Förstakammarvalet i Sverige 1875

Förstakammarvalet i Sverige 1875

1875

59 av 131 mandat i Sveriges riksdags första kammare

Förstakammarvalet i Sverige 1875 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1875 fanns det totalt 1 251 valmän, varav 1 215 deltog i valet. Det ovanligt stora antalet valda riksdagsledamöter förklaras av att mandatet från 1866 nu hade gått ut och behövde förnyas.

Invalda riksdagsmän

Stockholms stads valkrets:

Stockholms läns valkrets:

Uppsala läns valkrets:

Södermanlands läns valkrets:

Östergötlands läns valkrets:

Jönköpings läns valkrets:

Kronobergs läns valkrets:

Kalmar läns norra valkrets:

Kalmar läns södra valkrets:

Blekinge läns valkrets:

Kristianstads läns valkrets:

Malmöhus läns valkrets:

Hallands läns valkrets:

Göteborgs och Bohus läns valkrets:

Göteborgs stads valkrets:

Älvsborgs läns valkrets:

Skaraborgs läns valkrets:

Värmlands läns valkrets:

Örebro läns valkrets:

Västmanlands läns valkrets:

Kopparbergs läns valkrets:

Gävleborgs läns valkrets:

Västernorrlands läns valkrets:

Jämtlands läns valkrets:

Västerbottens läns valkrets:

Källor

Media som används på denna webbplats

Swedish norwegian union flag.svg
Svensk handelsflagg 1844-1905
Swedish civil ensign (1844–1905).svg
Svensk handelsflagg 1844-1905
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.