Socialdemokraterna (Sverige)

Sveriges socialdemokratiska arbetareparti
FörkortningS, SAP
LandSverige Sverige
PartiordförandeMagdalena Andersson
PartisekreterareTobias Baudin
GruppledareLena Hallengren
Grundat23 april 1889 (135 år sedan)
HuvudkontorSveavägen 68, Stockholm
Antal medlemmar75 000[1] (1)
Politisk ideologiSocialdemokrati[2]
Demokratisk socialism
Feminism[3]
Se även: SAP:s idéutveckling
Internationellt samarbetsorganProgressiva Alliansen[4][5]
Europeiskt samarbetsorganEuropeiska socialdemokratiska partiet (PES)
Politisk grupp i EuropaparlamentetS&D-gruppen
Färg(er)Röd
UngdomsförbundSveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU)
StudentförbundSocialdemokratiska Studentförbundet (SSF / S-Studenter)
Riksdagen (2022)[6]
Röstandel
30,33 procent
Mandat
107 / 349
(inklusive en vilde)
Regioner (2022)[7][8]
Röstandel
31,68 procent
Mandat
576 / 1 720
Kommuner (2022)[7][8]
Röstandel
29,31 procent
Mandat
3 771 / 12 614
EU-parlamentet (2024)
Röstandel
24,77 procent
Mandat
5 / 21
Webbplats
www.socialdemokraterna.se
Svensk politik
Politiska partier
Val

Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP), vanligen Socialdemokraterna (S), är ett socialdemokratiskt politiskt parti i Sverige. På partiets valsedlar anges partibeteckningen Arbetarepartiet-Socialdemokraterna.[9] Partiet är sprunget ur och är en del av den socialistiska arbetarrörelsen, och är dess främsta politiska gren i Sverige. Partiets officiella ideologi är demokratisk socialism.[2] Partiordförande sedan 4 november 2021 är Magdalena Andersson.

Ideologi

Socialdemokraternas officiella ideologi är demokratisk socialism, vilken partiet anser vara synonym med begreppet socialdemokrati. Socialdemokraterna betonar vikten av en rättvis och aktiv fördelningspolitik samt principen av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov.[10]

Partiet hade ursprungligen som mål att skapa ett socialistiskt samhälle på demokratisk väg, men med tiden kom man att acceptera marknadsekonomi med politiska regleringar. Det eftersträvade samhället blev istället folkhemmet med allmän välfärd, säkerställd genom en stark offentlig sektor finansierad av skatter i ett blandekonomiskt system där marknadsekonomi kombineras med politiska regleringar och statligt ägande.

En central fråga för partiet var länge hur Sverige skulle socialiseras, till exempel genom debatterna om planhushållning, funktionssocialism och senare ekonomisk demokrati, vilket utmynnade i bland annat löntagarfonderna. I och med 1980- och 1990-talets tredje vägens politik har partiet rört sig närmare den politiska mitten.[11]

Historia

Sammanfattning

Partiet bildades 1889. Bakom bildandet stod fackföreningsrörelsen, som partiet haft ett nära förhållande till alltsedan dess.

Socialdemokraterna blev för första gången en del av Sveriges regering 1917. Den första helt socialdemokratiska regeringen, ledd av Hjalmar Branting, tillträdde 1920. Partiet innehade regeringsmakten oavbrutet från 1936 till 1976, och därefter under åren 1982 till 1991, samt 1994 till 2006. Partiet satt 2014–2021 i en koalitionsregering med Miljöpartiet, efter att ha varit i opposition sedan valet 2006. Under 2021–2022 bildade Socialdemokraterna en enpartiregering, som var den första regeringen i svensk historia med en kvinna, Magdalena Andersson, som statsminister. Partiet förlorade regeringsmakten i riksdagsvalet 2022 och är sedan dess Sveriges ledande oppositionsparti.

Partiet är Sveriges största både sett till antalet medlemmar och sett till valresultat i riksdagsval, och har varit det ända sedan början av 1900-talet. Socialdemokraterna har sitt starkaste stöd i Norrland och i storstädernas förorter.[12]

August Palm (1849–1922).

Grundandet (1889)

Den svenska socialdemokratins historia kan anses ha börjat i Malmö den 6 november 1881 när skräddaren August Palm höll talet "Vad vilja socialdemokraterna?" (Hvad vil Sosial-Demokraterna?)[13][14], men det var först åtta år senare som Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP) bildades. Bakom bildandet 1889 stod fackföreningar, sjuk- och begravningskassor och olika socialistiska grupper. Den konstituerande kongressen hölls påskhelgen 19–22 april 1889 med 49 ombud i en lokal hos Stockholms Murareförening på dåvarande Tunnelgatan 12 (nuvarande Olof Palmes gata 12) i Stockholm.[15][16]

Utanför riksdagen (1889-1896)

Partikongressen i Norrköping 1891 uttalade att det organiserade våldet skulle kunna bli arbetarklassens väg till makten och uppmanade till folkbeväpning. Samtidigt med uttalandet beslutade kongressen att det Socialdemokratiska partiet endast skulle begagna kampmedel som motsvarade "folkets naturliga rättsmedvetande".[17] Den unga svenska arbetarrörelsen fortsatte agera utomparlamentariskt genom att organisera en folkriksdag 1893 och 1896. Dessa ansåg att man skulle behöva ta till stridsåtgärder för att få en få bättre representation i riksdagen (strejk, skatte- och mönstringsvägran). På den socialdemokratiska partikongressen 1897 beslöts att inte delta i riksdagen 1899. 1898 bildade socialdemokraterna Landsorganisationen (LO). De båda organisationerna anordnande sedan 1902 i samverkan en storstrejk med omkring 120 000 deltagande för att införa allmän och lika rösträtt.

Riksdagsparti (1896-1917)

Partiet enades tidigt att driva två huvudfrågor: allmän och lika rösträtt och åtta timmars arbetsdag (även känt som 8 timmars arbete – 8 timmars fritid – 8 timmars vila). Kravet om åtta timmars arbetsdag blev verklighet 1919 när 48-timmarsarbetsveckan introducerades och 1921 omfattade den allmänna och lika rösträtten även kvinnor. Dock saknade fortfarande stora grupper rösträtt, bland annat människor som uppbar fattighjälp.

I och med första världskriget 1914 hamnade den internationella arbetarrörelsen i kris när de olika socialdemokratiska partierna slöt upp bakom respektive nationell regering. Under världskriget ökade motsättningarna i det svenska samhället, som var hårt drabbat av svält med kravaller som följd (1917) och Sveriges konservativa statsminister Hjalmar Hammarskjöld gavs öknamnet "Hungersköld". Även inom socialdemokratin ökade motsättningarna med en allt djupare spricka mellan en partiledning som slutit upp bakom nationen och den borgerliga regeringen och ett ungdomsförbund som bedrev en antimilitaristisk linje. På grund av den så kallade munkorgsstadgan kom socialdemokratin att splittras i två partier när det Socialdemokratiska ungdomsförbundet (SDUF) tillsammans med vänsteroppositionen i protest lämnade partiet och bildade Sveriges socialdemokratiska vänsterparti (SSV), som i dag är Vänsterpartiet. Den uppdelningen gjorde slut på en lång period av inre konflikter och slitningar inom Socialdemokraterna.

Hjalmar Branting (1860–1925).

Regeringsparti till och från (1917-1926)

Den första regeringen där socialdemokratiska statsråd ingick, den liberala regeringen Edén, bildades 19 oktober 1917. Det var en koalitionsregering med Liberala samlingspartiet med Nils Edén som statsminister. I valet till andra kammaren 1917 hade högern förlorat stort. Efter misslyckade försök till regeringsbildning av mer konservativa politiker bad kung Gustaf V slutligen liberalen Nils Edén att bilda regering. Edén avkrävde kungen löfte om att inte stoppa ett regeringsförslag om allmän rösträtt, samt att kungen skulle godkänna de statsråd som statsministern föreslog inklusive de socialdemokratiska. Socialdemokraterna var också den större koalitionspartnern i regeringen. De socialdemokratiska ministrarna i regeringen var finansminister Hjalmar Branting, sjöminister Erik Palmstierna, ecklesiastikminister Värner Rydén och konsultativt statsråd Östen Undén. Branting ersattes redan några månader senare av Fredrik Vilhelm Thorsson, och Rydén ersattes efter två år av Olof Olsson.

När Edén drivit igenom kvinnlig rösträtt och avskaffat den 40-gradiga röstskalan i kommunalvalet började socialdemokrater kritisera regeringen för att den inte gjorde tillräckligt. Regeringen Edén efterträddes den 10 mars 1920 av en rent socialdemokratisk regering, regeringen Branting I, varvid Hjalmar Branting också blev den första socialdemokratiska statsministern.

Folkhemmet (1932-1976)

År 1928 formulerade Per Albin Hansson Socialdemokraternas vision om Folkhemmet: "Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn." Från och med valet 1932 inleddes en period av socialdemokratisk dominans inom svensk politik. Partiet innehade regeringsmakten oavbrutet fram till 1976 (med ett kort undantag av 19 juni28 september 1936Bondeförbundets regering med Axel Pehrsson-Bramstorp som statsminister styrde) under vilken period man sjösatte flera stora socialpolitiska reformer, såsom den allmänna sjukförsäkringen och allmänna tilläggspension (ATP). Även 1938 års överenskommelse mellan Landsorganisationens och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), kallat Saltsjöbadsavtalet, var av stor vikt för den socialdemokratiska samförståndspolitiken som Per Albin Hansson ämnade föra med mål om att uppnå det klasslösa samhället.

Under den så kallade lotteririksdagen 1973–1976 drogs huvudlinjerna i de lagar som kom att utgöra arbetsrättsreformerna, såsom lagen om anställningsskydd (LAS) och medbestämmandelagen (MBL), upp. Under samma årtionde kom även kungens makt att inskränkas genom den så kallade Torekovskompromissen, samt en åsiktsregistrering ombesörjt av socialdemokraterna att avslöjas (se IB-affären).

Oppositionsparti (1976-1982)

I riksdagsvalet 1976 förlorade socialdemokraterna valet och för första gången sedan 1936 övertogs regeringsmakten av en borgerlig regering under Torbjörn Fälldin, Centerpartiet. Socialdemokraterna kom att förlora ytterligare ett val, 1979, innan Olof Palme kunde återkomma som regeringsbildare efter riksdagsvalet 1982. Därefter har socialdemokraterna förlorat makten 1991−1994 (regeringen Carl Bildt, allmänborgerlig) och 2006−2014 (regeringen Reinfeldt, allmänborgerlig).

Regeringsparti (1982-1991)

Under 1980-talet avgjordes kärnkraftsfrågan och därmed kom ett avslut på inre slitningar inom partiet. Efter att partiet 1982 vunnit tillbaka regeringsmakten genomfördes reformen om löntagarfonder. I mitten av 1980-talet genomförde Socialdemokraterna de omfattande avregleringar av finans- och kreditmarknaderna som kommit att kallas novemberrevolutionen. År 1986 mördades den socialdemokratiske statsministern Olof Palme.

Regeringarna Carlsson III och Persson (1994-2006)

Under 1990-talet genomförde socialdemokraterna en hård sanering av svensk ekonomi genom ett omfattande sparprogram med nedskärningar i den offentliga sektorn och privatiseringar samt en uppgörelse med de borgerliga partierna om ett nytt pensionssystem där ATP-systemet på sikt avvecklades. Under saneringsåren samarbetade Socialdemokraterna med Centerpartiet, för att från 1998 fram till 2006 samarbeta med Vänsterpartiet och Miljöpartiet för att behålla regeringsmakten.

Under 2000-talet blev socialdemokraterna efter kongressbeslut (2001) ett feministiskt parti.

Oppositionsparti (2006-2014)

År 2007 fick partiet sin första kvinnliga partiledare, Mona Sahlin, efter nära 120 år av manliga föregångare.

I riksdagsvalet 2010 fick Socialdemokraterna 30,66 procent av rösterna och 112 mandat.[18][19] Socialdemokraterna förblev därmed med knapp marginal det största partiet i Sverige, även om partiet samtidigt fick sitt lägsta valresultat sedan andrakammarvalet våren 1914. De rödgröna som helhet blev också mindre än den borgerliga Alliansen, som efter valet fortsatte att regera utan majoritet i riksdagen. Socialdemokraternas partiordförande Sahlin valde att avgå efter valet och på en extra partikongress den 25 mars 2011 valdes Håkan Juholt till ny partiordförande.

Juholt avgick som partiledare den 21 januari 2012 efter en period av motgångar för Juholt i media. Den 27 januari 2012 utsågs Stefan Löfven till ny partiordförande.[20]

Regeringen Löfven (2014-2021)

I riksdagsvalet 2014 ökade Socialdemokraterna marginellt och fick 31,01 procent vilket motsvarade 113 mandat.[21] Det rödgröna blocket blev större än Alliansen, dock utan egen majoritet, och valet blev därmed det första segervalet för Socialdemokraterna sedan riksdagsvalet 2002. Efter valet bildade Stefan Löfven en koalitionsregering med Miljöpartiet.

Organisation

Partisymbol

Partisymbol

Liksom de flesta andra socialdemokratiska partier har Socialdemokraterna en röd ros som partisymbol.

Fyra av ledamöterna i partistyrelsen 2013 (från vänster): Carin Jämtin, Stefan Löfven, Magdalena Andersson och Mikael Damberg.
Magdalena Andersson, partiordförande sedan 4 november 2021.

Medlemmar

Under 1980-talet hade partiet cirka 1,2 miljoner medlemmar, men efter att kollektivanslutningen avskaffades vid årsskiftet 1991–1992 var antalet medlemmar 260 346.[22] År 1999 hade siffran sjunkit till 177 316 och 2003 var man nere i 152 402 medlemmar.[22] I slutet av 2012 var medlemsantalet för första gången under 100 000 medlemmar, närmare bestämt 99 484.[23] 2013 gick medlemsantalet ner till 97 396, men vände tillfälligt upp igen till 101 674 medlemmar vid årsskiftet 2014/2015.[24] Talet har därefter gått nedåt och var 2020/2021 75 000 medlemmar.[1] En viss ökning skedde till årsskiftet 2021/2022 då partiet hade 76 552 medlemmar.[25]

Partiet är alltjämt Sveriges största, sett till medlemsantal. Närmast efter är Moderaterna, med drygt hälften så många medlemmar. Läs mer: Riksdagspartiernas medlemsutveckling.

Lokalföreningar och arbetarekommuner

Partiets minsta organisatoriska enhet är den socialdemokratiska föreningen. I varje primärkommun finns det flera socialdemokratiska föreningar (s-föreningar), som tillsammans bildar en arbetarekommun. Arbetarekommunen, som begrepp, förekom inom partiet för första gången 1894 och har sedan partistadgarna från år 1900 varit vedertaget inom partiet.[26]

Det är i s-föreningen som den dagliga politiska verksamheten sker. S-föreningen nominerar medlemmar från den egna föreningen eller någon annan förening inom samma arbetarekommun till kommunala politiska uppdrag.

Arbetarekommunen håller regelbundna möten där s-föreningarna lägger fram frågor som rör partiets politik på kommunal nivå. Arbetarekommunen styrs av en styrelse som utses varje år på ett årsmöte. Arbetarekommunen fastställer partiets kandidatlistor till kommunfullmäktigeval.

Partidistrikt

Partiet är uppdelat i 26 partidistrikt. Partidistrikten utgör partiets högsta organisatoriska enhet på regional nivå. Distrikten styrs av en distriktsstyrelse, som väljs på distriktets kongress. Distriktets kongress utgör partidistriktets högsta beslutande organ. Partidistrikten fastställer partiets kandidatlistor för val till landstingsfullmäktige och Svenska kyrkans valda beslutsorgan.

