Förstakammarvalet i Sverige 1901

Förstakammarvalet i Sverige 1901

2 april till 2 oktober 1901

19 av 150 mandat i Sveriges riksdags första kammare
 Första partiAndra parti
 
LedareChristian LundebergPehr von Ehrenheim
PartiProtektionistiska partietFörsta kammarens minoritetsparti
Ledarens valkretsGävleborgs läns valkretsUppsala läns valkrets
Erhållna mandat9933
Mandatförändring12

Statsminister före valet

Fredrik von Otter
Partilös

Ny statsminister

Fredrik von Otter
Partilös

Förstakammarvalet i Sverige 1901 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1901 fanns det totalt 875 valmän, varav 859 deltog i valet.

I halva Östergötlands läns valkrets ägde valet rum den 2 april. I andra halvan av Östergötlands läns valkrets, Jönköpings läns valkrets, Kronobergs läns valkrets, Skaraborgs läns valkrets och Värmlands läns valkrets ägde valet rum den 17 september. I Hallands läns valkrets och Norrbottens läns valkrets ägde valet rum den 18 september. I Kalmar läns norra valkrets ägde valet rum den 24 september. I Kalmar läns södra valkrets ägde valet rum den 25 september. I Stockholms stads valkrets ägde valet rum den 27 september. I Kopparbergs läns valkrets ägde valet rum den 30 september. I Kristianstads läns valkrets, Malmöhus läns valkrets och Västmanlands läns valkrets ägde valet rum den 1 oktober och i Blekinge läns valkrets ägde valet rum den 2 oktober.

Valresultat

PartiRöster [1]ValdaMandatfördelning
FK 1901FK 1902+/-
Protektionistiska partiet555149899+1
Minoritetspartiet12833133+2
Partilösa5422118-3
Övriga265000+-0
Totalt1 00219150150+-0

Det protektionistiska partiet behöll alltså egen majoritet.

Invalda riksdagsmän

Stockholms stads valkrets:

Östergötlands läns valkrets:

Jönköpings läns valkrets:

Kronobergs läns valkrets:

Kalmar läns norra valkrets:

Kalmar läns södra valkrets:

Blekinge läns valkrets:

Kristianstads läns valkrets:

Malmöhus läns valkrets:

Hallands läns valkrets:

Skaraborgs läns valkrets:

  • Johan Boström, prot

Värmlands läns valkrets:

Västmanlands läns valkrets:

Kopparbergs läns valkrets:

Norrbottens läns valkrets:

Källor

Fotnoter

  1. ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Swedish norwegian union flag.svg
Svensk handelsflagg 1844-1905
Ehrenheim, Pehr Jakob von 1905.jpg
sv:Pehr von Ehrenheim (1823-1918), svensk adelsman, bruksförvaltare, konsultativt statsråd, talman i första kammaren och ledamot av Svenska Akademien.