Förstakammarvalet i Sverige 1941

Förstakammarvalet i Sverige 1941
Sverige
September 1941

17 mandat: Sveriges riksdags första kammares femte valkretsgrupp
 Första partiAndra partiTredje parti
 Per Albin Hansson - Sveriges styresmän.jpgGösta Bagge.jpgAxel Pehrsson-Bramstorp.jpg
LedarePer Albin HanssonGösta BaggeAxel Pehrsson-Bramstorp
PartiSocialdemokraternaHögerpartietBondeförbundet
Ledarens valkretsAndra kammarenAndra kammarenAndra kammaren
Föregående val753524
Erhållna mandat773522
Mandatförändring22

 Fjärde partiFemte parti
 Gustaf Andersson i Rasjön.jpgSven Linderot.jpg
LedareGustaf AnderssonSven Linderot
PartiFolkpartietSveriges kommunistiska parti
Ledarens valkretsAndra kammarenVästerbottens läns och Norrbottens läns valkrets
Föregående val151
Erhållna mandat151
Mandatförändring

statsminister före valet

Per Albin Hansson
Socialdemokraterna

Ny statsminister

Per Albin Hansson
Socialdemokraterna

Förstakammarvalet i Sverige 1941 var ett val i Sverige till Sveriges riksdags första kammare. Valet hölls i den femte valkretsgruppen i september månad 1941 för mandatperioden 1942-1949.

Tre valkretsar utgjorde den femte valkretsgruppen: Jönköpings läns valkrets, Göteborgs och Bohus läns valkrets och Värmlands läns valkrets. Ledamöterna utsågs av valmän från det landsting som valkretsarna motsvarade.

Ordinarie val till den femte valkretsgruppen hade senast ägt rum 1933.

Valmän

LandstingHBFSSKPTotalt
Jönköping7101223052
Göteborgs och Bohus106625148
Värmland651037159
Totalt232128852159
%14,513,217,653,51,2100,0

Mandatfördelning

Den nya mandatfördelningen som gällde vid riksdagen 1942 innebar att Socialdemokraterna fick egen majoritet. Socialdemokraterna skulle komma att behålla sin egen majoritet tills första kammaren upplöstes år 1970.

PartiFK 19415:e valkretsgruppenFK 1942
InnanEfterÄndring
Socialdemokraterna75810277
Högerns riksorganisation3543[1]35
Bondeförbundet2442222
Folkpartiet152215
Sveriges kommunistiska parti1001
Totalt15018171150

Invalda riksdagsledamöter

Jönköpings läns valkrets:

Göteborgs och Bohus läns valkrets:

Värmlands läns valkrets:

Källor

Noter

  1. ^ Eftersom Högerns riksorganisation fick ett nytt mandat i Stockholms stads valkrets från och med riksdagen 1942, så blev det ingen förändring.

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Sven Linderot.jpg
Sven Linderot
Per Albin Hansson - Sveriges styresmän.jpg
Per Albin Hansson (1885-1946)
Gösta Bagge.jpg
Gösta Bagge
Axel Pehrsson-Bramstorp.jpg
Axel Pehrsson-Bramstorp
Gustaf Andersson i Rasjön.jpg
Gustaf Andersson i Rasjön