Europaparlamentsvalet i Sverige 1999

Europaparlamentsvalet i Sverige 1999
Europeiska unionen
13 juni 1999

Sveriges 22 mandat i Europaparlamentet
Valdeltagande38,84%
 Första partiAndra partiTredje parti
 

ToppkandidatPierre SchoriStaffan Burenstam LinderJonas Sjöstedt
PartiSocialdemokraternaModeraternaVänsterpartiet
PartigruppPESEPP-EDGUE/NGL
Föregående val7 mandat, 28,06%5 mandat, 23,17%3 mandat, 12,92%
Erhållna mandat653
Mandatförändring 1--
Röster657 497524 755400 073
Andel25,99%20,75%15,82%
Väljarströmmar 2,07% 2,42% 2,90%

 Fjärde partiFemte partiSjätte parti
 

ToppkandidatMarit PaulsenPer GahrtonAnders Wijkman
PartiFolkpartietMiljöpartietKristdemokraterna
PartigruppELDRG/EFAEPP-ED
Föregående val1 mandat, 4,82%4 mandat, 17,22%0 mandat, 3,92%
Erhållna mandat322
Mandatförändring 2 2 2
Röster350 339239 946193 354
Andel13,85%9,49%7,64%
Väljarströmmar 9,03% 7,73% 3,72%

 Sjunde parti
 

ToppkandidatKarl Erik Olsson
PartiCenterpartiet
PartigruppELDR
Föregående val2 mandat, 7,16%
Erhållna mandat1
Mandatförändring 1
Röster151 442
Andel5,99%
Väljarströmmar 1,17%
Europeiska flaggan Val till Europaparlamentet
Val till Europaparlamentet 1999
Val till Europaparlamentet
Val till Europaparlamentet
Område
Antal mandat
Valdagar
Sverige Sverige
22
13 juni 1999
Valmanskår
Valdeltagande
6 664 205
38,84 %
Valsystem
Valmetod
Spärr
proportionellt valsystem
Sainte-Laguës metod
4 %
Andra val
Föregående val
Nästkommande val

Europaparlamentsvalet 1995
Europaparlamentsvalet 2004

Europaparlamentsvalet i Sverige 1999 ägde rum söndagen den 13 juni 1999. Drygt 6,6 miljoner personer var röstberättigade i valet om de 22 mandat som Sverige hade tilldelats innan valet. I valet tillämpade landet ett valsystem med partilistor och Sainte-Laguës metod (jämkade uddatalsmetoden), med en fyraprocentsspärr för småpartier. Sverige var inte uppdelat i några valkretsar, utan fungerade som en enda valkrets i valet. Eftersom Sverige hade anslutit sig till EU 1995, mitt i en valperiod, hade landet hållit ett eget extrainsatt Europaparlamentsval 1995. Valet 1999 var således det första Europaparlamentsvalet i Sverige som hölls samtidigt som de andra medlemsstaterna.

Den svenska valrörelsen präglades av att Socialdemokraterna hamnade i diskussioner med samarbetspartierna Miljöpartiet och Vänsterpartiet om den svenska alliansfriheten. Miljöpartiet hotade att dra tillbaka sitt stöd till den socialdemokratiska regeringen om inte Socialdemokraterna gav tillräckliga försäkringar om den svenska alliansfriheten. Den socialdemokratiska regeringen menade att Sveriges alliansfrihet inte var hotad, och att den aldrig skulle gå med på att upprätta ett gemensamt EU-försvar som inkluderade Sverige. Under Europeiska rådets sammanträde i Köln i juni 1999 fattades ett beslut om att ge EU viss militär kapacitet för krishantering, i syfte att förebygga konflikter.[1]

Valet innebar en framgång för framför allt Folkpartiet och Kristdemokraterna, inte minst på grund av deras toppkandidater Marit Paulsen respektive Anders Wijkman.[2] Framgångarna innebar två extra mandat för båda partierna. Även Vänsterpartiet, med Jonas Sjöstedt som toppnamn, ökade sin väljarandel, men det var inte tillräckligt för att ge utslag i mandatfördelningen.[3] Övriga av de etablerade partierna backade, däribland Miljöpartiet som miste två av sina fyra mandat.[3]

Valdeltagandet uppgick till 38,84 procent, en minskning med ett par procentenheter jämfört med valet 1995. Således befästes det låga valdeltagandet, som var betydligt lägre än i de svenska riksdagsvalen.[4] Valdeltagandet kan jämföras med deltagandet i riksdagsvalen 2002 och 2006, då det uppgick till över 80 procent.

Valresultat

AndelAntalMandat
Socialdemokraterna25,99 %
  
657 4976
–2,07 %
  
–95 320–1
Moderaterna20,75 %
  
524 7555
–2,42 %
  
–96 813±0
Vänsterpartiet15,82 %
  
400 0733
+2,90 %
  
+53 309±0
Folkpartiet13,85 %
  
350 3393
+9,03 %
  
+220 963+2
Miljöpartiet9,49 %
  
239 9462
–7,73 %
  
–222 146–2
Kristdemokraterna7,64 %
  
193 3542
+3,72 %
  
+88 181+2
Centerpartiet5,99 %
  
151 4421
–1,17 %
  
–40 635–1
Övriga partier och kandidater0,48 %
  
12 0310
–2,25 %
  
–61 253±0
Ogiltiga och blanka röster2,28 %
  
59 0770
+0,66 %
  
+14 911±0
Valdeltagande38,84 %
  
2 588 51422
–2,79 %
  
–138 803±0
Antal röstberättigade 6 664 205

 07  EPP-ED   06  PES      04  ELDR     02  G/EFA    03  GUE/NGL  00  UEN      00  EDD      00  NI

Se även

Referenser

Noter

Europeiska flagganEU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.

Media som används på denna webbplats

Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Per Gahrton.jpg
Författare/Upphovsman: Schyffel, Licens: CC BY 3.0
Politikern Per Gahrton. Bild tagen på Bok & Biblioteksmässan 2008.
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Silver - replace this image male.svg
Placeholder image male (silver)
Marit Paulsen.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 3.0
Marit Paulsen i en paneldiskussion den 21 maj 2014 i Aftonbladets Partiprogrammet inför valet till Europaparlamentet.
Anders Wijkman 2011.jpg
Författare/Upphovsman: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 3.0
Anders Wijkman at the Göteborg Book Fair 2011
Jonas Sjöstedt 2.jpg
Författare/Upphovsman: Gabriel Liljevall, Licens: CC BY 3.0
Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiet.
Pierre Schori 2007-08-31 001.jpg
Författare/Upphovsman: Eva Lindblad / Leopard Förlag, Licens: CC BY 3.0
Författaren och politikern Pierre Schori.
EP-logo-CMYK SV.svg
European Parliament logo