Förstakammarvalet i Sverige 1964
![]() | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
15 mandat: Sveriges riksdags första kammares fjärde valkretsgrupp | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Förstakammarvalet i Sverige 1964 var ett val i Sverige till Sveriges riksdags första kammare. Valet hölls i den fjärde valkretsgruppen i september månad 1964.
Två valkretsar utgjorde den fjärde valkretsgruppen: Östergötlands län med Norrköpings stads valkrets och Västernorrlands läns och Jämtlands läns valkrets . Ledamöterna utsågs av valmän från de landsting som valkretsarna motsvarade. För de städer som inte ingick i landsting var valmännen stadsfullmäktige. Ordinarie val till den fjärde valkretsgruppen hade senast ägt rum 1956.
De valda ledamöterna valdes på ett åttaårigt mandat, till och med 31 december 1972. I praktiken utlöpte samtliga mandat i första kammaren den 31 december 1970, då enkammarriksdagen infördes från och med den 1 januari 1971. Val till den nya enkammarriksdagen hölls i september 1970.
Valmän
Landsting/ stadsfullmäktige | H | C | F | S | SKP | Totalt |
---|---|---|---|---|---|---|
Östergötland | 13 | 11 | 12 | 49 | 0 | 85 |
Norrköping | ||||||
Västernorrland | 4 | 11 | 9 | 44 | 2 | 70 |
Jämtland | 5 | 7 | 4 | 19 | 0 | 35 |
Totalt | 22 | 29 | 25 | 112 | 2 | 190 |
% | 11,5 | 15,3 | 13,2 | 58,9 | 1,1 | 100,0 |
Mandatfördelning
Den nya mandatfördelningen som gällde vid riksdagen 1965 innebar att Socialdemokraterna behöll egen majoritet.
Parti | FK 1964 | 4:e valkretsgruppen | FK 1965 | |||
---|---|---|---|---|---|---|
Innan | Efter | Ändring | ||||
Socialdemokraterna | 78 | 10 | 9 | ▬[1] | 78 | |
Folkpartiet | 27 | 3 | 2 | ▼1 | 26 | |
Högerpartiet | 26 | 1 | 1 | ▬ | 26 | |
Centerpartiet | 18 | 2 | 3 | ▲1 | 19 | |
Sveriges kommunistiska parti | 2 | 0 | 0 | ▬ | 2 | |
Totalt | 151 | 16 | 15 | ▼1 | 151 |
Invalda riksdagsledamöter
Östergötlands län med Norrköpings stads valkrets:
- Carl Eskilsson, h
- Ivar Johansson, c
- Eric Peterson, fp
- Gillis Augustsson, s
- Bengt Elmgren, s
- Lars Larsson, s
- Erik Wärnberg, s
Västernorrlands läns och Jämtlands läns valkrets:
- Sven Sundin, c
- Axel Wikberg, c
- Axel Andersson, fp
- Anselm Gillström, s
- Hjalmar Nilsson, s
- Emil Näsström, s
- Erik Olsson, s
- Otto Stadling, s
Källor
Noter
- ^ Eftersom Socialdemokraterna fick ett nytt mandat i Malmöhus läns valkrets med Malmö från och med riksdagen 1965, så blev det ingen förändring.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |
Foto av Gunnar Heckscher, svensk politiker
Författare/Upphovsman: Örebro Kuriren / Örebro läns museum, Licens: CC BY-SA 4.0
Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) håller valmöte på Södertorget i Örebro, inför valet till Riksdagens Andra Kammare 1968. Talare är partiledaren C.-H. Hermansson.
Tage Erlander 1952
Gunnar Hedlund
Photographic picture of Bertil Ohlin at Arosmässan in Västerås late 1950:ies