Gotlands, Göteborgs och Stockholms partidistrikt räknas organisatoriskt som både partidistrikt och arbetarekommuner. De 26 partidistrikten:[27]

  • Blekinge partidistrikt
  • Dalarnas partidistrikt
  • Fyrbodals partidistrikt
  • Gotlands partidistrikt
  • Gävleborgs partidistrikt
  • Göteborgs partidistrikt
  • Göteborgsområdets partidistrikt
  • Hallands partidistrikt
  • Jämtlands län partidistrikt
  • Jönköpings partidistrikt
  • Kalmar läns partidistrikt
  • Kronobergs partidistrikt
  • Norrbottens partidistrikt
  • Skaraborgs partidistrikt
  • Skånes partidistrikt
  • Stockholms läns partidistrikt
  • Stockholms partidistrikt
  • Sörmlands partidistrikt
  • Uppsala läns partidistrikt
  • Värmlands partidistrikt
  • Västerbottens partidistrikt
  • Västernorrlands partidistrikt
  • Västmanlands partidistrikt
  • Älvsborg Södra partidistrikt
  • Örebro läns partidistrikt
  • Östergötlands partidistrikt

Partiordförande

Magdalena AnderssonStefan LöfvenHåkan JuholtMona SahlinGöran PerssonIngvar CarlssonOlof PalmeTage ErlanderPer Albin HanssonHjalmar BrantingClaes Tholin
Partiledarna Ingvar Carlsson, Mona Sahlin och Stefan Löfven år 2016.

Partiordföranden (i dagligt tal vanligen partiledaren) är Socialdemokraternas högsta representant och väljs av partikongressen. Partiordföranden är ordförande i partistyrelsen samt i verkställande utskottet (VU).[28]

Vid Socialdemokraternas bildande 1889 hade partiet inte någon partiordförande i modern mening. Istället tillämpades ett kollektivt ledarskap genom partiets verkställande utskott. I samband med att posten som ordförande i verkställande utskottet inrättades betraktades innehavaren av denna post även som partiordförande. Den förste partiordföranden att väljas av Socialdemokraternas partikongress var Hjalmar Branting, som valdes vid partikongressen 1908.[29]

Av de elva personer som hittills innehaft posten som partiordförande i Socialdemokraterna har åtta även innehaft posten som Sveriges statsminister. De tre undantagen är Claes Tholin, Mona Sahlin och Håkan Juholt.

BildNamnTidAnmärkningar
Claes Tholin1896–1907Claes Tholin var ordförande i Socialdemokraternas verkställande utskott mellan 1896 och 1907 och var i denna egenskap i praktiken partiordförande.
Hjalmar Branting1907–1925Hjalmar Branting var ordförande i Socialdemokraternas verkställande utskott mellan 1907 och 1908 och var i denna egenskap i praktiken partiordförande. Han valdes formellt till partiordförande av Socialdemokraternas partikongress 1908 och blev därmed partiets förste kongressvalde partiordförande.Statsminister 1920, 1921-1923, 1924-1925.
Per Albin Hansson1925–1946Efter Hjalmar Brantings död 1925 utsågs Per Albin Hansson till tillförordnad partiordförande av Socialdemokraternas partistyrelse. 1928 valdes Hansson formellt till partiordförande av Socialdemokraternas partikongress. Statsminister 1932-1936, 1936-1946.
Tage Erlander1946–1969Statsminister 1946-1969
Olof Palme1969–1986Statsminister 1969–1976, 1982-1986
Ingvar Carlsson1986–1996Statsminister 1986–1991, 1994-1996
Göran Persson1996–2007Statsminister 1996–2006
Mona Sahlin2007–2011
Håkan Juholt2011–2012
Stefan Löfven2012–2021Statsminister 2014–2021
Magdalena Andersson2021–Statsminister 2021–2022

Partisekreterare

Tobias BaudinLena Rådström BaastadCarin JämtinIbrahim BaylanMarita UlvskogLars StjernkvistIngela ThalénLeif LindeMona SahlinBo ToressonSten AnderssonSven AsplingSven Andersson (statsråd)Torsten NilssonGustav MöllerFredrik StrömCarl Gustaf WickmanKarl Magnus Ziesnitz
Karl Magnus Ziesnitz1896–1901[28]
Carl Gustaf Wickman1901–1911[28]
Fredrik Ström1911–1916[28]
Gustav Möller1916–1940[28]
000Rickard Lindström (tillförordnad)1924–1926[28]
000Rickard Lindström (tillförordnad)1930–1933[28]
000Anders Nilsson (tillförordnad)1933–1940[28]
Torsten Nilsson1940–1945[28]
Sven Andersson1945–1948[28]
Sven Aspling1948–1962[28]
Sten Andersson1962–1982[28]
Bo Toresson1982–1992[28]
Mona Sahlin1992–1994[28]
Leif Linde1994–1996[28]
Ingela Thalén1996–1999[28]
Lars Stjernkvist1999–2004[28]
Marita Ulvskog2004–2009[28]
Ibrahim Baylan2009–2011[28]
Carin Jämtin2011–2016[28]
Lena Rådström Baastad2016–2021[28]
Tobias Baudinsedan 2021[28]

Partistyrelsen

Partiet har sitt huvudkontor på Sveavägen 68 i Stockholm. Här sammanträder partistyrelsen och dess verkställande utskott (VU) som är högsta beslutande organ mellan kongresserna, som hålls vartannat år. LO:s ordförande har alltid en adjungerad plats i både partistyrelsen och VU.

Finanser






Fördelning av Socialdemokraternas intäkter 2021[30]

 Försäljning och lotterier (45 %)
 Statligt partistöd (37 %)
 Övriga intäkter (16 %)
 Medlemsavgifter (1 %)
 Donationer (1 %)

Partikassör

Karl Magnus Ziesnitz1896–1901[31]
Carl Gustaf Wickman1901–1921[31]
Anna Sterky1921–1924[31]
Emil Wallin1925–1948[31]
Ernst Nilsson1948–1963[31]
Allan Arvidsson1963–1972[31]
Nils-Gösta Damberg1972–1987[31]
Björn Wall1987–1992[31]
Bosse Sundling1992–1995
Inger Mäler1995–2000
Birgitta Lönegård2001–2005
Tommy Ohlström2005–2013
Hans Dahlgren2013–2014
Roger Berzell2014–2021
Joakim Jonssonsedan 2021

Samverkande organisationer

Fackföreningar

Redan från början ansågs samarbete mellan arbetarrörelsens fackliga och politiska gren vara nödvändig. På LO:s första kongress beslutades att fackförening som var ansluten till LO inom tre år skulle ansluta sig till det socialdemokratiska partiet. Detta beslut väckte dock opposition och vid LO:s kongress 1900 beslutades att LO i stället skulle verka för att föreningarna skulle ansluta sig till den lokala arbetarekommunen. År 1909 ströks även detta. Enskilda fackförbund kunde dock ansluta sina medlemmar kollektivt till partiet, men enskilda medlemmar reservera sig mot det.

Vid årsskiftet 1990–1991 avskaffades denna fackliga kollektivanslutning. En förening kan fortfarande bli medlem i arbetarekommunen i egenskap av organisation.[32] Antalet medlemmar i Socialdemokraterna minskade därefter från över en miljon till cirka hundratusen år 2008.[33]

Det ekonomiska anslaget till Socialdemokraterna från LO och LO:s medlemsförbund var 11,3 miljoner år 2019.[34] Av den summan stod LO centralt för sex miljoner kronor.

Redan från början satt representanter för LO i partistyrelsen. LO:s ordförande väljs regelmässigt in i partiets verkställande utskott.[35] Det finns många exempel på företrädare för LO som blivit socialdemokratiska riksdagsledamöter eller statsråd.

Partiets ungdomsförbund SSU är också LO:s ungdomsförbund.

Ungdomar

Kvinnor

Kristna

Partiets organisation för kristna medlemmar bildades 1929 under namnet Sveriges kristna socialdemokraters förbund men kallades Broderskapsrörelsen. De bytte 2011 namn till Socialdemokrater för tro och solidaritet och inkluderar nu troenda från många olika religioner.

