Förstakammarvalet i Sverige 1908

Förstakammarvalet i Sverige 1908
Sverige
13 januari till 13 november 1908

26 av 150 mandat i Sveriges riksdags första kammare
 Första partiAndra parti
 
LedareChristian LundebergGustaf Tamm
PartiProtektionistiska partietFörsta kammarens moderata parti
Ledarens valkretsGävleborgs läns valkretsStockholms stads valkrets
Erhållna mandat9845
Mandatförändring34

Statsminister före valet

Arvid Lindman
Lantmannapartiet

Ny statsminister

Arvid Lindman
Lantmannapartiet

Förstakammarvalet i Sverige 1908 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1908 fanns det totalt 1 217 valmän, varav 1 179 deltog i valet.

I halva Älvsborgs läns valkrets ägde valet rum den 13 januari. I halva Västerbottens läns valkrets ägde valet rum den 26 februari. I andra halvan av Västerbottens läns valkrets ägde valet rum den 11 maj. I en tredjedel av Jönköpings läns valkrets ägde valet rum den 1 juni. I Stockholms läns valkrets ägde valet rum den 21 september. I Stockholms läns valkrets, Uppsala läns valkrets, Södermanlands läns valkrets, Göteborgs och Bohusläns valkrets, andra halvan av Älvsborgs läns valkrets, Värmlands läns valkrets och Gävleborgs läns valkrets. I Hallands läns valkrets, Västernorrlands läns valkrets och Norrbottens läns valkrets ägde valet rum den 23 september. I Norrköpings stads valkrets och 2/3 av Jönköpings läns valkrets ägde valet rum den 24 september. I Skaraborgs läns valkrets ägde valet rum den 25 september. I Malmöhus läns valkrets ägde valet rum den 29 september. I Blekinge läns valkrets ägde valet rum den 30 september och i Malmö stads valkrets ägde valet rum den 13 november.

Valresultat

PartiRöster [1]ValdaMandatfördelning
FK 1908FK 1909+/-
Protektionistiska partiet6621410198-3
Moderata partiet434114145+4
Partilösa50155+-0
Övriga30803[2] 2-1
Totalt1 45426150150+-0

Det protektionistiska partiet behöll alltså egen majoritet.

Invalda riksdagsmän

Stockholms stads valkrets:

Stockholms läns valkrets:

Uppsala läns valkrets:

Södermanlands läns valkrets:

Norrköpings stads valkrets:

Jönköpings läns valkrets:

Blekinge läns valkrets:

Malmöhus läns valkrets:

Malmö stads valkrets:

  • Johan Dieden, mod

Hallands läns valkrets:

Göteborgs och Bohus läns valkrets:

Älvsborgs läns valkrets:

Skaraborgs läns valkrets:

Värmlands läns valkrets:

Gävleborgs läns valkrets:

Västernorrlands läns valkrets:

Västerbottens läns valkrets:

Norrbottens läns valkrets:

Källor

Fotnoter

  1. ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.
  2. ^ En högervilde och en vänstervilde

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Tamm, Claës Gustaf Adolf (av Oscar Björck 1908).jpg
sv:Claës Gustaf Adolf Tamm (1838-1925), svensk friherre, ämbetsman, riksdagsman och finansminister. Målning av Oscar Björck 1908.