Förstakammarvalet i Sverige 1968

Förstakammarvalet i Sverige 1968
Sverige
September 1968

19 mandat: Sveriges riksdags första kammares åttonde valkretsgrupp
 Första partiAndra partiTredje parti
 
LedareTage ErlanderSven WedénYngve Holmberg
PartiSocialdemokraternaFolkpartietHögerpartiet
Ledarens valkretsAndra kammarenAndra kammarenStockholms stads valkrets
Föregående val792525
Erhållna mandat792625
Mandatförändring1

 Fjärde partiFemte parti
 
LedareGunnar HedlundC.H. Hermansson
PartiCenterpartietVänsterpartiet kommunisterna
Ledarens valkretsAndra kammarenAndra kammaren
Föregående val211
Erhållna mandat201
Mandatförändring1

statsminister före valet

Tage Erlander
Socialdemokraterna

Ny statsminister

Tage Erlander
Socialdemokraterna

Förstakammarvalet i Sverige 1968 var ett val i Sverige till Sveriges riksdags första kammare. Valet hölls i den åttonde valkretsgruppen i september månad 1968.

Två valkretsar utgjorde den åttonde valkretsgruppen: Malmöhus läns valkrets och Gävleborgs läns valkrets. Ledamöterna utsågs av valmän från det landsting som valkretsarna motsvarade. För de städer som inte ingick i landsting var valmännen stadsfullmäktige. Ordinarie val till den sjunde valkretsgruppen hade senast ägt rum 1960.

De valda ledamöterna valdes på ett åttaårigt mandat, till och med 31 december 1976. I praktiken utlöpte samtliga mandat i första kammaren den 31 december 1970, då enkammarriksdagen infördes från och med den 1 januari 1971. Val till den nya enkammarriksdagen hölls i september 1970.

Valmän

Landsting/
stadsfullmäktige
HCFSVPKTotalt
Malmöhus321523760146
Malmö
Gävleborg3141036871
Totalt3529331128217
%16,113,415,251,63,7100,0

Mandatfördelning

Den nya mandatfördelningen som gällde vid riksdagen 1969 innebar att Socialdemokraterna behöll egen majoritet.

PartiFK 19688:e valkretsgruppenFK 1969
InnanEfterÄndring
Socialdemokraterna79111179
Folkpartiet2523126
Högerpartiet2543[1]25
Centerpartiet2122120
Vänsterpartiet kommunisterna1001
Totalt1511919151

Invalda riksdagsledamöter

Malmöhus läns valkrets:

Gävleborgs läns valkrets:

Källor

Noter

  1. ^ Eftersom ett centerpartistiskt mandat i Västernorrlands läns och Jämtlands läns valkrets gick till Högerpartiet från och med riksdagen 1969, så blev det ingen förändring.

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
C.H. Hermansson i Örebro, mindre bild.png
Författare/Upphovsman: Örebro Kuriren / Örebro läns museum, Licens: CC BY-SA 4.0
Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) håller valmöte på Södertorget i Örebro, inför valet till Riksdagens Andra Kammare 1968. Talare är partiledaren C.-H. Hermansson.
Sven Schönbeck SPA (cropped).jpg
uppladdat från Portrattarkiv.se bild av Sven Weden
Tage Erlander 1952.jpg
Tage Erlander 1952