Partiet är en nomineringsgrupp i Svenska kyrkan under beteckningen Arbetarepartiet Socialdemokraterna.

Övriga grupperingar

Utbildning

Tankesmedjor, stiftelser och fonder

Media

Ursprungligen drev socialdemokraterna själva sina egna dagstidningar. Tillsammans med LO förvärvade man på 1970-talet bland annat klassiskt liberala Aftonbladet genom sitt tidningsbolag A-pressen. Efter A-pressens konkurs spriddes flera av tidningarna på olika ägare.

Endast ett fåtal tidningar ägs numera av partiet självt, helt eller delvis och direkt eller via andra bolag. De är:

Dagstidningar med lokal eller regional spridning
Övriga tidningar

Det finns också ett antal tidningar som inte ägs av partiet och betecknar sig som "oberoende socialdemokratiska", "obundna socialdemokratiska" eller "socialdemokratiska".

Företag

  • A-lotterierna – lotteri- och spelbolag
  • Folkets Hus och Parker – driver lokaler och parker i anslutning till arbetarrörelsens organisationer
  • Folksam – försäkringsbolag som står LO och KF nära
  • Fonus – begravningsbyrå som till stor del ägs av LO, TCO och socialdemokratiska föreningar
  • Kooperativa Förbundet (KF) – var bland annat med och bildade ABF, Folksam och Palmecentret
  • Kooperativa institutet (Koopi) – medlem i Palmecentret
  • Riksbyggen – bostadsrättsföretag som vid årsskiftet 2004–2005 ägdes till 41,1 procent av LO-fackförbund, 2,8 procent av KF och 0,7 procent av Folksam
  • Spero – spelföretag som partiet driver tillsammans med bland annat nykterhetsorganisationen IOGT-NTO

Internationella samarbeten

Valresultat

Mellan mitten på 1930-talet och mitten på 1980-talet hade det socialdemokratiska partiet sin "guldålder", då man i hälften av valen fick mellan 44,6 och 46,2 procent av rösterna. I två av valen, åren 1940 och 1968, fick man till och med över 50 procent (50,1) av rösterna. I endast tre val, åren 1973, 1976 och 1979, fick man under 44,6 procent av rösterna.

  • 1911: 28,5 %
  • 1914 våren: 30,1 %
  • 1914 hösten: 36,4 %
  • 1917: 39,2 %
  • 1920: 36,1 %
  • 1921: 39,4 %
  • 1924: 41,1 %
  • 1928: 37,0 %
  • 1932: 41,1 %
  • 1936: 45,9 %
  • 1940: 53,8 %
  • 1944: 46,6 %
  • 1948: 46,1 %
  • 1952: 46,0 %
  • 1956: 44,6 %
  • 1958: 46,2 %
  • 1960: 47,8 %
  • 1964: 47,3 %
  • 1968: 50,1 %
  • 1970: 45,3 %
  • 1973: 43,6 %
  • 1976: 42,7 %
  • 1979: 43,2 %
  • 1982: 45,6 %
  • 1985: 44,7 %
  • 1988: 43,2 %
  • 1991: 37,7 %
  • 1994: 45,2 %
  • 1998: 36,4 %
  • 2002: 39,9 %
  • 2006: 34,9 %
  • 2010: 30,7 %
  • 2014: 31,0 %
  • 2018: 28,3 %
  • 2022: 30,3 %

Resultat i riksdagsval per kommun

Resultat i riksdagsvalet 2022 på kommunnivå

Gruppledare i riksdagen

Första kammaren (1933–1970)
Harald Åkerberg1933–1950
Axel Strand1951–1970
Andra kammaren (1933–1970)
Anders Anderson1933–1940 (lagtima riksdagen)
Allan Vougt1940–1945 (urtima riksdagen)
Erik Fast1945–1953
Gösta Skoglund1954–1957
Gösta Netzén1957
Ossian Sehlstedt1957–1959
Hans Gustafsson1959–1965
Ingemund Bengtsson1965–1968
Bo Martinsson1969–1970
Enkammarriksdagen (1970-)
Rune Johansson1971
Ingvar Svanberg1971–1979
Hans Gustafsson1979–1982
Lilly Hansson1982–1985
Ivar Nordberg1985–1988
Jan Bergqvist1988–1994
Sven Hulterström1994–2001
Britt Bohlin Olsson2001–2008
Sven-Erik Österberg2008–2011
Carina Moberg2011–2012
Mikael Damberg2012–2014
Tomas Eneroth2014–2017
Anders Ygeman2017–2019
Annelie Karlsson2019–2022
Gunilla Carlsson2022
Lena Hallengren2022–

Riksdagsledamöter

För socialdemokratiska ledamöter i Sveriges riksdag, se Kategori:Ledamöter av Sveriges riksdag för Socialdemokraterna.

Regionalval

Det socialdemokratiska partiet har generellt sett fått högre valresultat i landstingsvalen jämfört med riksdagsvalen. De enda undantagen är åren 1985, 1998 och 2002.

  • 1970: 45,8 %
  • 1973: 43,8 %
  • 1976: 43,7 %
  • 1979: 43,9 %
  • 1982: 46,6 %
  • 1985: 44,4 %
  • 1988: 43,7 %
  • 1991: 38,3 %
  • 1994: 45,5 %
  • 1998: 35,8 %
  • 2002: 38,3 %
  • 2006: 34,9 %
  • 2010: 33,0 %
  • 2014: 32,9 %
  • 2018: 28,7 %
  • 2022: 31,7 %

Kommunalval

Från slutet på 1930-talet till 1960-talet så var det Socialdemokratiska partiet starkt gynnat i kommunalvalen i förhållande till valen till den andra kammaren. Kommunalvalet år 1966 blev dock ett bakslag. År 1970 började kommunalvalen hållas på samma dag som riksdagsvalen och landstingsvalen. Då blev valresultaten istället jämförbara med de andra valresultaten. År 1985 påbörjades en ny trend igen dock, då man istället fick märkbart lägre valresultat än i de andra valen. Detta skedde då Miljöpartiet och lokala partier ökade i popularitet i kommunalvalen.

  • 1910: 16,8 %
  • 1912: 21,8 %
  • 1914: 26,4 %
  • 1916: 30,2 %
  • 1918: 32,3 %
  • 1919: 36,3 %
  • 1922: 34,7 %
  • 1926: 39,0 %
  • 1930: 41,4 %
  • 1934: 42,1 %
  • 1938: 50,4 %
  • 1942: 50,3 %
  • 1946: 44,4 %
  • 1950: 48,6 %
  • 1954: 47,4 %
  • 1958: 46,8 %
  • 1962: 50,5 %
  • 1966: 42,2 %
  • 1970: 45,6 %
  • 1973: 43,2 %
  • 1976: 43,0 %
  • 1979: 43,0 %
  • 1982: 45,5 %
  • 1985: 42,6 %
  • 1988: 41,6 %
  • 1991: 36,6 %
  • 1994: 43,4 %
  • 1998: 35,1 %
  • 2002: 37,2 %
  • 2006: 34,6 %
  • 2010: 32,4 %
  • 2014: 31,2 %
  • 2018: 27,6 %
  • 2022: 29,3 %

Kyrkoval

År 2021 var partiet den största nomineringsgruppen i kyrkomötet.[39]

Europaparlamentsval

Socialdemokraterna har genomgående haft lägre väljarstöd i Europaparlamentsvalen jämfört med närliggande riksdagsval. I Europaparlamentsvalet 2019 erhöll Socialdemokraterna 23,5 procent av rösterna och 2024 ökade de något till 24.8 procent.[40] Partiet har erhållit fem mandat i varje EU-val sedan 2004, men när antalet svenska mandat utökades till 20 i december 2011 fick partiet ett av de två nya mandaten och de hade därför sex mandat mellan 2011 och 2014.

