Europaparlamentsvalet i Sverige 1999
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sveriges 22 mandat i Europaparlamentet | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Valdeltagande | 38,84% | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Val till Europaparlamentet | |
Val till Europaparlamentet 1999 | |
Område Antal mandat Valdagar | Sverige 22 13 juni 1999 |
Valmanskår Valdeltagande | 6 664 205 38,84 % |
Valsystem Valmetod Spärr | proportionellt valsystem Sainte-Laguës metod 4 % |
Andra val Föregående val Nästkommande val | Europaparlamentsvalet 1995 Europaparlamentsvalet 2004 |
Europaparlamentsvalet i Sverige 1999 ägde rum söndagen den 13 juni 1999. Drygt 6,6 miljoner personer var röstberättigade i valet om de 22 mandat som Sverige hade tilldelats innan valet. I valet tillämpade landet ett valsystem med partilistor och Sainte-Laguës metod (jämkade uddatalsmetoden), med en fyraprocentsspärr för småpartier. Sverige var inte uppdelat i några valkretsar, utan fungerade som en enda valkrets i valet. Eftersom Sverige hade anslutit sig till EU 1995, mitt i en valperiod, hade landet hållit ett eget extrainsatt Europaparlamentsval 1995. Valet 1999 var således det första Europaparlamentsvalet i Sverige som hölls samtidigt som de andra medlemsstaterna.
Den svenska valrörelsen präglades av att Socialdemokraterna hamnade i diskussioner med samarbetspartierna Miljöpartiet och Vänsterpartiet om den svenska alliansfriheten. Miljöpartiet hotade att dra tillbaka sitt stöd till den socialdemokratiska regeringen om inte Socialdemokraterna gav tillräckliga försäkringar om den svenska alliansfriheten. Den socialdemokratiska regeringen menade att Sveriges alliansfrihet inte var hotad, och att den aldrig skulle gå med på att upprätta ett gemensamt EU-försvar som inkluderade Sverige. Under Europeiska rådets sammanträde i Köln i juni 1999 fattades ett beslut om att ge EU viss militär kapacitet för krishantering, i syfte att förebygga konflikter.[1]
Valet innebar en framgång för framför allt Folkpartiet och Kristdemokraterna, inte minst på grund av deras toppkandidater Marit Paulsen respektive Anders Wijkman.[2] Framgångarna innebar två extra mandat för båda partierna. Även Vänsterpartiet, med Jonas Sjöstedt som toppnamn, ökade sin väljarandel, men det var inte tillräckligt för att ge utslag i mandatfördelningen.[3] Övriga av de etablerade partierna backade, däribland Miljöpartiet som miste två av sina fyra mandat.[3]
Valdeltagandet uppgick till 38,84 procent, en minskning med ett par procentenheter jämfört med valet 1995. Således befästes det låga valdeltagandet, som var betydligt lägre än i de svenska riksdagsvalen.[4] Valdeltagandet kan jämföras med deltagandet i riksdagsvalen 2002 och 2006, då det uppgick till över 80 procent.
Valresultat
Andel | Antal | Mandat | ||
Socialdemokraterna | 25,99 % | 657 497 | 6 | |
–2,07 % | –95 320 | –1 | ||
Moderaterna | 20,75 % | 524 755 | 5 | |
–2,42 % | –96 813 | ±0 | ||
Vänsterpartiet | 15,82 % | 400 073 | 3 | |
+2,90 % | +53 309 | ±0 | ||
Folkpartiet | 13,85 % | 350 339 | 3 | |
+9,03 % | +220 963 | +2 | ||
Miljöpartiet | 9,49 % | 239 946 | 2 | |
–7,73 % | –222 146 | –2 | ||
Kristdemokraterna | 7,64 % | 193 354 | 2 | |
+3,72 % | +88 181 | +2 | ||
Centerpartiet | 5,99 % | 151 442 | 1 | |
–1,17 % | –40 635 | –1 | ||
Övriga partier och kandidater | 0,48 % | 12 031 | 0 | |
–2,25 % | –61 253 | ±0 | ||
Ogiltiga och blanka röster | 2,28 % | 59 077 | 0 | |
+0,66 % | +14 911 | ±0 | ||
Valdeltagande | 38,84 % | 2 588 514 | 22 | |
–2,79 % | –138 803 | ±0 | ||
Antal röstberättigade 6 664 205
|
Se även
- Europaparlamentsvalet 1999
- Ledamöter av Europaparlamentet från Sverige
Referenser
Noter
- ^ När Var Hur 1999. DN. 1999
- ^ Horisont 1999. Bertmarks. 1999
- ^ [a b] ”Officiellt valresultat”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 20 september 2012. https://web.archive.org/web/20120920233535/http://www.scb.se/Pages/ProductTables____12383.aspx. Läst 28 april 2011.
- ^ ”Valdeltagandet i EU-valen 1979–2009”. Europaparlamentet. http://www.europarl.europa.eu/parliament/archive/elections2009/sv/turnout_sv.html. Läst 22 april 2011.
|
EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |
Media som används på denna webbplats
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.Författare/Upphovsman: Schyffel, Licens: CC BY 3.0
Politikern Per Gahrton. Bild tagen på Bok & Biblioteksmässan 2008.
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |
Placeholder image male (silver)
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 3.0
Marit Paulsen i en paneldiskussion den 21 maj 2014 i Aftonbladets Partiprogrammet inför valet till Europaparlamentet.
Författare/Upphovsman: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 3.0
Anders Wijkman at the Göteborg Book Fair 2011
Författare/Upphovsman: Gabriel Liljevall, Licens: CC BY 3.0
Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiet.
Författare/Upphovsman: Eva Lindblad / Leopard Förlag, Licens: CC BY 3.0
Författaren och politikern Pierre Schori.
European Parliament logo