Andrakammarvalet i Sverige 1920

Andrakammarvalet i Sverige 1920
Sverige
28 september 1920

Sveriges riksdags andra kammares 230 platser
 Första partiAndra partiTredje parti
 Hjalmar BrantingArvid LindmanHjalmar Branting
LedareHjalmar BrantingArvid LindmanNils Edén
PartiSocialdemokraternaAllmänna valmansförbundetLiberala samlingspartiet
Föregående val865962
Erhållna mandat757147
Mandatförändring11 12 15
Röster195 121183 019143 355
Andel29,7%27,9%21,8 %

Statsminister före valet

Hjalmar Branting
Socialdemokraterna

Ny statsminister

Louis De Geer
Oberoende liberal

Andrakammarvalet i Sverige 1920 hölls den 28 september 1920.

Valkampanj

I maj 1919 hade riksdagen antagit en rösträttsreform som innefattade även kvinnlig rösträtt. Denna lagstiftning skulle bekräftas efter nästföljande riksdagsval som alltså skedde i september 1920 (till andra kammaren). Val till första kammaren ägde rum i juli 1919.

Sedan frågan om politisk demokrati blivit avgjord, kom valet 1920 att handla om socialism. Sedan en socialdemokratisk enpartiregering under ledning av Hjalmar Branting tillträtt i mars 1920, tillsattes tre utredningar om socialiseringar, industriell demokrati och trustkontroll. Regeringens initiativ kom att bli valets stora fråga. Medan vänstersocialisterna ville gå ännu längre och införa proletariatets diktatur, var Allmänna valmansförbundet, Liberala samlingspartiet och de båda bondepartierna mer skeptiska till socialiseringar.

Valet 1920 blev det sista i vilket enbart männen deltog, och det följdes av ett extraval, enbart ett år senare, i vilket såväl män som kvinnor röstade.

Valresultat

För samtliga genom valet invalda riksdagsmän, se Lista över ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare 1921.

PartiPartiledareRösterMandatfördelning
Antal%+− %Antal+−
 Sveriges socialdemokratiska arbetarepartiHjalmar Branting195 12129,7−1,475−11
 Allmänna valmansförbundetArvid Lindman183 01927,8+3,271+12
 Liberala samlingspartietNils Edén143 35521,8−5,847-15
 BondeförbundetJohan Andersson i Raklösen52 3187,9+2,719+10
 Sveriges socialdemokratiska vänsterpartiZeth Höglund42 0566,4−1,77−4
 Jordbrukarnas RiksförbundOlof Olsson i Kullenbergstorp40 6236,2+3,010+7
 Övriga partier1 6910,31+1
Antal giltiga röster658 183100,0 230 
Ogiltiga röster2 011 
Totalt660 194
(55,3 %)

Lejonparten av "övriga partier" (1520 röster) gick till den politiske vilden Carl Wahren, som tog mandat för Norrköpings och Linköpings valkrets.

Den genom Allmänna valmansförbundet invalde Samuel Hedlund betecknade sig inledningsvis som vilde.

Inför valet var 1 192 922 personer röstberättigade.

Regeringsbildning

Med nästkommande val i antågande fick landshövding Louis De Geer i uppdrag att bilda en expeditionsregering. De Geer begärde dock avsked efter fyra månader, och regeringen De Geer ersattes av ännu en expeditionsregering, ledd av Oscar von Sydow. Regeringen von Sydow regerade i knappa åtta månader, fram till 1921 års andrakammarval.

Källor

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Hjalmar branting stor bild.jpg
Hjalmar Branting (1860-1925), Prime Minister of Sweden 1920, 1921-23 and 1924-25.
Arvid Lindman.jpg
Arvid Lindman, Prime Minister of Sweden 1906-1911 and 1928-1930