Förstakammarvalet i Sverige 1919 (september)

Förstakammarvalet i Sverige 1919 (september)
Sverige
september 1919

25 mandat: Sveriges riksdags första kammares femte valkretsgrupp
 Första partiAndra partiTredje parti
 
LedareHjalmar BrantingRaoul HamiltonErnst Trygger
PartiSocialdemokraternaLiberala samlingspartietNationella partiet
Ledarens valkretsAndra kammarenAndra kammarenStockholms stads valkrets
Föregående val494138
Erhållna mandat494238
Mandatförändring1

 Fjärde partiFemte partiSjätte parti
 
LedareGustaf Nilsson i VibberboOlof Olsson i KullenbergstorpZeth Höglund
PartiBondeförbundetJordbrukarnas fria gruppSocialdemokratiska vänstergruppen
Ledarens valkretsAndra kammarenAndra kammarenEj riksdagsman
Föregående val1183
Erhållna mandat1083
Mandatförändring1

statsminister före valet

Nils Edén
Frisinnade landsföreningen

Ny statsminister

Nils Edén
Frisinnade landsföreningen

Förstakammarvalet i Sverige 1919 var ett val i Sverige till Sveriges riksdags första kammare. Valet hölls i den femte valkretsgruppens valkretsar i september månad 1919. Ledamöterna till första kammaren utsågs av 238 valmän (196 landstingsmän och 42 stadsfullmäktige) från landstingen och stadsfullmäktige i landet.

Den 20 juni 1919 bestämdes det att det skulle hållas nytt val i första kammaren i hela riket, vilket hölls i juni och juli månader. Den femte valkretsgruppen skulle hålla val i september månad, och så skedde, bara tre månader efter det icke ordinarie valet.

Septembervalet 1919 hölls i 5 valkretsar: Östergötlands läns valkrets, Kronobergs läns valkrets, Göteborgs och Bohus läns valkrets, Värmlands läns valkrets och Gävle stads valkrets.

Valresultat

PartiPartiledareRösterMandatfördelning
Antal+−Antal+−
 Sveriges socialdemokratiska arbetarepartiHjalmar Branting86080
 Frisinnade landsföreningenRaoul Hamilton60+48+1
 Allmänna valmansförbundetArvid Lindman61+160
 Jordbrukarnas riksförbundOlof Olsson i Kullenbergstorp23030
 BondeförbundetErik Eriksson i Spraxkya400-1
 Sveriges socialdemokratiska vänsterpartiZeth Höglund4+200
Antal giltiga röster238+7250

Bondeförbundet fick ursprungligen ett mandat i Kronobergs läns valkrets men fick inte tillåtelse att besätta mandatet, då varken den valda riksdagsmannen Axel Linnér eller andra möjliga kandidater på partiets lista ansågs valbara. Mandatet gick istället till de liberala.

Invalda riksdagsmän

Gävle stads valkrets:

Göteborgs och Bohus läns valkrets:

Kronobergs läns valkrets:

Värmlands läns valkrets:

Östergötlands läns valkrets:

Källor

Referenser


Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Raoul Hamilton 1959.JPG
Foto av Raoul Hamilton, svensk politiker
Erik Nilsson 1860 SPA (cropped) bild.jpg
Författare/Upphovsman: okänd, Licens: CC BY 4.0
uppladdat från Portrattarkiv.se bild av Erik Nilsson
Hjalmar branting stor bild.jpg
Hjalmar Branting (1860-1925), Prime Minister of Sweden 1920, 1921-23 and 1924-25.
Zethh1953.jpg
Zeth ("Zäta") Höglund, stridbar socialist, här fotograferad 1953.
Olof Olsson 1859 SPA10 (cropped) bild.jpg
Författare/Upphovsman: okänd, Licens: CC BY 4.0
uppladdat från Portrattarkiv.se bild av Olof Olsson
Ernst Trygger, prime minister of Sweden.jpg
Ernst Trygger (1857-1943), prime minister of Sweden