Förstakammarvalet i Sverige 1966

Förstakammarvalet i Sverige 1966
Sverige
September 1966

20 mandat: Sveriges riksdags första kammares sjätte valkretsgrupp
 Första partiAndra partiTredje parti
 Tage Erlander 1952.jpgYngve Holmberg 1966.jpgBertil Ohlin.jpg
LedareTage ErlanderYngve HolmbergBertil Ohlin
PartiSocialdemokraternaHögerpartietFolkpartiet
Ledarens valkretsAndra kammarenStockholms stads valkretsAndra kammaren
Föregående val792626
Erhållna mandat802625
Mandatförändring11

 Fjärde partiFemte parti
 Gunnar Hedlund 1966.jpgC.H. Hermansson i Örebro, mindre bild.png
LedareGunnar HedlundC.H. Hermansson
PartiCenterpartietSveriges kommunistiska parti
Ledarens valkretsAndra kammarenAndra kammaren
Föregående val182
Erhållna mandat191
Mandatförändring11

statsminister före valet

Tage Erlander
Socialdemokraterna

Ny statsminister

Tage Erlander
Socialdemokraterna

Förstakammarvalet i Sverige 1966 var ett val i Sverige till Sveriges riksdags första kammare. Valet hölls i den sjätte valkretsgruppen i september månad 1966.

Tre valkretsar utgjorde den sjätte valkretsgruppen: Kronobergs och Hallands läns valkrets, Göteborgs stads valkrets och Örebro läns valkrets. Ledamöterna utsågs av valmän från det landsting som valkretsarna motsvarade. För de städer som inte ingick i landsting var valmännen stadsfullmäktige. Ordinarie val till den sjätte valkretsgruppen hade senast ägt rum 1958.

De valda ledamöterna valdes på ett åttaårigt mandat, till och med 31 december 1974. I praktiken utlöpte samtliga mandat i första kammaren den 31 december 1970, då enkammarriksdagen infördes från och med den 1 januari 1971. Val till den nya enkammarriksdagen hölls i september 1970.

Valmän

Landsting/
stadsfullmäktige
HCFSSKPTotalt
Kronoberg810418040
Halland712517041
Göteborg901828560
Örebro681136061
Totalt303038995202
%14,8514,8518,849,02,5100,0

Mandatfördelning

Den nya mandatfördelningen som gällde vid riksdagen 1967 innebar att Socialdemokraterna behöll egen majoritet.

PartiFK 19666:e valkretsgruppenFK 1967
InnanEfterÄndring
Socialdemokraterna79910180
Högerpartiet262226
Folkpartiet2665125
Centerpartiet1823119
Sveriges kommunistiska parti21011
Totalt1512020151

Invalda riksdagsledamöter

Kronobergs och Hallands läns valkrets:

Göteborgs stads valkrets:

Örebro läns valkrets:

Källor

Media som används på denna webbplats

Tage Erlander 1952.jpg
Tage Erlander 1952
C.H. Hermansson i Örebro, mindre bild.png
Författare/Upphovsman: Örebro Kuriren / Örebro läns museum, Licens: CC BY-SA 4.0
Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) håller valmöte på Södertorget i Örebro, inför valet till Riksdagens Andra Kammare 1968. Talare är partiledaren C.-H. Hermansson.
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Bertil Ohlin.jpg
Photographic picture of Bertil Ohlin at Arosmässan in Västerås late 1950:ies