Folkomröstningen om EU-medlemskap i Sverige 1994

Folkomröstningen om EU-medlemskap i Sverige
Anser du att Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med avtalet mellan Sverige och EU:s medlemsstater?
PlatsSverige
Datum13 november 1994 (1994-11-13)
Resultat
RösterAndel
Ja2 833 72152,74 %
Nej2 539 13247,26 %
Giltiga röster5 372 85399,05 %
Ogiltiga eller blanka röster51 6340,95 %
Totalt antal röster5 424 487100,00 %
Röstberättigade/Valdeltagande6 510 05583,32 %
Resultat per län
  Ja —   Nej

Den 13 november 1994 genomfördes en rådgivande folkomröstning om EU-medlemskap i Sverige. 52,3 procent röstade för ett medlemskap, 46,8 procent röstade emot och 0,9 procent röstade blankt.[1] Efter folkomröstningen gick Sverige med i Europeiska unionen (EU) 1 januari 1995.[2]

Frågan som ställdes var

Riksdagen har beslutat att det ska hållas en folkomröstning om svenskt medlemskap i Europeiska unionen (EU). Omröstningen gäller om Sverige skall bli medlem i EU enligt det avtal som förhandlats fram mellan Sverige och EU:s medlemsstater.

Anser du att Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med avtalet mellan Sverige och EU:s medlemsstater?

83,3 procent av de röstberättigade (6 510 055 personer var röstberättigade) deltog i folkomröstningen.

Bland de politiska partierna stödde officiellt Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna och Folkpartiet ett medlemskap medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet var emot. De som sympatiserade med de fyra sistnämnda partierna röstade också i hög grad med partilinjen, medan de tre förstnämnda partiernas väljare var mer jämnt fördelade på de två sidorna.[3]

Bakgrund

Medlemsländer i EFTA. Mörkgrönt markerar medlemsländer under perioden 1986-1994. Ljusgrönt markerar tidigare medlemmar.

Sverige hade varit medlem av EFTA sedan 1960.[2] 1987 uttalade Sverige ett önskemål att vara del av Europeiska gemenskapens (EG:s) inre marknad och 1989 inleddes samtal mellan EG och EFTA i syfte att skapa Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Efter Berlinmurens fall hösten 1989 förekom mer diskussioner om ett svenskt EG-medlemskap. I oktober 1990 meddelade regeringen Carlsson II, som en del av ett krispaket i samband med den då begynnande finanskrisen, att Sverige borde gå med i EG.

I juli 1991 lämnades Sveriges ansökan om medlemskap in av statsminister Ingvar Carlsson. I toppmöten i Lissabon och Edinburgh under 1992 godkände EG:s stats- och regeringschefer en utvidgning av EU till nya medlemsländer.[2] I februari 1993 inleddes förhandlingarna om villkoren för Sveriges medlemskap och pågick ett drygt år. De tidigare förhandlingarna om skapandet av EES bidrog till att förhandlingarna kunde genomföras relativt snabbt. Överenskommelsen mellan Sverige och EU var klar 30 mars 1994 och undertecknades vid EU:s toppmöte på Korfu i juni 1994.

Förutom Sverige bedrev även EFTA-länderna Finland, Norge och Österrike medlemskapsförhandlingar. Samtliga fyra länder genomförde folkomröstningar om EU-medlemskap sommaren-hösten 1994. Folkomröstningarna i Österrike (12 juni) och Finland (16 oktober) resulterade i ja medan folkomröstningen i Norge (27-28 november) resulterade i nej. Finland och Österrike gick därför med i EU samtidigt som Sverige, 1 januari 1995, medan Norge förblev EFTA-medlem.

Resultat per län

Resultat i folkomröstningen 1994
  Nej-röster
  Ja-röster
LänJa% JaNej% NejRöstberättigadeRösterGiltigaOgiltiga
Stockholms län623 49662,03381 63537,971 216 9801 014 8691 005 1319 738
Uppsala län92 16753,9678 63646,04205 736172 747170 8031 944
Södermanlands län86 08354,3172 43045,69191 199160 141158 5131 628
Östergötlands län139 69754,49116 68945,51309 509259 312256 3862 926
Örebro län81 42347,4790 10952,53208 184173 286171 5321 754
Västmanlands län87 05854,8171 77845,19193 184160 400158 8361 564
Jönköpings län100 07248,89104 61651,11242 805206 545204 6881 857
Kronobergs län58 01551,8753 82448,13134 559113 019111 8391 180
Kalmar län73 20748,7476 98751,26184 802151 649150 1941 455
Gotlands län17 99651,4017 01748,6043 87835 39935 013386
Blekinge län45 09846,9051 06553,10116 58697 10696 163943
Skåne län422 56763,23245 69636,77818 810674 619668 2636 356
Hallands län97 22258,4469 15041,56197 757168 244166 3721 872
Västra Götalands län466 59151,99430 92448,011 085 238906 508897 5158 993
Värmlands län84 62747,4693 70352,54217 170179 875178 3301 545
Dalarnas län71 25339,06111 15060,94220 141184 047182 4031 644
Gävleborgs län74 76741,69104 58358,31222 780180 980179 3501 630
Västernorrlands län69 58241,9696 23358,04201 394167 081165 8151 266
Jämtlands län24 71427,9463 73172,06104 79889 12188 445676
Västerbottens län60 07137,23101 28562,77193 374162 532161 3561 176
Norrbottens län58 01534,97107 89165,03201 171167 007165 9061 101
Källa: Dataset European Election Database

Referenser

Se även

Europeiska flagganEU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.

Media som används på denna webbplats

Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Swedish EU membership referendum, 1994 result by provinces.png
Författare/Upphovsman: Paasikivi, Licens: CC BY-SA 4.0
Swedish European Union membership referendum, 1994 result by provinces. Red is YES, Blue is NO