ValAndel (%)MandatRef
1995
28,1 procent
7 / 22[41]
1999
26,0 procent
6 / 22[41]
2004
24,6 procent
5 / 19[41]
2009
24,4 procent
5 / 18[41]
2014
24,2 procent
5 / 20[41]
2019
23,5 procent
5 / 20[42]
2024
24,8 procent
5 / 21[40]

Regeringar

Första gången som Socialdemokraterna deltog i en svensk regering var 1917-20, under ledning av den liberala statsministern Nils Edén. Tre år senare bildades den första regering som leddes av Socialdemokraterna med Hjalmar Branting som statsminister. Från 1936 var socialdemokraterna i regeringsställning oavbrutet fram till 1976. Därefter har de växlat mellan att vara regeringsparti och det ledande oppositionspartiet.

BildStatsministerÅrLängdTyp av regeringOrsak till regeringens avgång
Hjalmar Branting I19207 månaderMinoritetsregeringValförlust
Hjalmar Branting II1921–19231 år 5 månaderMinoritetsregeringFörsta kammaren avslog regeringens proposition om arbetslöshetsunderstöd
Hjalmar Branting III1924–19253 månaderMinoritetsregering.Statsministern allvarligt sjuk.
Rickard Sandler1925–19261 år 5 månaderMinoritetsregeringStripakonflikten
Per Albin Hansson I1932–19363 år 9 månaderMinoritetsregeringRiksdagen avslog proposition om folkpensionen.
Per Albin Hansson II1936–19393 år 3 månaderMajoritetsregering med Bondeförbundet.Kriget skapade en samlingsregering.
Per Albin Hansson III1939–19455 år 7 månaderSamlingsregering under Andra Världskriget med Bondeförbundet, Folkpartiet och Högern.Krigsslutet
Per Albin Hansson IV1945–19461 år 2 månaderMinoritetsregeringStatsministern dog
Tage Erlander I1946–19515 årMinoritetsregeringFramgångsrika förhandlingar om en majoritetsregering med Bondeförbundet.
Tage Erlander II1951–19576 årMajoritetsregering med Bondeförbundet.Samarbetet med Bondeförbundet sprack på grund av ATP-frågan.
Tage Erlander III1957–196912 årMinoritetsregering 1957-1968
Majoritetsregering 1968-1969
Ny partiledare
Olof Palme I1969–19767 årMajoritetsregering 1969-1970
Minoritetsregering 1970-1976
Valförlust
Olof Palme II1982–19863 år 5 månaderMinoritetsregering.Statsministern mördad
Ingvar Carlsson I1986–19903 år 11 månaderMinoritetsregering.Riksdagen avslog proposition om löner.
Ingvar Carlsson II1990–19911 år 8 månaderMinoritetsregeringValförlust
Ingvar Carlsson III1994–19961 år 5 månaderMinoritetsregering. Budgetsamarbete först med Vänsterpartiet och sedan med Centerpartiet.Ny partiledare
Göran Persson1996–200610 år 7 månaderMinoritetsregering. Budgetsamarbete först med Centerpartiet, sedan med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.Valförlust
Stefan Löfven I2014–20194 år 3 månaderMinoritetsregering med Miljöpartiet. Budgetsamarbete med Vänsterpartiet.Förlorad förtroendeomröstning i riksdagen
Stefan Löfven II2019–20212 år 6 månaderMinoritetsregering med Miljöpartiet. Budgetsamarbete med Centerpartiet och Liberalerna.Förlorad misstroendeomröstning i riksdagen
© European Union, 2024, CC BY 4.0
Stefan Löfven III20214 månaderMinoritetsregering med Miljöpartiet.Ny partiledare
Magdalena Andersson2021–202211 månaderMinoritetsregering.Valförlust.

Styre i regioner och kommuner

Under mandatperioden 2018–2022 (efter kommunalvalen 2018) är Socialdemokraterna med och styr (eller styr ensamma) i 138 av Sveriges 290 kommuner. Nedan följer en tabell över några av dessa kommuner, sorterade efter folkmängd:

KommunFolkmängdKommunstyrelsens ordförandeSamarbetspartier
Malmö kommun344 166Katrin Stjernfeldt Jammeh (S)Liberalerna
Uppsala kommun230 767Erik Pelling (S)Liberalerna, Miljöpartiet
Örebro kommun155 696Kenneth Handberg (S)Centerpartiet, Kristdemokraterna
Västerås kommun154 049Staffan Jansson (S)Miljöpartiet, Centerpartiet, Miljöpartiet
Norrköpings kommun143 171Olle Vikmång (S)Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna
Jönköpings kommun141 081Ann-Marie Nilsson (C)Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet
Umeå kommun128 901Hans Lindberg (S)Miljöpartiet
Eskilstuna kommun106 859Jimmy Jansson (S)Moderaterna, Centerpartiet
Gävle kommun102 418Åsa Wiklund Lång (S)Liberalerna, Centerpartiet, Miljöpartiet
Sundsvalls kommun99 439Bodil Hansson (S)Centerpartiet, Vänsterpartiet

