Andrakammarvalet i Sverige 1896

Andrakammarvalet i Sverige 1896

28 Juni - 27 September 1896

Sveriges riksdags andra kammares 230 platser

Andrakammarvalet i Sverige 1896 hölls i Sverige 1896.

Valsystem

Valsättet var en blandning av indirekta- och direkta val. I 130 av landsbygdens 150 valkretsar tillämpades direkta val och detsamma gällde de 46 stadsvalkretsarna. Resterande 20 landsbygdsvalkretsar tillämpade alltså indirekta val, vilka utfördes av elektorer. Stadsvalkretsarna valde totalt 80 ledamöter. Dessa var i regel enmansvalkretsar med undantag för de största städerna som fick fler mandat, dessa var; Stockholm (22 mandat), Göteborg (9 mandat), Malmö (4 mandat), Norrköping (2 mandat) och Gävle (2 mandat). Alla landsbygdsvalkretsar hade ett mandat var.

Rösträtt till andra kammaren hade män som var över 21 år och hade inkomst på minst 800 kronor per år eller ägde en fastighet taxerad till minst 1 000 kronor, eller arrenderade en fastighet taxerad till minst 6 000 kronor. För att vara valbar skulle man ha fyllt 25 år och bo i valkretsen.[1] Av folkmängden den 31 december 1895, 4 919 260, hade 309 889 (6,3 %) rösträtt.

Valresultat

Valrörelsens mest uppmärksammade inslag var att en fraktion inom Lantmannapartiet - de agrarkonservativa - som höll på en sträng protektionism, en kärv hållning mot Norge och återhållsamhet, bedrev sin egen valrörelse för sina hjärtefrågor. Resultatet av andrakammarvalet blev dock att de återkom till Andra kammaren riksdagen 1897 med ungefär oförändrad styrka.

Det blev dock en viss förskjutning till höger på landsbygden jämfört med andrakammarvalet 1893. Valets mest uppmärksammade händelse var att lantmannen Olof Jonsson i Hov blev utslagen på grund av sina bondeväljares missnöje med hans glidning högerut. Jonsson hade varit drivande i sammanslagningen av Gamla lantmannapartiet och protektionistiska Nya lantmannapartiet. Detta sågs som ett svek av många liberaler som ägnade extra resurser på att slå ut Jonsson.

Bland de som valdes in i andra kammaren fanns bland annat liberalen samt den blivande statsministern Karl Staaff. Valet är också historiskt på grund av att den förste socialdemokraten Hjalmar Branting valdes in på en liberal lista. En annan invald riksdagsman var Alfred Petersson i Påboda, sedermera fyrfaldig jordbruksminister.

Partivis

Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti under riksdagen 1897 och baseras, liksom antalet mandat, på uppgifter om riksdagsledamöters partitillhörighet från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970. Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB. I stadsvalkretsar med flera mandat har röstetalen skattats [2]. Det ska också påpekas att partigrupperingarna var relativt diffusa och att partibyten inte var ovanliga.

PartiRöstfördelningMandat
RösterElektorerAntal+/-
 Lantmannapartiet42 947492128nytt
 Folkpartiet12 750031nytt
 Frihandelsvänliga centern5 091016nytt
 Friesenska klubben2 92507nytt
 Bondeska klubben1 99603nytt
 Socialdemokraterna20601nytt [3]
 Obundna16 7193544-5
 Övriga51 073143--
Antal giltiga röster133 707670230+2
Ogiltiga röster1 8762
Totalt135 583672

Ideologisk tillhörighet

Röster (%) [4]Mandat [5]+/-
Protektionister38,698+12
Frihandlare38,073-3
Socialdemokrater1+1
Högerfrihandlare23,458-8
Totalt100,0230+2

Valdeltagande

Antal

Direkta valIndirekta valSamtliga val
Städerna41 576-41 576
Landsbygden94 0074 90598 912
Hela Sverige135 583140 488

Andel

Direkta valIndirekta valSamtliga val
Städerna63,0-63,0
Landsbygden43,916,640,6
Hela Sverige48,445,3

Källor

Fotnoter

  1. ^ Riksdagsordningen 1866
  2. ^ I dessa valkretsar har ett partis röstetal dividerats på antalet röster varje väljare hade att ge. Annars skulle dessa valkretsar överrepresenteras kraftigt i röstfördelningen.
  3. ^ Partiet bildades redan 1889, men var nytt i riksdagen.
  4. ^ The Swedish electorate 1887-1968, Almqvist & Wiksell
  5. ^ Riksdagen genom tiderna, Almqvist & Wiksell international

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Swedish norwegian union flag.svg
Svensk handelsflagg 1844-1905