Förstakammarvalet i Sverige 1895

Förstakammarvalet i Sverige 1895

18 april till 2 december 1895

21 av 150 mandat i Sveriges riksdags första kammare
 Första partiAndra parti
 
LedarePatric ReuterswärdPehr von Ehrenheim
PartiProtektionistiska partietFörsta kammarens minoritetsparti
Ledarens valkretsVästmanlands läns valkretsUppsala läns valkrets
Erhållna mandat9726
Mandatförändring2

Statsminister före valet

Erik Gustaf Boström
Protektionistiska partiet

Ny statsminister

Erik Gustaf Boström
Protektionistiska partiet

Förstakammarvalet i Sverige 1895 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1895 fanns det totalt 849 valmän, varav 832 deltog i valet.

I Stockholms läns valkrets ägde valet rum den 18 april. I en fjärdedel av Kristianstads läns valkrets ägde valet rum den 27 maj. I Göteborgs stads valkrets ägde valet rum den 12 september. I Örebro läns valkrets ägde valet rum den 16 september. I Södermanlands läns valkrets, Östergötlands läns valkrets, Kronobergs läns valkrets, Älvsborgs läns valkrets och Skaraborgs läns valkrets ägde valet rum den 17 september. I Västernorrlands läns valkrets ägde valet rum den 18 september. I Värmlands läns valkrets ägde valet rum den 19 september. I Kalmar läns södra valkrets ägde valet rum den 24 september. I Blekinge läns valkrets, resterande 3/4 av Kristianstads läns valkrets och Malmöhus läns valkrets ägde valet rum den 1 oktober och i Gotlands läns valkrets ägde valet rum den 2 december.

Valresultat

PartiRöster [1]ValdaMandatfördelning
FK 1895FK 1896+/-
Protektionistiska partiet649179797+-0
Minoritetspartiet8122826-2
Partilösa7122527+2
Övriga279000+-0
Totalt1 08021150150+-0

Det protektionistiska partiet behöll alltså egen majoritet.

Invalda riksdagsmän

Stockholms läns valkrets:

Södermanlands läns valkrets:

Östergötlands läns valkrets:

Kronobergs läns valkrets:

  • Josef Stephens, prot

Kalmar läns södra valkrets:

Gotlands läns valkrets:

Blekinge läns valkrets:

Kristianstads läns valkrets:

Malmöhus läns valkrets:

Göteborgs stads valkrets:

Älvsborgs läns valkrets:

Skaraborgs läns valkrets:

Värmlands läns valkrets:

Örebro läns valkrets:

Västernorrlands läns valkrets:

Källor

Fotnoter

  1. ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Swedish norwegian union flag.svg
Svensk handelsflagg 1844-1905
Patrik Reuterswärd 1959.JPG
Foto av Patrik Reuterswärd, svensk politiker
Ehrenheim, Pehr Jakob von 1905.jpg
sv:Pehr von Ehrenheim (1823-1918), svensk adelsman, bruksförvaltare, konsultativt statsråd, talman i första kammaren och ledamot av Svenska Akademien.