Förstakammarvalet i Sverige 1929

Förstakammarvalet i Sverige 1929
Sverige
September 1929

19 mandat: Sveriges riksdags första kammares första valkretsgrupp
 Första partiAndra partiTredje parti
 
LedarePer Albin HanssonErnst TryggerCarl Gustaf Ekman
PartiSocialdemokraternaNationella partietFrisinnade folkpartiet
Ledarens valkretsAndra kammarenStockholms stads valkretsStockholms läns och Uppsala läns valkrets
Föregående val524924
Erhållna mandat524924
Mandatförändring

 Fjärde partiFemte partiSjätte parti
 
LedareOlof Olsson i KullenbergstorpMauritz HellbergNils Flyg
PartiBondeförbundetLiberala riksdagspartietSveriges kommunistiska parti
Ledarens valkretsAndra kammarenVärmlands läns valkretsAndra kammaren
Föregående val1771
Erhållna mandat1762
Mandatförändring11

statsminister före valet

Arvid Lindman
Allmänna valmansförbundet

Ny statsminister

Arvid Lindman
Allmänna valmansförbundet

Förstakammarvalet i Sverige 1929 var ett val i Sverige till Sveriges riksdags första kammare. Valet hölls i den första valkretsgruppen i september månad 1929 för mandatperioden 1930-1937.

Två valkretsar utgjorde den första valkretsgruppen: Stockholms stads valkrets (11 mandat) och Älvsborgs läns valkrets (8 mandat). Ledamöterna utsågs av valmän från de landsting som valkretsarna motsvarade. För de städer som inte ingick i landsting var valmännen särskilda elektorer. Sjunde valkretsgruppen hade 44 elektorer från Stockholms stad.

Val till den första valkretsgruppen hade senast ägt rum sommaren 1921 som var ett icke-ordinarie nyval för hela första kammaren. Valet 1921 räknades även som den första valkretsgruppens valår, och de nästföljande grupperna skulle hålla sina val från och med 1922 och framåt, i ordning efter grupperna (andra gruppen höll val det andra året, 1922; tredje gruppen höll val det tredje året, 1923, och så vidare).

1929 splittrades Sveriges kommunistiska parti i två fraktioner: Kilbomare och Sillénare. Nils Flyg blev ledare i den förstnämnda fraktionen.

Valresultat

PartiPartiledareRösterMandatfördelning
Antal+−Antal+−
 Allmänna valmansförbundetArvid Lindman68+338
 Sveriges socialdemokratiska arbetarepartiPer Albin Hansson65-217
 Frisinnade landsföreningenCarl Gustaf Ekman11+21
 BondeförbundetOlof Olsson i Kullenbergstorp9-221
 Sveriges kommunistiska parti(Kilbomare)Nils Flyg8+511
 Sveriges liberala partiMauritz Hellberg5-211
Antal giltiga röster166-519

Invalda riksdagsmän

Stockholms stads valkrets:

Älvsborgs läns valkrets:

Källor

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Per Albin Hansson - Sveriges styresmän.jpg
Per Albin Hansson (1885-1946)
Mauritz Hellberg 1928.JPG
Foto av Mauritz Hellberg, svensk journalist och politiker
Olof Olsson 1859 SPA10 (cropped) bild.jpg
Författare/Upphovsman: okänd, Licens: CC BY 4.0
uppladdat från Portrattarkiv.se bild av Olof Olsson
Ernst Trygger, prime minister of Sweden.jpg
Ernst Trygger (1857-1943), prime minister of Sweden
Nils Flyg.jpg
Nils Flyg