Referenser

  1. ^ [a b] ”15 000 medlemmar lämnade Socialdemokraterna”. Sveriges Radio. 31 januari 2021. https://sverigesradio.se/artikel/15-000-medlemmar-lamnade-socialdemokraterna. Läst 31 januari 2021. 
  2. ^ [a b] ”Ett program för förändring” (PDF). Partiprogram 2013. Socialdemokraterna. sid. 4. https://www.socialdemokraterna.se/download/18.12ce554f16be946d04640b87/1568881590520/ett-program-for-forandring_2013.pdf. Läst 10 maj 2019. 
  3. ^ ”Feminism och jämställdhet”. Socialdemokraterna. https://www.socialdemokraterna.se/var-politik/a-till-o/Feminism/. Läst 10 maj 2019. 
  4. ^ ”S nobbar Socialistinternationalen”. Sydsvenskan. 27 februari 2017. https://www.sydsvenskan.se/2017-02-27/s-nobbar-socialistinternationalen. Läst 29 maj 2017. 
  5. ^ ”Löfven till styrelsen för ny organisation”. Västerbottens-Kuriren. 10 mars 2017. Arkiverad från originalet den 3 april 2017. https://web.archive.org/web/20170403014756/http://www.vk.se/1953407/lofven-till-styrelsen-for-ny-organisation. Läst 29 maj 2017. 
  6. ^ ”Fördelning av mandat i riksdagen och fastställande av vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare” (pdf). Beslutsprotokoll. Valmyndigheten. 17 september 2022. sid. 86. https://resultat.val.se/protokoll/protokoll_Val_20220911_00_RD.pdf. Läst 19 september 2022. 
  7. ^ [a b] ”Slutligt valresultat 2022”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#Slutligtvalresultat. Läst 12 november 2022. 
  8. ^ [a b] ”Valresultat 2022 - Mandatfördelning”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#mandatfordelning. Läst 12 november 2022. 
  9. ^ ”Stadgar för Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti” (PDF). Socialdemokraterna. 3 november 2021. https://www.socialdemokraterna.se/download/18.3f90c56a17cdfa72a674896/1636295004211/Stadgar%20antagna%202021.pdf. Läst 29 april 2024. 
  10. ^ ”Den svenska modellen”. Vår Politik A till Ö. Socialdemokraterna. Arkiverad från originalet den 15 september 2008. https://web.archive.org/web/20080915171840/http://www.socialdemokraterna.se/Var-politik/Var-politik-A-till-O/Den-svenska-modellen/. Läst 13 oktober 2008. ”Gemensamt betalar vi skatt, var och en efter förmåga. Gemensamt får vi del av trygghet och välfärd, var och en efter behov.” 
  11. ^ Arnstad, Henrik; Janson, Barbro (11 oktober 2006). ”Ideologier - Socialism”. Valet 06. Television. Arkiverad från originalet den 15 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110515111417/http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=50714&a=574127. Läst 7 oktober 2008. 
  12. ^ ”Val till riksdagen - Röster”. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 27 november 2018. 
  13. ^ "Hvad vil Sosial-Demokraterna?" (Palms handskrivna talmanus i sin helhet). Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Läst 4 juli 2019.
  14. ^ Haste, Hans (1988). Det första seklet: [människor, händelser och idéer i svensk socialdemokrati]. D. 1. Stockholm: Tiden. Libris 752682. ISBN 91-550-3325-3 
  15. ^ Nerman, Ture (1938). Svensk arbetarrörelsen under hundra år del 5. sid. 150 
  16. ^ "Nu fyller Socialdemokraterna 130 år". Aktuellt i Politiken. 18 april 2019. Läst 3 juli 2023.
  17. ^ ”Statsvetenskaplig tidskrift för politik, statistik, ekonomi”. Fahlbeckska stiftelsen. 1927. https://journals.lub.lu.se/index.php/st/article/view/2630/2205. 
  18. ^ ”Val till riksdagen - Röster, Röstfördelning” (html). Valmyndigheten. 23 september 2010. https://historik.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 27 december 2011. 
  19. ^ ”Val till riksdagen - Valda, Mandatfördelning” (html). Valmyndigheten. 23 september 2010. https://historik.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/valda.html. Läst 27 december 2011. 
  20. ^ ”Nu är Stefan Löfven partiledare”. Sveriges Radio. 27 januari 2012. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4932988. 
  21. ^ ”Val till riksdag kommun och landsting 2014”. https://historik.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 18 mars 2015. 
  22. ^ [a b] Petersson, Olof (2005). De politiska partiernas medlemsutveckling. Rapporter till SNS Demokratiråd. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. http://www.olofpetersson.se/_arkiv/skrifter/partimedlemmar.pdf. Läst 7 maj 2020 
  23. ^ SvD 4 april 2013. "Historiskt låga medlemstal i S"
  24. ^ ”Fler gick med i partier valåret”. Göteborgs-Posten. 12 februari 2015. Arkiverad från originalet den 23 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150223231543/http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.2628172-fler-gick-med-i-partier-valaret. Läst 23 februari 2015. 
  25. ^ ”S fick fler medlemmar under 2021”. https://aip.nu/s-fick-fler-medlemmar-under-2021/. Läst 29 juni 2022. 
  26. ^ Törnqvist, I. (2019). Arbetarekommunen: En central men förbisedd institution inom socialdemokratin sedan 1800-talets slut (Dissertation). Hämtad 7 maj 2020.
  27. ^ "Hitta ditt distrikt". Socialdemokraterna. Läst 7 maj 2020.
  28. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v] Partiledare och partisekreterare, Socialdemokraterna, https://www.socialdemokraterna.se/vart-parti/om-partiet/var-historia/partiledare-och-partisekreterare, läst 22 juni 2014 
  29. ^ Järtelius, Arne (14 mars 2007). ”Socialdemokraterna: Ordförandeval genom tiderna”. Nationalencyklopedin. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140802202049/http://www.ne.se/rep/socialdemokraterna-ordf%C3%B6randeval-genom-tiderna. Läst 24 juni 2014. 
  30. ^ Julius Bengtsson. Statligt stöd, donationer och lotterier – så finansieras partierna hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 28 juni 2023). SVT, 19 augusti 2022.
  31. ^ [a b c d e f g h] Aspling, Sven (1989). 100 år i Sverige - Vägen till Folkhemmet 
  32. ^ Nelander, Sven (11 oktober 2004). ”Facket som folkrörelse” (pdf). Landsorganisationen i Sverige. sid. 17. http://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vres/lo_fakta_1366027492914_facketsomfolkrorelse_pdf/$file/facketsomfolkrorelse.pdf. Läst 4 maj 2016. 
  33. ^ ”Socialdemokraterna: Vårt parti”. http://www.socialdemokraterna.se/Vart-parti/. , Socialdemokraterna.se
  34. ^ ”Redovisning – Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (S)”. Kammarkollegiet. 13 maj 2020. https://www.kammarkollegiet.se/vara-tjanster/partiinsyn/hamta-ut-redovisade-intakter/redovisade-intakter-fran-politiska-aktorer/redovisning?id=66. Läst 4 december 2020. 
  35. ^ ”Facklig-politisk samverkan”. Landsorganisationen i Sverige. 2012. sid. 13. Arkiverad från originalet den 10 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230710205900/https://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vres/lo_1366026597536_facklig_politiskt_samverkan_webb_pdf/$file/Facklig_politiskt%20samverkan_Webb.pdf. Läst 10 juli 2023. 
  36. ^ [a b] Tobias Baudin, Amineh Kakabaveh. ”Socialdemokraterna fördjupar samarbete med självstyre”. Arkiverad från originalet den 2 december 2021. https://web.archive.org/web/20211202022601/https://www.socialdemokraterna.se/nyheter/nyheter/2021-11-24-socialdemokraterna-fordjupar-samarbete-med-sjalvstyre. Läst 4 december 2021. , socialdemokraterna.se, 24 november 2021.
  37. ^ [a b] ”Valstatistik allmänna valen 1970 Del 1 Riksdagsvalet”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Valstatistiken/Allm%C3%A4nna%20valen%20%28SOS%29%201970-1998/Valstatistik-Allmanna-valen-1970-Del-1-Riksdagsvalet.pdf. 
  38. ^ [a b c] ”Valresultat 1970-2014”. tacitus.nu. http://www.tacitus.nu/svenskhistoria/politik/valresultat.htm. 
  39. ^ ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2021”. Svenska Kyrkan. Arkiverad från originalet den 28 november 2022. https://web.archive.org/web/20221128133631/https://kyrkoval.svenskakyrkan.se/Valresultat2021/slutg/Visning/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 10 juli 2023. 
  40. ^ [a b] Valmyndigheten, Valpresentation 2024, Val till Europaparlamentet
  41. ^ [a b c d e] Statistikdatabasen SCB
  42. ^ ”Fördelning av mandat i Europaparlamentet och fastställande av vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare” (pdf). Beslutsprotokoll. Valmyndigheten. 31 maj 2019. sid. 3. https://historik.val.se/val/ep2019/slutresultat/protokoll/protokoll_00E.pdf. Läst 2 juni 2024. 

Vidare läsning

  • Branting, Hjalmar (1892). Socialismen: en historisk framställning. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 45. Stockholm: Bonnier. Libris 1314534. https://runeberg.org/bhsoc/ 
  • Magnusson, Gerhard (1906). Socialdemokratiens århundrade: Sverige. Stockholm: Ljus. Libris 899689. https://runeberg.org/hbsda/2/  - I band 2 av Socialdemokratiens århundrade.
  • Danielsson, Axel (1909). Socialdemokratin: dess uppkomst och utveckling. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 27. Stockholm: Verdandi. Libris 1778053  - 2. upplagan, tillökad samt fullföljd fram till 1909 av Hjalmar Branting.
  • Magnusson, Gerhard (1920-1924). Socialdemokratien i Sverige. Stockholm: Norstedt. Libris 37501  - 3 volymer.
  • Nerman, Ture (1938). Svensk arbetarrörelse under hundra år. Stockholm: Tiden. Libris 8198555 
  • Tingsten, Herbert (1941). Den svenska socialdemokratiens idéutveckling. Stockholm. Libris 766527 . Två första volymer i Den svenska arbetarklassens historia.
  • Karlsson (red.) (1944-1960). Arbetets söner: text och bilder ur den svenska arbetarrörelsens saga. Stockholm: Steinsvik. Libris 45497  - 4 volymer.
  • Bäckström et al. (1956). Svensk arbetarrörelse i ord och bild: 1881-1955. Stockholm: Tiden. Libris 466157 
  • Bäckström, Knut (1958,1963). Arbetarrörelsen i Sverige.. Stockholm: Arbetarkultur. Libris 8209244  - 2 volymer.
  • Gunnarson, Gunnar (1970). Arbetarrörelsens krönika i ord och bild: [en bokfilm]. 1881-1938. Stockholm: Tiden. Libris 8081197 
  • Hirdman, Yvonne (1979). Vi bygger landet: den svenska arbetarrörelsens historia från Per Götrek till Olof Palme. Solna: Pogo press. Libris 7639436. ISBN 91-7386-039-5 
  • Olofsson, Gunnar (1979) Mellan klass och stat: om arbetarrörelse, reformism och socialdemokrati, Lund: Arkiv, ISBN 9185118273
  • Therborn, Göran et al. (1979) Sverige före och efter socialdemokratin: en första översikt, Arkiv nr 15-16, s. 3-36
  • Haste, Hans (1988,1989). Det första seklet: [människor, händelser och idéer i svensk socialdemokrati]. Stockholm: Tiden. Libris 752681  - 2 volymer.
  • Hirdman et al. (1989). Socialdemokratins samhälle: SAP och Sverige under 100 år. Stockholm: Tiden. Libris 7421566. ISBN 91-550-3444-6 
  • Olofsson, Gunnar (1995) Klass, rörelse, socialdemokrati: essäer om arbetarrörelsens sociologi, Lund: Arkiv, ISBN 9179240852
  • Karlsson, Sten O. (2001). Det intelligenta samhället: en omtolkning av socialdemokratins idéhistoria. Stockholm: Carlsson. Libris 8372214. ISBN 91-7203-376-2 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Riksdagsvalet 2022 (Socialdemokraterna).svg
Författare/Upphovsman: Avopeas, Licens: CC BY-SA 4.0
Support for the Social Democrats by municipality in the election for the Riksdag
Regeringen Löfven II på Lejonbacken i januari 2019.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Den nya regeringen Löfven uppställd på Lejonbacken utanför Stockholms slott den 21 januari 2019.
Riksdagsvalet 2014 (Socialdemokraterna).svg
Författare/Upphovsman: Avopeas, Licens: CC BY-SA 4.0
Stöd för Arbetarepartiet-Socialdemokraterna efter kommun i riksdagsvalet 2014
Only Time... (49854383).jpg
Författare/Upphovsman: Andréia Bohner from Brazil, Licens: CC BY 2.0
Olof Palme 1974 (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0 nl
Olof Palme.
The cabinet of Sweden 1939 and prime minister Hansson.jpg
The newly appointed Swedish cabinet, assembled outside the Royal Castle in Stockholm, December 13, 1939.
Håkan Juholt 8.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 3.0
Socialdemokraternas partiordförande Håkan Juholt gör en arbetsplatsträff på ABF i Sundbyberg den 17 oktober 2011 under sin "förlåtelse-turné" efter hyresbidrags-affären samma månad. Mediauppbådet är på jakt efter svar.
Ingvar Carlsson, Mona Sahlin, Stefan Löfven in 2016.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Ingvar Carlsson, Mona Sahlin, Stefan Löfven on the 30th anniversary of the murder of Olof Palme.
Riksdagsval Sverige 1998 - s.svg
Författare/Upphovsman: Lokal_Profil and Marmelad, Licens: CC BY-SA 2.5
Resultat från riksdagsvalet i Sverige 1998 för Sveriges socialdemokratiska arbetareparti efter kommun.
Från SCB: Procentuell fördelning av giltiga valsedlars fördelning efter partier. Utgångspunkten för jämförelser bakåt i tiden är de kommuner som finns enligt indelning 2007-01-01. Det betyder att justering har gjorts för de ändringar, kommunsammanslagningar och kommundelningar, som ägt rum sedan 1973. Följaktligen avser resultaten kommunerna inom dagens geografiska gränser.
Circle frame.svg
A transparent circle on a light-colored background (hex color code #F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.
Regeringen Sandler.jpg
Regeringen Sandler (1925-1926). Sittande från vänster: ecklesiastikminister Olof Olsson, statsminister Rickard Sandler, utrikesminister Östen Undén, justitieminister Thorsten Nothin. Stående från vänster: konsultativa statsrådet Karl Levinson, socialminister Gustav Möller, konsultativa statsrådet Karl Schlyter, finansminister Ernst Wigforss, kommunikationsminister Viktor Larsson, jordbruksminister Sven Linders, handelsminister Carl Svensson, försvarsminister Per Albin Hansson.
Per Albin Hansson - Sveriges styresmän.jpg
Per Albin Hansson (1885-1946)
Stefan Löfven 26 jan 2012 1.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 3.0
Stefan Löfven har just blivit förordad till ny partiordförande för socialdemokraterna på en presskonferens den 26 januari 2012.
Riksdagsval Sverige 1973 - s.svg
Författare/Upphovsman: Lokal_Profil and Marmelad, Licens: CC BY-SA 2.5
Resultat från riksdagsvalet i Sverige 1973 för Sveriges socialdemokratiska arbetareparti efter kommun.
Från SCB: Procentuell fördelning av giltiga valsedlars fördelning efter partier. Utgångspunkten för jämförelser bakåt i tiden är de kommuner som finns enligt indelning 2007-01-01. Det betyder att justering har gjorts för de ändringar, kommunsammanslagningar och kommundelningar, som ägt rum sedan 1973. Följaktligen avser resultaten kommunerna inom dagens geografiska gränser.
Regeringen Branting II.jpg
Regeringen Branting II 1921-1923. Sittande från vänster: Thorsson, Branting, Lindqvist. Stående från vänster: Olsson, Nothin, Schlyter, Åkerman, Linders, Hansson, Örne, Sandler, Svensson.
Ingvar Carlsson.jpg
Författare/Upphovsman: Henrik Hansen (User:Hansen), Licens: CC BY 2.5
Ingvar Carlsson vid invigningen av Lundakarnevalen 2006
Three Crowns of Sweden (Tre Kronor).svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Three Crowns of Sweden (Tre Kronor)
Riksdagsval Sverige 2006 - s.svg
Författare/Upphovsman: Lokal_Profil and Marmelad, Licens: CC BY-SA 2.5
Resultat från riksdagsvalet i Sverige 2006 för Sveriges socialdemokratiska arbetareparti efter kommun.
Från SCB: Procentuell fördelning av giltiga valsedlars fördelning efter partier. Utgångspunkten för jämförelser bakåt i tiden är de kommuner som finns enligt indelning 2007-01-01. Det betyder att justering har gjorts för de ändringar, kommunsammanslagningar och kommundelningar, som ägt rum sedan 1973. Följaktligen avser resultaten kommunerna inom dagens geografiska gränser.
Tage Erlander 1949.jpg
Portrait of Sweden's Prime Minister Tage Erlander
Riksdagsval Sverige 1994 - s.svg
Författare/Upphovsman: Lokal_Profil and Marmelad, Licens: CC BY-SA 2.5
Resultat från riksdagsvalet i Sverige 1994 för Sveriges socialdemokratiska arbetareparti efter kommun.
Från SCB: Procentuell fördelning av giltiga valsedlars fördelning efter partier. Utgångspunkten för jämförelser bakåt i tiden är de kommuner som finns enligt indelning 2007-01-01. Det betyder att justering har gjorts för de ändringar, kommunsammanslagningar och kommundelningar, som ägt rum sedan 1973. Följaktligen avser resultaten kommunerna inom dagens geografiska gränser.
Olof Palme - Alvin (239694).jpg
Författare/Upphovsman:
Firma Hagblom-Foto
, Licens: CC0
Sven Olof Joachim Palme, Swedish politician and statesman, in 1985.
Swedish Social Democratic Party in Vasaparken in 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Socialdemokrater i Vasaparken i Stockholm den 25 augusti 2013. Från vänster: Carin Jämtin, Stefan Löfven, Magdalena Andersson och Mikael Damberg.
Riksdagsval Sverige 2010 - s.svg
Författare/Upphovsman: Lokal_Profil and Marmelad, Licens: CC BY-SA 2.5
Resultat från riksdagsvalet i Sverige 2010 för Sveriges socialdemokratiska arbetareparti efter kommun.
Claes Tholin.jpg
Swedish social democrat and leader of the Swedish Social Democratic Party, Claes Tholin (1860-1929)
Stefan Löfvens regering 2014.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Svenska statsministern Stefan Löfvens nya regering poserar på Lejonbacken utanför Stockholms slott den 3 oktober 2014.
Riksdagsval Sverige 1988 - s.svg
Författare/Upphovsman: Lokal_Profil and Marmelad, Licens: CC BY-SA 2.5
Resultat från riksdagsvalet i Sverige 1988 för Sveriges socialdemokratiska arbetareparti efter kommun.
Från SCB: Procentuell fördelning av giltiga valsedlars fördelning efter partier. Utgångspunkten för jämförelser bakåt i tiden är de kommuner som finns enligt indelning 2007-01-01. Det betyder att justering har gjorts för de ändringar, kommunsammanslagningar och kommundelningar, som ägt rum sedan 1973. Följaktligen avser resultaten kommunerna inom dagens geografiska gränser.
Tage Erlander 1963.jpg
Portrait of Sweden's Prime Minister Tage Erlander taken in an unknown context
Per Albin Hansson (1885-1946).jpg
Sveriges statsminster (1932-36; 1936–46) Per Albin Hansson.
Olof Palme statsminister, tidigt 70-tal.jpg
Författare/Upphovsman: User:Oiving, Licens: CC BY-SA 3.0
Olof Palme under tidigt 1970-tal. Bilden är tagen på Norra Bantorget vid Första Maj
Regeringen Hansson I.jpg
Regeringen Hansson I 1932-1936. Från vänster: Engberg, Schlyter, Undén, Leo, Hansson, Ekman, Sandler, Wigforss, Nothin, Vennerström, Sköld, Möller
Riksdagsval Sverige 1982 - s.svg
Författare/Upphovsman: Lokal_Profil and Marmelad, Licens: CC BY-SA 2.5
Resultat från riksdagsvalet i Sverige 1982 för Sveriges socialdemokratiska arbetareparti efter kommun.
Från SCB: Procentuell fördelning av giltiga valsedlars fördelning efter partier. Utgångspunkten för jämförelser bakåt i tiden är de kommuner som finns enligt indelning 2007-01-01. Det betyder att justering har gjorts för de ändringar, kommunsammanslagningar och kommundelningar, som ägt rum sedan 1973. Följaktligen avser resultaten kommunerna inom dagens geografiska gränser.
Riksdagsval Sverige 1985 - s.svg
Författare/Upphovsman: Lokal_Profil and Marmelad, Licens: CC BY-SA 2.5
Resultat från riksdagsvalet i Sverige 1985 för Sveriges socialdemokratiska arbetareparti efter kommun.
Från SCB: Procentuell fördelning av giltiga valsedlars fördelning efter partier. Utgångspunkten för jämförelser bakåt i tiden är de kommuner som finns enligt indelning 2007-01-01. Det betyder att justering har gjorts för de ändringar, kommunsammanslagningar och kommundelningar, som ägt rum sedan 1973. Följaktligen avser resultaten kommunerna inom dagens geografiska gränser.
Hjalmar branting stor bild.jpg
Hjalmar Branting (1860-1925), Prime Minister of Sweden 1920, 1921-23 and 1924-25.
Riksdagsval Sverige 1976 - s.svg
Författare/Upphovsman: Lokal_Profil and Marmelad, Licens: CC BY-SA 2.5
Resultat från riksdagsvalet i Sverige 1976 för Sveriges socialdemokratiska arbetareparti efter kommun.
Från SCB: Procentuell fördelning av giltiga valsedlars fördelning efter partier. Utgångspunkten för jämförelser bakåt i tiden är de kommuner som finns enligt indelning 2007-01-01. Det betyder att justering har gjorts för de ändringar, kommunsammanslagningar och kommundelningar, som ägt rum sedan 1973. Följaktligen avser resultaten kommunerna inom dagens geografiska gränser.
Goran persson swedish pm election rally 2006-sept-05 gothenburg closeup img1.jpg
Författare/Upphovsman: Martin Olsson (mnemo on en/sv wikipedia and commons, martin@minimum.se)., Licens: CC BY-SA 3.0
sv:Göran Persson, sv:Sveriges statsminister och socialdemokratisk partiledare. Bilden togs den 5 september i sv:Göteborg under valrörelsen 2006.
Riksdagsval Sverige 1979 - s.svg
Författare/Upphovsman: Lokal_Profil and Marmelad, Licens: CC BY-SA 2.5
Resultat från riksdagsvalet i Sverige 1979 för Sveriges socialdemokratiska arbetareparti efter kommun.
Från SCB: Procentuell fördelning av giltiga valsedlars fördelning efter partier. Utgångspunkten för jämförelser bakåt i tiden är de kommuner som finns enligt indelning 2007-01-01. Det betyder att justering har gjorts för de ändringar, kommunsammanslagningar och kommundelningar, som ägt rum sedan 1973. Följaktligen avser resultaten kommunerna inom dagens geografiska gränser.
Riksdagsvalet 2018 (Socialdemokraterna).svg
Författare/Upphovsman: Avopeas, Licens: CC BY 3.0
Support for the Social Democrats by municipality in the election for the Riksdag
Magdalena Andersson 2014.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Magdalena Andersson som nyutnämnt statsråd i Stockholms den 3 oktober 2014.
Magdalena Andersson.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Magdalena Andersson som nyutnämnt statsråd i Stockholms den 3 oktober 2014.
Stefan Löfven (01-06-2021).jpg
© European Union, 2024, CC BY 4.0
Visit of Stefan Löfven, Swedish Prime Minister, to the European Commission.
Riksdagsval Sverige 1991 - s.svg
Författare/Upphovsman: Lokal_Profil and Marmelad, Licens: CC BY-SA 2.5
Resultat från riksdagsvalet i Sverige 1991 för Sveriges socialdemokratiska arbetareparti efter kommun.
Från SCB: Procentuell fördelning av giltiga valsedlars fördelning efter partier. Utgångspunkten för jämförelser bakåt i tiden är de kommuner som finns enligt indelning 2007-01-01. Det betyder att justering har gjorts för de ändringar, kommunsammanslagningar och kommundelningar, som ägt rum sedan 1973. Följaktligen avser resultaten kommunerna inom dagens geografiska gränser.
Groepsfoto met Koningin Beatrix en premier Lubbers (r), Bestanddeelnr 934-4200 (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: Rob Croes for Anefo, Licens: CC0
Collectie / Archief : Fotocollectie Anefo

Reportage / Serie : Internationale milieuconferentie in het Vredespaleis te Den Haag
Beschrijving : Groepsfoto met Koningin Beatrix en premier Lubbers (r)
Datum : 11 maart 1989
Locatie : Den Haag, Zuid-Holland
Trefwoorden : milieuconferenties
Fotograaf : Croes, Rob C. / Anefo
Auteursrechthebbende : Nationaal Archief
Materiaalsoort : Negatief (zwart/wit)
Nummer archiefinventaris : bekijk toegang 2.24.01.05

Bestanddeelnummer : 934-4200
Hjalmar Branting 11.jpg
Författare/Upphovsman: Okänd bildupphovsman, Licens: CC BY-SA 4.0
Hjalmar Branting
President Ronald Reagan, Nancy Reagan, Ingvar Carlsson, and Ingrid Carlsson (cropped) (2).jpg
President Ronald Reagan Nancy Reagan Ingvar Carlsson and Ingrid Carlsson in Cross Hall Before State Dinner for Prime Minister Ingvar Carlsson of Sweden, 9/9/1987
Regeringen Hansson II.jpg
Regeringen Hansson II 1936-1939. Från vänster: Forslund, Nilsson, Engberg, Möller, Westman, Sandler, Hansson, Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Levinson, Sköld, Quensel.
Andersson Cabinet, nov 30, 2021.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
The Andersson Cabinet at Lejonbacken outside the Royal Palace of Stockholm, 30th November 2021.
Riksdagsval Sverige 2002 - s.svg
Författare/Upphovsman: Lokal_Profil and Marmelad, Licens: CC BY-SA 2.5
Resultat från riksdagsvalet i Sverige 2002 för Sveriges socialdemokratiska arbetareparti efter kommun.
Från SCB: Procentuell fördelning av giltiga valsedlars fördelning efter partier. Utgångspunkten för jämförelser bakåt i tiden är de kommuner som finns enligt indelning 2007-01-01. Det betyder att justering har gjorts för de ändringar, kommunsammanslagningar och kommundelningar, som ägt rum sedan 1973. Följaktligen avser resultaten kommunerna inom dagens geografiska gränser.