Förstakammarvalet i Sverige 1882
| ||
18 av 139 mandat i Sveriges riksdags första kammare | ||
---|---|---|
Förstakammarvalet i Sverige 1882 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1882 fanns det totalt 805 valmän, varav 791 deltog i valet.
I halva Älvsborgs läns valkrets ägde valet rum den 9 januari. I Göteborgs stads valkrets ägde valet rum den 14 september. I Gävleborgs läns valkrets ägde valet rum den 18 september. I Södermanlands läns valkrets, Östergötlands läns valkrets, halva Jönköpings läns valkrets, Kronobergs läns valkrets, andra halvan av Älvsborgs läns valkrets och Skaraborgs läns valkrets ägde valet rum den 19 september. I andra halvan av Jönköpings läns valkrets och Värmlands läns valkrets ägde valet rum den 20 september. I Malmöhus läns valkrets och Kopparbergs läns valkrets ägde valet rum den 26 september och i Kalmar läns norra valkrets och Kalmar läns södra valkrets ägde valet rum den 27 september.
Invalda riksdagsmän
- Eduard Carleson
Göteborgs stads valkrets:
Kopparbergs läns valkrets:
Källor
Media som används på denna webbplats
Svensk handelsflagg 1844-1905
Svensk handelsflagg 1844-1905
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |