Riksdagsvalet i Sverige 1998

Riksdagsvalet i Sverige 1998
Sverige
20 september 1998

Riksdagens 349 platser
Valdeltagande81,39 %
 Första partiAndra partiTredje parti
 Göran PerssonCarl BildtGudrun Schyman
LedareGöran PerssonCarl BildtGudrun Schyman
PartiSocialdemokraternaModeraternaVänsterpartiet
Föregående val1618022
Erhållna mandat1318243
Mandatförändring30221
Röster1 914 4261 204 926631 011
Andel36,39 %22,90 %11,99 %

 Fjärde partiFemte partiSjätte parti
 Alf SvenssonLennart DaléusLars Leijonborg
LedareAlf SvenssonLennart DaléusLars Leijonborg
PartiKristdemokraternaCenterpartietFolkpartiet
Föregående val152726
Erhållna mandat421817
Mandatförändring2799
Röster619 046269 762248 076
Andel11,77 %5,13 %4,72 %

 Sjunde parti
 Marianne Samuelsson och Birger Schlaug
LedareMarianne Samuelsson & Birger Schlaug
PartiMiljöpartiet
Föregående val18
Erhållna mandat16
Mandatförändring2
Röster236 699
Andel4,49 %

Största parti inom det ledande blocket i samtliga valkretsar
och kommuner i valet till Sveriges riksdag 1998.


Statsminister före valet

Göran Persson
Socialdemokraterna

Omvald statsminister

Göran Persson
Socialdemokraterna

Riksdagsvalet i Sverige 1998 till Sveriges riksdag hölls den 20 september 1998.

Valkampanjen

Socialdemokraternas vallöften

Vid socialdemokraternas partikongress i Sundsvall i september 1997 beslutades om höjda barnbidrag, återinfört flerbarnstillägg, höjd bilersättning och 16 miljarder till kommunerna i höjda statsbidrag. Besluten spred en signal att socialdemokraterna nu ansåg att åren med åtstramning nu är över. Under hösten 1997 fördes också en intensiv debatt i media om kvaliteten inom åldringsvården, flera fall av vanvård avslöjades.

Den 21 augusti lade Socialdemokraterna fram sitt valprogram: bland annat höjda barnbidrag och en maxtaxa inom barnomsorgen. Valprogrammets tema var "vård-skola-omsorg".[1]

"Det här är Lennart"

Den 2 april meddelade Olof Johansson att han skulle avgå vid centerstämman. Den 15 juni valdes Lennart Daléus till hans efterträdare.

Daléus hamnade ganska omgående i konflikt med facket eftersom han förespråkade en "försämring av kollektivavtalens ställning" och ville öppna upp för möjligheten att mer lokalt kunna förhandla arbetsvillkoren. Dessutom var han för en större lönespridning på arbetsmarknaden.[2] Centerpartiets valkampanj 1998 blev känd för valaffischen "Det här är Lennart" där partiet fokuserade helt på sin nye partiledare. Daléus sa senare att syftet var att göra honom känd snabbt eftersom han hade valts enbart tre månader innan riksdagsvalet.[3]

Fastighetsskatten

Den 13 maj demonstrerade 10 000 personer i Stockholm med krav på sänkt fastighetsskatt. De borgerliga partierna medverkade och gav sitt stöd för kravet. Sex dagar senare, den 19 maj, meddelade överraskande Socialdemokraterna och Centerpartiet att de gjort upp om sänkt fastighetsskatt. Fastighetsskatten sänktes från 1,7 % till 1,5 % men samtidigt förändrades beräkningsgrunden vilket gjorde att fastighetsskatten ändå ökade i de mest attraktiva områdena.[4] Den 2 september lovade därför statsminister Göran Persson att taxeringsvärdena skulle frysas i ett år.

Vänsterpartiets valrörelse

Den 17 september avslöjade Dagens Nyheter att Gudrun Schyman hade anlitat ungdomar i bekantskapskretsen som städhjälp hemma, däribland en 16-årig flicka som hade fått 100-150 kronor varannan vecka och hade jobbat åt Schyman i nio månader. Eftersom flickan fick totalt mer än 1 000 kr borde detta anmälts till Skatteverket, vilket varken Schyman eller flickan gjorde. I en debatt dagen innan avslöjandet hade Schyman uttalat sig mot manliga politiker som stött förslag om ett pigavdrag och påstått att dessa själva borde städa hemma. Schyman själv menade att de ungdomar hon anlitade var barn till grannar och därmed tyckte hon att ersättningen mer var en slags fickpeng.[5]

