Förstakammarvalet i Sverige 1895
| |||||||||||||||||||
21 av 150 mandat i Sveriges riksdags första kammare | |||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||
|
Förstakammarvalet i Sverige 1895 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1895 fanns det totalt 849 valmän, varav 832 deltog i valet.
I Stockholms läns valkrets ägde valet rum den 18 april. I en fjärdedel av Kristianstads läns valkrets ägde valet rum den 27 maj. I Göteborgs stads valkrets ägde valet rum den 12 september. I Örebro läns valkrets ägde valet rum den 16 september. I Södermanlands läns valkrets, Östergötlands läns valkrets, Kronobergs läns valkrets, Älvsborgs läns valkrets och Skaraborgs läns valkrets ägde valet rum den 17 september. I Västernorrlands läns valkrets ägde valet rum den 18 september. I Värmlands läns valkrets ägde valet rum den 19 september. I Kalmar läns södra valkrets ägde valet rum den 24 september. I Blekinge läns valkrets, resterande 3/4 av Kristianstads läns valkrets och Malmöhus läns valkrets ägde valet rum den 1 oktober och i Gotlands läns valkrets ägde valet rum den 2 december.
Valresultat
Parti | Röster [1] | Valda | Mandatfördelning | |||
---|---|---|---|---|---|---|
FK 1895 | FK 1896 | +/- | ||||
Protektionistiska partiet | 649 | 17 | 97 | 97 | +-0 | |
Minoritetspartiet | 81 | 2 | 28 | 26 | -2 | |
Partilösa | 71 | 2 | 25 | 27 | +2 | |
Övriga | 279 | 0 | 0 | 0 | +-0 | |
Totalt | 1 080 | 21 | 150 | 150 | +-0 |
Det protektionistiska partiet behöll alltså egen majoritet.
Invalda riksdagsmän
- Josef Stephens, prot
Kristianstads läns valkrets:
Göteborgs stads valkrets:
Västernorrlands läns valkrets:
Källor
Fotnoter
- ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.
Media som används på denna webbplats
Svensk handelsflagg 1844-1905
Svensk handelsflagg 1844-1905
Foto av Patrik Reuterswärd, svensk politiker
sv:Pehr von Ehrenheim (1823-1918), svensk adelsman, bruksförvaltare, konsultativt statsråd, talman i första kammaren och ledamot av Svenska Akademien.
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |