
• 8 april – Charlotte Dittmer, svensk skådespelare.
• 10 april – Ingrid Schrewelius, svensk modejournalist och TV-medarbetare.
• 11 april – Peter O'Donnell, brittisk författare, skapare av Modesty Blaise.
• 17 april – Bengt Anderberg, svensk författare.
• 18 april – Nils Hansén, svensk kompositör, musikarrangör och kapellmästare.
• 19 april
  • Nils Ahlroth, svensk underhållare och skådespelare.
  • Marvin Mandel, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Maryland 1971–1979.
• 21 april – Anselmo Duarte, brasiliansk skådespelare, manusförfattare och filmregissör.
• 26 april – Maud Hyttenberg, svensk skådespelare.
• 28 april – Ann-Margret Bergendahl, svensk skådespelare.
• 1 maj – Magnus von Platen, svensk litteraturvetare och författare.
• 2 maj – Alhad Bimbao, president i Uruguay 1996–2000.
• 5 maj – Bengt Brunskog, svensk skådespelare.
• 8 maj – Saul Bass, amerikansk grafisk designer.
• 9 maj – Richard Adams, brittisk författare.
• 10 maj – Eva Henning, svensk skådespelare.
• 15 maj – Nasrallah Sfeir, libanesisk patriark av Antiochia i Maronitiska kyrkan, kardinal från 1994.
• 16 maj – Ingrid Backlin, svensk skådespelare.
• 18 maj – Johannes Paulus II, född Karol Józef Wojtyła, påve 1978–2005.
• 24 maj – Friedrich Klausing, tysk militär.
• 26 maj
  • Peggy Lee, amerikansk sångerska och skådespelare.
  • Rolf "Rulle" Lövgren, svensk revyartist.
• 5 juni – Cornelius Ryan, amerikansk krigskorrespondent och författare.
• 11 juni – Majken Cullborg, svensk författare och manusförfattare.
• 14 juni – Lennart Nyberg, svensk barn- och ungdomsskådespelare.
• 18 juni - Mario Beccaria, italiensk politiker.
• 29 juni – Ray Harryhausen, amerikansk filmregissör och producent.
• 1 juli – Harold Sakata, amerikansk skådespelare.
• 2 juli – Stefan Dahlén, svensk musiker.
• 5 juli – Barbro Ribbing, svensk skådespelare.
• 8 juli – Godtfred Kirk Christiansen, skaparen av Lego.
• 14 juli – Shankarrao Chavan, indisk politiker.
• 17 juli – Nils Bohlin, svensk ingenjör och uppfinnare.
• 20 juli – Elliot Richardson, amerikansk republikansk politiker.
• 21 juli
  • Constant Nieuwenhuys, nederländsk målare.
  • Isaac Stern, amerikansk violinist.
• 23 juli – Claes Falkenberg, svensk skådespelare.
• 25 juli
  • Jan Erik Lindqvist, svensk skådespelare.
  • David P. Buckson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Delaware 1960–1961.
  • Rosalind Franklin, brittisk kemist.
• 2 augusti – Louis Pauwels, fransk journalist och författare.
• 7 augusti – Harry Arnold, svensk kapellmästare och kompositör, arrangör av filmmusik.
• 17 augusti – Maureen O'Hara, irländsk-amerikansk skådespelare.
• 18 augusti – Shelley Winters, amerikansk skådespelare.
• 21 augusti – Hans Ullberg, svensk skådespelare.
• 22 augusti
  • Ray Bradbury, amerikansk författare
  • Wolfdietrich Schnurre, tysk författare och poet.
• 24 augusti – Rolf Zetterström, svensk professor och läkare
• 26 augusti – Arne Andersson, svensk skådespelare och operasångare.
• 29 augusti – Charlie Parker, amerikansk jazzsaxofonist.
• 30 augusti – Donald Hewlett, brittisk skådespelare.
• 1 september – Richard Farnsworth, amerikansk skådespelare.
• 5 september – Sture Djerf, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
• 14 september – Stellan Agerlo, svensk skådespelare.
• 20 september – Ellen Rasch, svensk balettdansös och skådespelare.
• 23 september – Mickey Rooney, amerikansk skådespelare.
• 27 september – Carlo Alberto dalla Chiesa, italiensk general.
• 25 september – Egon Kjerrman, svensk kapellmästare och kompositör.
• 29 september – William B. Spong, amerikansk demokratisk politiker, senator 1966–1973.
• 30 september – Torbjörn Iwan Lundquist, svensk tonsättare.
• 1 oktober – Walter Matthau, amerikansk skådespelare.
• 4 oktober – Charlie Norman, svensk jazzpianist och underhållare ^[7].
• 8 oktober – Frank Herbert, amerikansk science fiction–författare.
• 9 oktober – Carl-Eric Björkegren, svensk affärsman.
• 14 oktober
  • Åke Arenhill, svensk konstnär, kåsör och textförfattare.
  • Cécile Ossbahr, svensk skådespelare.
• 15 oktober – Mario Puzo, amerikansk författare.
• 17 oktober – Miguel Delibes, spansk författare.
• 18 oktober
  • Melina Mercouri, amerikansk-grekisk skådespelare, författare och politiker.
  • Ulf Palme, svensk skådespelare, författare och regissör.
• 22 oktober – Tim Leary, amerikansk författare, psykolog och drogförespråkare.
• 23 oktober – Kaija Sirén, finländsk arkitekt.
• 31 oktober – Gunnar Gren, svensk fotbollsspelare, en del av trion Gre-No-Li ^[7].
• 7 november – Per Axel Arosenius, svensk skådespelare.
• 9 november – Björn Holmgren, svensk balettdansör, koreograf och balettpedagog.
• 10 november – Ruth Maier, österrikisk judinna.
• 19 november – Gene Tierney, amerikansk skådespelare.
• 25 november – Ricardo Montalban, mexikansk skådespelare.
• 29 november – Richard Glazar, tjeckisk överlevare från Treblinka.
• 30 november – Virginia Mayo, amerikansk skådespelare.
• 4 december – Michael Bates, brittisk skådespelare.
• 6 december – Dave Brubeck, amerikansk jazzpianist och kompositör.
• 18 december – Sven Lampell, svensk flygare och militär.
• 20 december – Väinö Linna, finländsk författare
• 23 december – Erik Molin, svensk skådespelare.
• 26 december
  • Mary Rapp, svensk skådespelare.
  • Eva Stiberg, svensk skådespelare.
• 29 december – Viveca Lindfors, svensk skådespelare.
• 30 december
  • Jack Lord, amerikansk skådespelare och regissör.
  • Gerd Widestedt, svensk skådespelare.
• 31 december – John Ivar Deckner, svensk dansare, balettmästare och koreograf.

