Förstakammarvalet i Sverige 1964

Förstakammarvalet i Sverige 1964
Sverige
September 1964

15 mandat: Sveriges riksdags första kammares fjärde valkretsgrupp
 Första partiAndra partiTredje parti
 Tage Erlander 1952.jpgBertil Ohlin.jpgGunnar Heckscher 1959.JPG
LedareTage ErlanderBertil OhlinGunnar Heckscher
PartiSocialdemokraternaFolkpartietHögerpartiet
Ledarens valkretsAndra kammarenAndra kammarenAndra kammaren
Föregående val782726
Erhållna mandat782626
Mandatförändring1

 Fjärde partiFemte parti
 Gunnar Hedlund 1966.jpgC.H. Hermansson i Örebro, mindre bild.png
LedareGunnar HedlundC.H. Hermansson
PartiCenterpartietSveriges kommunistiska parti
Ledarens valkretsAndra kammarenAndra kammaren
Föregående val182
Erhållna mandat192
Mandatförändring1

statsminister före valet

Tage Erlander
Socialdemokraterna

Ny statsminister

Tage Erlander
Socialdemokraterna

Förstakammarvalet i Sverige 1964 var ett val i Sverige till Sveriges riksdags första kammare. Valet hölls i den fjärde valkretsgruppen i september månad 1964.

Två valkretsar utgjorde den fjärde valkretsgruppen: Östergötlands län med Norrköpings stads valkrets och Västernorrlands läns och Jämtlands läns valkrets . Ledamöterna utsågs av valmän från de landsting som valkretsarna motsvarade. För de städer som inte ingick i landsting var valmännen stadsfullmäktige. Ordinarie val till den fjärde valkretsgruppen hade senast ägt rum 1956.

De valda ledamöterna valdes på ett åttaårigt mandat, till och med 31 december 1972. I praktiken utlöpte samtliga mandat i första kammaren den 31 december 1970, då enkammarriksdagen infördes från och med den 1 januari 1971. Val till den nya enkammarriksdagen hölls i september 1970.

Valmän

Landsting/
stadsfullmäktige
HCFSSKPTotalt
Östergötland13111249085
Norrköping
Västernorrland411944270
Jämtland57419035
Totalt2229251122190
%11,515,313,258,91,1100,0

Mandatfördelning

Den nya mandatfördelningen som gällde vid riksdagen 1965 innebar att Socialdemokraterna behöll egen majoritet.

PartiFK 19644:e valkretsgruppenFK 1965
InnanEfterÄndring
Socialdemokraterna78109[1]78
Folkpartiet2732126
Högerpartiet261126
Centerpartiet1823119
Sveriges kommunistiska parti2002
Totalt15116151151

Invalda riksdagsledamöter

Östergötlands län med Norrköpings stads valkrets:

Västernorrlands läns och Jämtlands läns valkrets:

Källor

Noter

  1. ^ Eftersom Socialdemokraterna fick ett nytt mandat i Malmöhus läns valkrets med Malmö från och med riksdagen 1965, så blev det ingen förändring.

Media som används på denna webbplats

Bertil Ohlin.jpg
Photographic picture of Bertil Ohlin at Arosmässan in Västerås late 1950:ies
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Gunnar Heckscher 1959.JPG
Foto av Gunnar Heckscher, svensk politiker
C.H. Hermansson i Örebro, mindre bild.png
Författare/Upphovsman: Örebro Kuriren / Örebro läns museum, Licens: CC BY-SA 4.0
Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) håller valmöte på Södertorget i Örebro, inför valet till Riksdagens Andra Kammare 1968. Talare är partiledaren C.-H. Hermansson.
Tage Erlander 1952.jpg
Tage Erlander 1952