Enligt journalisten Torbjörn Nilsson drev Schyman Vänsterpartiet högerut men var fortfarande kritisk till budgetsaneringen (som Göran Persson hade drivit igenom efter valet 1994), EU och uttalade sig för en stark välfärdsstat. Nilsson menar att denna strategi var ett vinnande koncept som belönades med att partiet fick 12% av rösterna på valdagen.[6]

Personval

Detta var första gången som det var möjligt för väljarna att kryssa för en viss kandidat på röstsedeln. Tidigare fanns en möjlighet att stryka kandidater, något som knappast hade någon inverkan på vem som blev vald.[7] Totalt lämnades 1 533 705 personröster (29,9 procent). I några fall valdes kandidater in via personvalet, till exempel socialdemokraten Kent Härstedt.[8]

Partiernas valaffischer

  • Ge oss makt att skapa ett samhälle där ingen röst är för svag för att höras - Kristdemokraterna
  • "Det här är Lennart" - Centerpartiet[9]

Valresultat

Källa till tabellen: [10]

PartiPartiledareRösterMandatfördelning
Antal+− %Antal+−
 SocialdemokraternaGöran Persson1 914 42636,39−8,86131−30
 Moderata samlingspartietCarl Bildt1 204 92622,90+0,5282+2
 VänsterpartietGudrun Schyman631 01111,99+5,8343+21
 KristdemokraternaAlf Svensson619 04611,77+7,742+27
 CenterpartietLennart Daléus269 7625,13−2,5218−9
 Folkpartiet liberalernaLars Leijonborg248 0764,72−2,4717−9
 Miljöpartiet de GrönaMarianne Samuelsson och Birger Schlaug236 6994,49−0,5316−2
 Sveriges pensionärers intressepartiBrynolf Wendt52 8691,00+0,950
 Det nya partietIan Wachtmeister25 2760,48+0,480
 SverigedemokraternaMikael Jansson19 6240,37+0,120
 Ny FramtidSune Lyxell9 1710,17+0,080
 Ny demokratiPer Anders Gustavsson8 2970,16−1,080
 PensionärspartietBrynolf Wendt6 8650,13?0
 Rättvisepartiet SocialisternaPer-Åke Westerlund3 0440,06?0
 KommunisternaRolf Hagel1 8680,04?0
 EnhetUlf Wåhlström1 7250,04?0
 Socialistiska Partiet(uppgift saknas)1 4660,03?0
 Övriga partier6 9710,1325
Antal giltiga röster5 261 122100,00 349 
Ogiltiga röster113 466 
Totalt5 374 588
(81,39 %)

Antalet röstberättigade var 6 603 129 personer och antalet röstande var 5 374 588 personer vilket ger ett valdeltagande på 81,39, en nedgång med 5,43 procent jämfört med föregående riksdagsval.

I den nya riksdagen var 42 % av ledamöterna kvinnor.

Mandatfördelning mellan blocken

Vänsterblocket fick 190 mandat medan det borgerliga blocket fick 159 mandat. Det innebar att de borgerliga partierna vunnit elva nya mandat, men röstskillnaden i procent på 52,9 mot 44,5 ledde till ett fortsatt stort övertag för regeringen med stödpartier.

Regeringsbildning

Den socialdemokratiska minoritetsregeringen, Regeringen Persson, under ledning av statsminister Göran Persson kvarstod. Men den stora skillnaden mot föregående mandatperiod var att regeringen var beroende av två partiers stöd. Under den tidigare haft det räckt med ett parti.

Den 5 oktober 1998 gav Statsrådsberedningen ut ett pressmeddelande av vilket det bl.a. framgick att regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet skulle samarbeta på fem områden under mandatperioden: ekonomi, sysselsättning, rättvis fördelning, jämställdhet och miljö.

