Förstakammarvalet i Sverige 1905
| |||||||||||||||||||
22 av 150 mandat i Sveriges riksdags första kammare | |||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||
|
Förstakammarvalet i Sverige 1905 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1905 fanns det totalt 1 025 valmän, varav 972 deltog i valet.
I Södermanlands läns valkrets ägde valet rum den 6 mars. I Värmlands läns valkrets ägde valet rum den 20 mars. I en tredjedel av Göteborgs stads valkrets ägde valet rum den 2 juni. I Stockholms stads valkrets ägde valet rum den 22 juni. I Stockholms läns valkrets, Uppsala läns valkrets, Älvsborgs läns valkrets, Örebro läns valkrets och Gävleborgs läns valkrets ägde valet rum den 19 september. I Hallands läns valkrets, Västernorrlands läns valkrets och Västerbottens läns valkrets ägde valet rum den 20 september. I Kalmar läns norra valkrets ägde valet rum den 25 september. I Malmöhus läns valkrets ägde valet rum den 26 september. I Blekinge läns valkrets och Kopparbergs läns valkrets ägde valet rum den 27 september. I de övriga 2/3 av Göteborgs stads valkrets ägde valet rum den 28 september respektive den 28 december.
Valresultat
Parti | Röster [1] | Valda | Mandatfördelning | |||
---|---|---|---|---|---|---|
FK 1905 (Lagtima) | FK 1906 | +/- | ||||
Protektionistiska partiet | 553 | 13 | 98 | 101 | +3 | |
Moderata partiet | 180 | 5 | 38 | 37 | -1 | |
Vänstervilde | 56 | 1 | 0 | 1 | +1 | |
Partilösa | 161 | 3 | 14 | 11 | -3 | |
Övriga | 260 | 0 | 0 | 0 | +-0 | |
Totalt | 1 210 | 22 | 150 | 150 | +-0 |
Det protektionistiska partiet behöll alltså egen majoritet.
Invalda riksdagsmän
Stockholms stads valkrets:
- Sixten von Friesen, vänstervilde
Göteborgs stads valkrets:
Kopparbergs läns valkrets:
Västernorrlands läns valkrets:
Källor
Fotnoter
- ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.
Media som används på denna webbplats
Svensk handelsflagg 1844-1905
Svensk handelsflagg 1844-1905
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |
sv:Claës Gustaf Adolf Tamm (1838-1925), svensk friherre, ämbetsman, riksdagsman och finansminister. Målning av Oscar Björck 1908.