Förstakammarvalet i Sverige 1956

Förstakammarvalet i Sverige 1956
Sverige
September 1956

16 mandat: Sveriges riksdags första kammares fjärde valkretsgrupp
 Första partiAndra partiTredje parti
 Tage Erlander 1952.jpgBertil Ohlin.jpgGunnar Hedlund 1966.jpg
LedareTage ErlanderBertil OhlinGunnar Hedlund
PartiSocialdemokraternaFolkpartietLandsbygdspartiet Bondeförbundet
Ledarens valkretsAndra kammarenAndra kammarenAndra kammaren
Föregående val783025
Erhållna mandat793025
Mandatförändring1

 Fjärde partiFemte parti
 Jarl Hjalmarson 1959.JPGHilding Hagberg-2.jpg
LedareJarl HjalmarsonHilding Hagberg
PartiHögerpartietSveriges kommunistiska parti
Ledarens valkretsAndra kammarenAndra kammaren
Föregående val143
Erhållna mandat133
Mandatförändring1

statsminister före valet

Tage Erlander
Socialdemokraterna

Ny statsminister

Tage Erlander
Socialdemokraterna

Förstakammarvalet i Sverige 1956 var ett val i Sverige till Sveriges riksdags första kammare. Valet hölls i den fjärde valkretsgruppen i september månad 1956 för mandatperioden 1957-1964.

Två valkretsar utgjorde den fjärde valkretsgruppen: Östergötlands län med Norrköpings stads valkrets och Västernorrlands läns och Jämtlands läns valkrets . Ledamöterna utsågs av valmän från de landsting som valkretsarna motsvarade. För de städer som inte ingick i landsting var valmännen stadsfullmäktige.

Ordinarie val till den fjärde valkretsgruppen hade senast ägt rum 1948.

Valmän

Landsting/
stadsfullmäktige
HLBFSSKPTotalt
Östergötland1391546184
Norrköping
Västernorrland4101342271
Jämtland55521036
Totalt2224331093191
%11,512,517,357,11,6100,0

Mandatfördelning

Den nya mandatfördelningen som gällde vid riksdagen 1957 innebar att Socialdemokraterna behöll egen majoritet.

PartiFK 19564:e valkretsgruppenFK 1957
InnanEfterÄndring
Socialdemokraterna7810101[1]79
Folkpartiet302230
Landsbygdspartiet Bondeförbundet253325
Högerpartiet1421113
Sveriges kommunistiska parti3003
Totalt15017161150

Invalda riksdagsledamöter

Östergötlands län med Norrköpings stads valkrets:

Västernorrlands läns och Jämtlands läns valkrets:

Källor

Noter

  1. ^ Eftersom Socialdemokraterna fick ett nytt mandat i Stockholms stads valkrets från och med riksdagen 1957, så blev det en ökning.

Media som används på denna webbplats

Tage Erlander 1952.jpg
Tage Erlander 1952
Bertil Ohlin.jpg
Photographic picture of Bertil Ohlin at Arosmässan in Västerås late 1950:ies
Jarl Hjalmarson 1959.JPG
Foto av Jarl Hjalmarson, svensk politiker
Hilding Hagberg-2.jpg
Hilding Hagberg
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.