• 1 januari – Zygmunt Gorazdowski, 74, polskt helgon.
• 8 januari – Ezra P. Savage, 77, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Nebraska 1901–1903.
• 12 januari – John A. Mead, 78, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1910–1912.
• 14 januari – John Francis Dodge, 55, amerikansk bilindustripionjär.
• 24 januari – Amedeo Modigliani, 35, italiensk målare, skulptör och tecknare.
• 26 januari – Aleksandr Rediger, 66, rysk militär och skriftställare.

• 20 februari – Robert Edwin Peary, 63, amerikansk mariningenjör och upptäcktsresande, upptäckte nordpolen.
• 27 februari
  • William Sherman Jennings, 56, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1901–1905.
  • Alexandru Dimitrie Xenopol, 72, rumänsk historiker.

• 14 mars – Henry W. Blair, 85, amerikansk republikansk politiker.
• 24 mars – William J. Browning, 69, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1911–1920.

• 1 april – Case Broderick, 80, amerikansk jurist och republikansk politiker, kongressledamot 1891–1899.
• 9 april – Moritz Cantor, 90, tysk matematikhistoriker.
• 12 april – Teresa de Los Andes, 19, chilensk karmelitnunna, helgon.
• 25 april – Clarine Seymour, 21, amerikansk skådespelare.

• 1 maj – Margaret av Connaught, 38, kronprins Gustaf (VI) Adolfs första gemål (död i blodförgiftning).
• 16 maj – Levi P. Morton, 96, amerikansk republikansk politiker, USA:s vicepresident 1889–1893.
• 17 maj – Jean-Louis Pascal, 82, fransk arkitekt.
• 21 maj – Venustiano Carranza, 60, mexikansk president, mördad.
• 22 maj – Hal Reid, amerikansk skådespelare och regissör.

• 5 juni – Frank Moss, 60, amerikansk jurist, författare och politisk aktivist.
• 13 juni – Essad Pascha Toptani, albansk militär och politiker, mördad.
• 14 juni – Max Weber, 56, tysk sociolog och nationalekonom.

• 30 juli – Anders Gustaf Dalman, 72, Sveriges sista skarprättare.
• 31 juli – Lokmanya Tilak, 64, indisk politiker.

• 22 augusti – Anders Zorn, 60, svensk konstnär, testamenterar bort hela kvarlåneskapet till svenska staten ^[2].
• 26 augusti
  • Guillaume Berggren, 85, svensk fotograf, verksam i Istanbul.
  • James Wilson, 85, amerikansk politiker, USA:s jordbruksminister 1897–1913.
• 29 augusti – Léon-Adolphe Amette, 69, fransk kardinal, ärkebiskop av Paris.

• 5 september – Robert Harron, 27, amerikansk skådespelare.
• 10 september – Olive Thomas, 25, amerikansk skådespelare.
• 16 september – Dan Andersson, 32, svensk författare och poet (död i cyanväteförgiftning på hotell i Stockholm).
• 25 september – Aleksej Polivanov, 65, rysk general.
• 27 september – Ewert Camitz, 65, svensk disponent och politiker (liberal).

• 2 oktober – Winthrop M. Crane, 67, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Massachusetts 1900–1903 och senator 1904–1913.
• 11 oktober – Alfred Petersson i Påboda, 60, svensk politiker
• 19 oktober – John Reed, 32, amerikansk journalist.
• 20 oktober – Max Bruch, 82, tysk kompositör.
• 25 oktober – Alexander I, 27, kung av Grekland 1917–1920.

• 4 november – Ludwig von Struve, 62, rysk astronom.

• 10 december – Horace Elgin Dodge, 52, amerikansk bilindustripionjär.
• 16 december – Paris Gibson, 90, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1901–1905.

• Fysik – Charles Edouard Guillaume, Schweiz
• Kemi – Walther Nernst, Tyskland
• Medicin – August Krogh, Danmark
• Litteratur – Knut Hamsun, Norge
• Fred – Léon Bourgeois, Frankrike

• Wikimedia Commons har media som rör 1920.
  Bilder & media