Göran Perssons regering bestod efter valet av 20 statsråd. I regeringsförklaringen anförde Göran Persson att den budgetproposition som inom kort skulle föreläggas riksdagen hade tagits fram i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Vidare uttalade han att det krävdes beredskap för samförstånd och långsiktiga lösningar i riksdagen för att få till stånd sunda offentliga finanser och stabila priser. De politiska partierna i riksdagen skulle inbjudas till överläggningar om utformningen av framtidens skatter. Under mandatperioden skulle regeringen också eftersträva parlamentariska förutsättningar för att radikalt kunna sänka avgifterna i barnomsorgen. Dessutom skulle samtliga riksdagspartier bjudas in till samtal om hur öppenheten skulle kunna öka kring finansiella bidrag till politiska partiers och enskilda kandidaters valkampanjer.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ ”Ewa Stenberg: Socialdemokraterna vill göra valet till en plånboksfråga”. DN.SE. 28 augusti 2018. https://www.dn.se/nyheter/politik/ewa-stenberg-socialdemokraterna-vill-gora-valet-till-en-planboksfraga/. Läst 3 april 2021. 
  2. ^ ”Daléus får facket emot sig. Skiftet i centern. Nye ledaren håller till höger på arbetsmarknaden”. DN.SE. 15 juni 1998. https://www.dn.se/arkiv/politik/daleus-far-facket-emot-sig-skiftet-i-centern-nye-ledaren-haller-till-hoger-pa-arbetsmarknaden/. Läst 2 april 2021. 
  3. ^ ”Det här var Lennart”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/Xw6BBn. Läst 2 april 2021. 
  4. ^ ”Fastighetsskatten: S pressas att lindra boskatt. Oppositionen enig. Demonstration i Stockholm i dag”. DN.SE. 13 maj 1998. https://www.dn.se/arkiv/politik/fastighetsskatten-s-pressas-att-lindra-boskatt-oppositionen-enig-demonstration-i-stockholm-i-dag/. Läst 2 april 2021. 
  5. ^ ”Aftonbladet nyheter: Schyman hade svart städhjälp”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/nyheter/9809/17/schyman.html. Läst 2 april 2021. 
  6. ^ Nilsson, Torbjörn, De omänskliga, Svante Weyler Bokförlag: Stockholm 2010, sid. 199
  7. ^ ”Personval omdiskuterad reform”. SVT Nyheter. 26 april 2006. https://www.svt.se/nyheter/personval-omdiskuterad-reform. Läst 3 april 2021. 
  8. ^ ”Kent Härstedt (S) forsatt populär bland skåningar”. SVT Nyheter. 23 september 2010. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/kent-harstedt-s-forsatt-popular-bland-skaningar. Läst 3 april 2021. 
  9. ^ ”Valaffischerna som har gått till historien”. Svenska Dagbladet. 22 augusti 2014. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/valaffischerna-som-har-gatt-till-historien. Läst 3 april 2021. 
  10. ^ https://historik.val.se/val/val_98/slutres/riksdag/index.html Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. läst 2016-03-18

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Mandat i riksdagen 1998.png
Författare/Upphovsman: Ff152Rr361Af7, Licens: CC BY-SA 4.0
Mandat i Sveriges riksdag efter valet 1998
Alf Svensson 2003-08-25 001 (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: Vara Konserthus, Licens: CC BY 3.0
Kristdemokraternas partiledare Alf Svensson.
Lars lejonborg 2006 election gothenburg img1of2.jpg
Författare/Upphovsman: Martin Olsson (mnemo on en/sv wikipedia and commons, martin@minimum.se)., Licens: CC BY-SA 3.0
Lars Leijonborg, leader of the Swedish political party en:Folkpartiet. Image taken 16th of September in en:Gothenburg during the 2006 election campaign.
Centerpartiets valaffisch 1998 med Lennart Daléus (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: Centerpartiet (official), Licens: CC BY 2.0
Valaffisch för Centerpartiet från riksdagsvalet 1998 med texten "Det här är Lennart". Partiledaren Lennart Daléus hade tillträtt som partiledare samma år.
Göran Persson.jpg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
sv:Göran Persson, sv:Sveriges statsminister och socialdemokratisk partiledare. Bilden togs den 5 september i sv:Göteborg under valrörelsen 2006.
Gudrun Schyman - 16 April 2009 - 1 cropped.jpg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 2.0
Gudrun Schyman, Göteborg, 16 April 2009.
Swedish Green Leadership in 1998.jpg
Författare/Upphovsman: User:Lochglasgowstrathyre, Licens: CC BY-SA 4.0
Image collage of Marianne Samuelsson and Birger Schlaug, leaders of the Swedish Green Party in 1998
Riksdagsvalet i Sverige 1998 i valkretsar och kommuner.png
Författare/Upphovsman: Ff152Rr361Af7, Licens: CC BY-SA 4.0
Största parti inom det ledande blocket i samtliga valkretsar och kommuner i riksdagsvalet 1998. Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har räknats till det borgerliga blocket medan Arbetarpartiet-Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har räknats till det socialistiska blocket. Partier därutöver räknas som egna block.
 
Socialdemokraterna
 
Moderaterna
 
Kristdemokraterna
Carl Bildt 2001-05-15.jpg
Författare/Upphovsman: Talarforum, Licens: Attribution
Carl Bildt during a conference at Grand Hotel, Stockholm, on May 15, 2001.