Förstakammarvalet i Sverige 1968
![]() | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
19 mandat: Sveriges riksdags första kammares åttonde valkretsgrupp | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Förstakammarvalet i Sverige 1968 var ett val i Sverige till Sveriges riksdags första kammare. Valet hölls i den åttonde valkretsgruppen i september månad 1968.
Två valkretsar utgjorde den åttonde valkretsgruppen: Malmöhus läns valkrets och Gävleborgs läns valkrets. Ledamöterna utsågs av valmän från det landsting som valkretsarna motsvarade. För de städer som inte ingick i landsting var valmännen stadsfullmäktige. Ordinarie val till den sjunde valkretsgruppen hade senast ägt rum 1960.
De valda ledamöterna valdes på ett åttaårigt mandat, till och med 31 december 1976. I praktiken utlöpte samtliga mandat i första kammaren den 31 december 1970, då enkammarriksdagen infördes från och med den 1 januari 1971. Val till den nya enkammarriksdagen hölls i september 1970.
Valmän
Landsting/ stadsfullmäktige | H | C | F | S | VPK | Totalt |
---|---|---|---|---|---|---|
Malmöhus | 32 | 15 | 23 | 76 | 0 | 146 |
Malmö | ||||||
Gävleborg | 3 | 14 | 10 | 36 | 8 | 71 |
Totalt | 35 | 29 | 33 | 112 | 8 | 217 |
% | 16,1 | 13,4 | 15,2 | 51,6 | 3,7 | 100,0 |
Mandatfördelning
Den nya mandatfördelningen som gällde vid riksdagen 1969 innebar att Socialdemokraterna behöll egen majoritet.
Parti | FK 1968 | 8:e valkretsgruppen | FK 1969 | |||
---|---|---|---|---|---|---|
Innan | Efter | Ändring | ||||
Socialdemokraterna | 79 | 11 | 11 | ▬ | 79 | |
Folkpartiet | 25 | 2 | 3 | ▲1 | 26 | |
Högerpartiet | 25 | 4 | 3 | ▬[1] | 25 | |
Centerpartiet | 21 | 2 | 2 | ▼1 | 20 | |
Vänsterpartiet kommunisterna | 1 | 0 | 0 | ▬ | 1 | |
Totalt | 151 | 19 | 19 | ▬ | 151 |
Invalda riksdagsledamöter
- Ingvar Andersson, h
- Per Blomquist, h
- Gösta Jacobsson, h
- Thorsten Larsson, c
- Karl-Axel Levin, fp
- Nils Persson, fp
- Eric Holmqvist, s
- Gunnar Lange, s
- Grethe Lundberg, s
- Margit Lundblad, s
- Alvar Mårtensson, s
- Lilly Ohlsson, s
- Arne Pettersson, s
Källor
Noter
- ^ Eftersom ett centerpartistiskt mandat i Västernorrlands läns och Jämtlands läns valkrets gick till Högerpartiet från och med riksdagen 1969, så blev det ingen förändring.
Media som används på denna webbplats
Tage Erlander 1952
Gunnar Hedlund
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |
Yngve Holmberg
Författare/Upphovsman: Örebro Kuriren / Örebro läns museum, Licens: CC BY-SA 4.0
Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) håller valmöte på Södertorget i Örebro, inför valet till Riksdagens Andra Kammare 1968. Talare är partiledaren C.-H. Hermansson.
uppladdat från Portrattarkiv.se bild av Sven Weden