Förstakammarvalet i Sverige 1890

Förstakammarvalet i Sverige 1890

13 januari till 11 december 1890

19 av 147 mandat i Sveriges riksdags första kammare
 Första partiAndra parti
 Patrik Reuterswärd 1959.JPGEhrenheim, Pehr Jakob von 1905.jpg
LedarePatric ReuterswärdPehr von Ehrenheim
PartiProtektionistiska partietFörsta kammarens minoritetsparti
Ledarens valkretsVästmanlands läns valkretsUppsala läns valkrets
Erhållna mandat7433
Mandatförändring63

Statsminister före valet

Gustaf Åkerhielm
Protektionistiska partiet

Ny statsminister

Gustaf Åkerhielm
Protektionistiska partiet

Förstakammarvalet i Sverige 1890 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1890 fanns det totalt 1 039 valmän, varav 1 026 deltog i valet.

I halva Skaraborgs läns valkrets ägde valet rum den 13 januari. I halva Stockholms stads valkrets ägde valet rum den 10 februari. I andra halvan av Stockholms stads valkrets ägde valet rum den 29 april. I Uppsala läns valkrets och Västerbottens läns valkrets ägde valet rum den 15 september. I Östergötlands läns valkrets, Jönköpings läns valkrets, halva Kronobergs läns valkrets, halva Göteborgs och Bohusläns valkrets, Älvsborgs läns valkrets, halva Skaraborgs läns valkrets och Örebro läns valkrets ägde valet rum den 16 september. I Hallands läns valkrets och andra halvan av Göteborgs och Bohusläns valkrets ägde valet rum den 17 september. I Kalmar läns södra valkrets ägde valet rum den 24 september. I Blekinge läns valkrets och Kristianstads läns valkrets ägde valet rum den 1 oktober. I andra halvan av Kronobergs läns valkrets ägde valet rum den 25 november och i Norrköpings stads valkrets ägde valet rum den 11 december.

Valresultat

PartiRöster [1]ValdaMandatfördelning
FK 1890FK 1891+/-
Protektionistiska partiet355106874+6
Minoritetspartiet20443033+3
Partilösa21354740-7
Övriga251000+-0
Totalt1 02319145147+2

Det protektionistiska partiet fick alltså egen majoritet i den nya riksdagen.

Invalda riksdagsmän

Stockholms stads valkrets:

Uppsala läns valkrets:

Östergötlands läns valkrets:

Norrköpings stads valkrets:

Jönköpings läns valkrets:

Kronobergs läns valkrets:

Kalmar läns södra valkrets:

Blekinge läns valkrets:

Kristianstads läns valkrets:

Hallands läns valkrets:

Göteborgs och Bohusläns valkrets:

Älvsborgs läns valkrets:

Skaraborgs läns valkrets:

Örebro läns valkrets:

Västerbottens läns valkrets:

Källor

Fotnoter

  1. ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Swedish norwegian union flag.svg
Svensk handelsflagg 1844-1905
Patrik Reuterswärd 1959.JPG
Foto av Patrik Reuterswärd, svensk politiker
Ehrenheim, Pehr Jakob von 1905.jpg
sv:Pehr von Ehrenheim (1823-1918), svensk adelsman, bruksförvaltare, konsultativt statsråd, talman i första kammaren och ledamot av Svenska Akademien.