Förstakammarvalet i Sverige 1957

Förstakammarvalet i Sverige 1957
Sverige
September 1957

17 mandat: Sveriges riksdags första kammares femte valkretsgrupp
 Första partiAndra partiTredje parti
 Tage Erlander 1952.jpgBertil Ohlin.jpgGunnar Hedlund 1966.jpg
LedareTage ErlanderBertil OhlinGunnar Hedlund
PartiSocialdemokraternaFolkpartietLandsbygdspartiet Bondeförbundet
Ledarens valkretsAndra kammarenAndra kammarenAndra kammaren
Föregående val793025
Erhållna mandat792924
Mandatförändring11

 Fjärde partiFemte parti
 Jarl Hjalmarson 1959.JPGHilding Hagberg-2.jpg
LedareJarl HjalmarsonHilding Hagberg
PartiHögerpartietSveriges kommunistiska parti
Ledarens valkretsAndra kammarenAndra kammaren
Föregående val133
Erhållna mandat163
Mandatförändring3

statsminister före valet

Tage Erlander
Socialdemokraterna

Ny statsminister

Tage Erlander
Socialdemokraterna

Förstakammarvalet i Sverige 1957 var ett val i Sverige till Sveriges riksdags första kammare. Valet hölls i den femte valkretsgruppen i september månad 1957 för mandatperioden 1958-1965.

Tre valkretsar utgjorde den femte valkretsgruppen: Jönköpings läns valkrets, Göteborgs och Bohus läns valkrets och Värmlands läns valkrets. Ledamöterna utsågs av valmän från det landsting som valkretsarna motsvarade.

Ordinarie val till den femte valkretsgruppen hade senast ägt rum 1949.

Valmän

LandstingHLBFSTotalt
Göteborg och Bohus98122251
Jönköping1012162967
Värmland1110123972
Totalt30304090190
%15,815,821,047,4100,0

Mandatfördelning

Den nya mandatfördelningen som gällde vid riksdagarna 1958 innebar att Socialdemokraterna behöll egen majoritet.

PartiFK 19575:e valkretsgruppenFK 1958
InnanEfterÄndring
Socialdemokraterna798879
Folkpartiet3043129
Landsbygdspartiet Bondeförbundet2543124
Högerpartiet13133[1]16
Sveriges kommunistiska parti3003
Totalt1501717151

Invalda riksdagsledamöter

Jönköpings läns valkrets:

Göteborgs och Bohus läns valkrets:

Värmlands läns valkrets:

Källor

Noter

  1. ^ Eftersom ett folkpartistiskt mandat i Malmöhus läns valkrets med Malmö gick till Högerpartiet från och med A-riksdagen 1958, så blev ökningen 3 mandat istället för 2. Då Folkpartiet fick ett nytt mandat i Göteborgs stads valkrets så blev minskningen för partiet 1 mandat istället för 2.

Media som används på denna webbplats

Tage Erlander 1952.jpg
Tage Erlander 1952
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Jarl Hjalmarson 1959.JPG
Foto av Jarl Hjalmarson, svensk politiker
Hilding Hagberg-2.jpg
Hilding Hagberg
Bertil Ohlin.jpg
Photographic picture of Bertil Ohlin at Arosmässan in Västerås late 1950:ies