Förstakammarvalet i Sverige 1909

Förstakammarvalet i Sverige 1909
Sverige
September 1909

25 mandat: Sveriges riksdags första kammares första valkretsgrupp
 Första partiAndra parti
 Ernst Trygger portraited by Ivar Kamke.jpgJ F Ivar Afzelius.jpg
LedareErnst TryggerIvar Afzelius
PartiProtektionistiska partietFörsta kammarens moderata parti
Ledarens valkretsKopparbergs läns valkretsStockholms stads valkrets
Erhållna mandat9346
Mandatförändring51

Statsminister före valet

Arvid Lindman
Lantmannapartiet

Ny statsminister

Arvid Lindman
Lantmannapartiet

Förstakammarvalet i Sverige 1909 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1909 fanns det totalt 258 deltagande valmän.

Valet hölls i fem valkretsar, utgörande den första valkretsgruppen: Stockholms stads valkrets, Jönköpings läns valkrets, Gotlands läns valkrets, Västmanlands läns valkrets och Västerbottens läns valkrets. Ledamöterna utsågs av valmän från det landsting som valkretsarna motsvarade. För de städer som inte ingick i landsting var valmännen stadsfullmäktige.

Valresultat

PartiPartiledareRösterMandatfördelning
Antal+−Antal+−
 Allmänna valmansförbundetGustaf Fredrik Östberg191?19?
 Frisinnade landsföreningenErnst Beckman42?4?
 Övriga25?2?
Antal giltiga röster258?25

Källor

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
J F Ivar Afzelius.jpg
Talmannen i Riksdagens Första kammare 1912-1915, Johan Fredrik Ivar Afzelius.
Ernst Trygger portraited by Ivar Kamke.jpg
Ernst Trygger portraited by Ivar Kamke (1882-1936).