Förstakammarvalet i Sverige 1878

Förstakammarvalet i Sverige 1878

16 september till 2 oktober 1878

20 av 136 mandat i Sveriges riksdags första kammare

Förstakammarvalet i Sverige 1878 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1878 fanns det totalt 866 valmän, varav 855 deltog i valet.

I Gävleborgs läns valkrets ägde valet rum den 16 september. I Stockholms läns valkrets, Östergötlands läns valkrets, halva Göteborgs och Bohusläns valkrets, Älvsborgs läns valkrets, Skaraborgs läns valkrets, och 2/3 av Örebro läns valkrets ägde valet rum den 17 september. I Kronobergs läns valkrets, andra halvan av Göteborgs och Bohus läns valkrets, resterande tredjedel av Örebro läns valkrets och Västernorrlands läns valkrets ägde valet rum den 18 september. I Gotlands läns valkrets, halva Kristiandstads läns valkrets, Malmöhus läns valkrets och Västmanlands läns valkrets ägde valet rum den 1 oktober och i andra halvan av Kristiandstads läns valkrets ägde valet rum den 2 oktober.

Invalda riksdagsmän

Stockholms läns valkrets:

  • Wilhelm Stråle

Östergötlands läns valkrets:

Kronobergs läns valkrets:

Gotlands läns valkrets:

Kristianstads läns valkrets:

Malmöhus läns valkrets:

Göteborgs och Bohus läns valkrets:

Älvsborgs läns valkrets:

Skaraborgs läns valkrets:

Örebro läns valkrets:

Västmanlands läns valkrets:

  • Henric Sebastian Tham
  • Holdo Stråle

Gävleborgs läns valkrets:

Västernorrlands läns valkrets:

  • Johan Erland Gavelius

Källor

Media som används på denna webbplats

Swedish norwegian union flag.svg
Svensk handelsflagg 1844-1905
Swedish civil ensign (1844–1905).svg
Svensk handelsflagg 1844-1905
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.