Europaparlamentsvalet i Sverige 1995

Europaparlamentsvalet i Sverige 1995
Europeiska unionen
17 september 1995

Sveriges 22 mandat i Europaparlamentet
Valdeltagande41,63%
 Första partiAndra partiTredje parti
 

ToppkandidatMaj-Britt Theorin
Maj-Lis Lööw
Staffan Burenstam LinderPer Gahrton
PartiSocialdemokraternaModeraternaMiljöpartiet
PartigruppPESEPPG
Erhållna mandat754
Mandatförändring 4- 3
Röster752 817621 568462 092
Andel28,06%23,17%17,22%

 Fjärde partiFemte partiSjätte parti
 

ToppkandidatJonas SjöstedtKarl Erik OlssonHadar Cars
PartiVänsterpartietCenterpartietFolkpartiet
PartigruppGUE/NGLELDRELDR
Erhållna mandat321
Mandatförändring 2--
Röster346 764192 077129 376
Andel12,92 %7,16%4,82%

 Sjunde parti
 

ToppkandidatHolger Gustafsson
PartiKristdemokraterna
PartigruppEPP
Erhållna mandat0
Mandatförändring 1
Röster105 173
Andel3,92%
Europeiska flaggan Val till Europaparlamentet
Val till Europaparlamentet 1995
Val till Europaparlamentet
Val till Europaparlamentet
Område
Antal mandat
Valdagar
Sverige Sverige
22
17 september 1995
Valmanskår
Valdeltagande
6 551 781
41,63 %
Valsystem
Valmetod
Spärr
proportionellt valsystem
Sainte-Laguës metod
4 %
Andra val
Nästkommande val

Europaparlamentsvalet 1999

Europaparlamentsvalet i Sverige 1995 ägde rum söndagen den 17 september 1995. Drygt 6,5 miljoner personer var röstberättigade i valet om de 22 mandat som Sverige hade tilldelats innan valet. I valet tillämpade landet ett valsystem med partilistor och Sainte-Laguës metod (jämkade uddatalsmetoden), med en fyraprocentsspärr för småpartier. Sverige var inte uppdelat i några valkretsar, utan fungerade som en enda valkrets i valet. Valet var det första Europaparlamentsvalet som genomfördes i Sverige, som hade anslutit sig till Europeiska unionen den 1 januari 1995. Eftersom anslutningen skedde mitt i en valperiod, ägde valet endast rum i Sverige som ett extrainsatt sådant. Mellan Sveriges anslutning och valet, hade Sveriges riksdag utsett vilka personer som skulle sitta för Sveriges del i Europaparlamentet. Mandatfördelningen skedde utifrån partiernas resultat i riksdagsvalet 1994.

Socialdemokraterna förlorade i valet fyra av sina elva mandat och erhöll endast 28 procent av rösterna. Partiet behöll dock sin position som största parti. Miljöpartiet och Vänsterpartiet var de två partier som gynnades mest av valutgången. Båda partierna ökade i antal mandat jämfört med vad riksdagen hade utsett; Miljöpartiet ökade med tre mandat och Vänsterpartiet med två. Kristdemokraterna åkte samtidigt ut ur Europaparlamentet då de hamnade strax under fyraprocentsspärren.[1] I övrigt innebar valet inga förändringar i mandatfördelningen gentemot den fördelning som riksdagen hade bestämt i samband med Sveriges anslutning till EU.[1]

Valdeltagandet var rekordlågt; endast 41,63 procent av de röstberättigade deltog i valet, vilket var en rekordlåg siffra för att vara ett svenskt val på nationell nivå.[2] Valdeltagandet var dock det högsta i ett svenskt Europaparlamentsval, fram till Europaparlamentsvalet 2009.

Valresultat

AndelAntalMandat
Socialdemokraterna28,06 %
  
752 8177
  
–4
Moderaterna23,17 %
  
621 5685
  
±0
Miljöpartiet17,22 %
  
462 0924
  
+3
Vänsterpartiet12,92 %
  
346 7643
  
+2
Centerpartiet7,16 %
  
192 0772
  
±0
Folkpartiet4,82 %
  
129 3761
  
±0
Kristdemokraterna3,92 %
  
105 1730
  
–1
Övriga partier och kandidater2,73 %
  
73 2840
  
±0
Ogiltiga och blanka röster1,62 %
  
44 1660
  
±0
Valdeltagande41,63 %
  
2 727 31722
  
±0
Antal röstberättigade 6 551 781

 07  PES      05  EPP      00  EDA      03  ELDR     03  GUE/NGL  04  G        00  ERA      00  EN       00  NI

Se även

Referenser

Noter

Europeiska flagganEU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.

Media som används på denna webbplats

Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Jonas Sjöstedt 2.jpg
Författare/Upphovsman: Gabriel Liljevall, Licens: CC BY 3.0
Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiet.
EP-logo-CMYK SV.svg
European Parliament logo
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Maj-Britt Theorin 10.JPG
Författare/Upphovsman: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 3.0
Maj-Britt Theorin på Bokmässan 2013
Replace image male.png
Författare/Upphovsman: JoanKeops, Licens: CC BY-SA 4.0
Reemplaça imatge
Hadar Cars in 2018.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Hadar Cars på Soltorget vid Sergels torg i Stockholm på dan före valdagen den 8 september 2018.
Per Gahrton.jpg
Författare/Upphovsman: Schyffel, Licens: CC BY 3.0
Politikern Per Gahrton. Bild tagen på Bok & Biblioteksmässan 2008.