Förstakammarvalet i Sverige 1922
![]() | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
19 mandat: Sveriges riksdags första kammares andra valkretsgrupp | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Förstakammarvalet i Sverige 1922 var ett val i Sverige till Sveriges riksdags första kammare. Valet hölls i den andra valkretsgruppen i september månad 1922 för mandatperioden 1923-1930.
Två valkretsar utgjorde den andra valkretsgruppen: Stockholms läns och Uppsala läns valkrets (10 mandat) och Västerbottens läns och Norrbottens läns valkrets (9 mandat). Ledamöterna utsågs av valmän från det landsting som valkretsarna motsvarade. För de städer som inte ingick i landsting var valmännen särskilda elektorer. Andra valkretsgruppen hade dock inga elektorer.
Val till den andra valkretsgruppen hade senast ägt rum sommaren 1921 (icke-ordinarie), sommaren 1919 (icke-ordinarie) och före det 1916 (ordinarie).
Valresultat
Parti | Partiledare | Röster | Mandatfördelning | |||
---|---|---|---|---|---|---|
Antal | +− | Antal | +− | |||
Frisinnade landsföreningen | Raoul Hamilton | 50 | ▬ | 6 | ▬ | |
Sveriges socialdemokratiska arbetareparti | Hjalmar Branting | 37 | ▬ | 5 | ▬ | |
Allmänna valmansförbundet | Arvid Lindman | 43 | ▬ | 5 | ▬ | |
Bondeförbundet | Johan Andersson i Raklösen | 16 | ▬ | 2 | ▬ | |
Sveriges kommunistiska parti | Karl Kilbom | 8 | ▬ | 1 | ▬ | |
Sverges socialdemokratiska vänsterparti | Ivar Vennerström | 6 | ▼1 | 0 | ▬ | |
Antal giltiga röster | 160 | ▼1 | 19 | ▬ |
- Av 161 valmän deltog 160 i valet. 1 valman från Uppsala läns landsting tillhörande Sverges socialdemokratiska vänsterparti deltog inte.
- 1 av de invalda högermännen betecknade sig som en vilde i riksdagen.
Valet medförde inte någon mandatförändring i första kammaren.
Invalda riksdagsmän
Stockholms läns och Uppsala läns valkrets:
- Gustav Möller, s
- Gustaf Lagerbjelke, n
- Adolf Berge, s
- Carl Axel Reuterskiöld, bf
- Carl Gustaf Ekman, lib s
- Primus Wahlmark, s
- Hjalmar Hammarskjöld, vilde (invald på ett av högerns mandat)
- Teodor Julin, s
- Theodor Borell, n
- Eliel Löfgren, lib s[1]
Västerbottens läns och Norrbottens läns valkrets:
- John Almkvist, lib s
- Manne Asplund, s
- Olof Bergqvist, n
- Nils Gabrielsson, bf
- Paul Hellström, lib s
- Ewert Jonsson, lib s
- Herman Rogberg, n
- Gustav Rosén, lib s
- Carl Winberg, k
Källor
Noter
- ^ Löfgren avsade sig mandatet och vid ny röstsammanräkning den 13 januari 1923 utsågs Martin Fehr för att ersätta honom.
Media som används på denna webbplats
Hjalmar Branting (1860-1925), Prime Minister of Sweden 1920, 1921-23 and 1924-25.
Ernst Trygger (1857-1943), prime minister of Sweden
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |
Foto av Raoul Hamilton, svensk politiker
Ivar Wennerström (1881 - 1945)
Författare/Upphovsman: okänd, Licens: CC BY 4.0
uppladdat från Portrattarkiv.se bild av Erik Nilsson
Karl Kilbom