Andrakammarvalet i Sverige 1914 (25 september)

Andrakammarvalet i Sverige 1914 (25 september)
Sverige
25 september 1914

Sveriges riksdags andra kammares 230 platser
 Första partiAndra partiTredje parti
 Arvid LindmanHjalmar Branting
LedareArvid LindmanHjalmar BrantingKarl Staaff
PartiAllmänna valmansförbundetSocialdemokraternaLiberala samlingspartiet
Föregående val867371
Erhållna mandat868757
Mandatförändring14 14
Röster268 631266 133196 493
Andel36,7%36,4%26,9%

Statsminister före valet

Hjalmar Hammarskjöld
Oberoende konservativ

Omvald statsminister

Hjalmar Hammarskjöld
Oberoende konservativ

Andrakammarvalet i Sverige den 25 september 1914 var ett ordinarie val, och hölls endast sex månader efter det föregående, ett hastigt utlyst extraval 27 mars samma år.

Valkampanj

Valet präglades starkt av det nyligen utbrutna första världskriget. Kampanjen blev mer nedtonad än den vid vårvalet för liberalerna, som hade splittrats i försvarsfrågan, och de konservativa, som hade fått sin vilja igenom i frågan om försvaret. Socialdemokraterna kampanjade dock mer offensivt än vid vårens extraval.

Väljartendenserna från det föregående valet höll i sig: Socialdemokraterna växte ytterligare, och Liberalerna fortsatte att tappa väljarstöd, medan Högerns resultat från vårens val förblev oförändrat. Det nystartade Bondeförbundet ställde upp som en del av Allmänna valmansförbundets paraplyorganisation, och fick 0,2% av det totala röstantalet.

Valresultat

För samtliga genom valet invalda riksdagsmän, se Lista över ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare 1915-1917.

PartiPartiledareRösterMandatfördelning
Antal%+− %Antal+−
 Allmänna valmansförbundetArvid Lindman268 63136,7−1,086+−0
 Sveriges socialdemokratiska arbetarepartiHjalmar Branting266 13336,4+6,387+14
 Liberala samlingspartietKarl Staaff196 49326,9−5,357−14
 Övriga partier1040,0
Antal giltiga röster731 361100,0 230 
Ogiltiga röster4 124 
Totalt735 485
(66,2 %)

Inför valet var 1 111 767 personer röstberättigade.

Regeringsbildning

Socialdemokraterna gick fortsatt framåt, och blev i det närmaste jämnstora med högern (detta skulle bli det sista andrakammarvalet i vilket inte högern fick flest röster). Mot bakgrund av det oroliga världsläget fick dock ämbetsmannaregeringen Hammarskjöld fortsatt förtroende. Mot slutet av kriget, 1917, fick dock Carl Swartz, en högerman i Första kammaren, i uppdrag att bilda regering, och regeringen Swartz tillträdde 13 mars 1917, sex månader innan påföljande val.

Källor

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Hjalmar branting stor bild.jpg
Hjalmar Branting (1860-1925), Prime Minister of Sweden 1920, 1921-23 and 1924-25.
Arvid Lindman.jpg
Arvid Lindman, Prime Minister of Sweden 1906-1911 and 1928-1930