Förstakammarvalet i Sverige 1887
| |||||||||||||||||||
23 av 144 mandat i Sveriges riksdags första kammare | |||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||
|
Förstakammarvalet i Sverige 1887 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1887 fanns det totalt 1 129 valmän, varav 1 099 deltog i valet.
I halva Stockholms stads valkrets ägde valet rum den 8 januari. I halva Gävleborgs läns valkrets ägde valet rum den 25 april. I Göteborgs stads valkrets ägde valet rum den 8 september. I Stockholms läns valkrets, 2/3 av Göteborgs och Bohusläns valkrets, Älvsborgs läns valkrets, Skaraborgs läns valkrets, Örebro läns valkrets, andra halvan av Gävleborgs läns valkrets och Västernorrlands läns valkrets ägde valet rum den 20 september. I Jönköpings läns valkrets ägde valet rum den 21 september. I resterande tredjedel av Göteborgs och Bohusläns valkrets ägde valet rum den 23 september. I Gotlands läns valkrets ägde valt rum den 26 september. I Kristianstads läns valkrets, Malmöhus läns valkrets, Västmanlands läns valkrets och Kopparbergs läns valkrets ägde valet rum den 27 september och i den andra halvan av Stockholms stads valkrets ägde valet rum den 29 november.
Valresultat
Parti | Röster [1] | Valda | Mandatfördelning | |||
---|---|---|---|---|---|---|
FK 1887A | FK 1888 | +/- | ||||
Protektionistiska partiet | 411 | 11 | - | 51 | +51 | |
Minoritetspartiet | 108 | 3 | - | 31 | +31 | |
Partilösa | 331 | 9 | 143 | 62 | -81 | |
Övriga | 437 | 0 | 0 | |||
Totalt | 1 287 | 23 | 143 | 144 | +1 |
Invalda riksdagsmän
Stockholms stads valkrets:
- Wilhelm Stråle
- Gustaf Ekdahl, prot
Kristianstads läns valkrets:
Göteborgs och Bohusläns valkrets:
Göteborgs stads valkrets:
Kopparbergs läns valkrets:
Västernorrlands läns valkrets:
Källor
Fotnoter
- ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.
Media som används på denna webbplats
Svensk handelsflagg 1844-1905
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |
Foto av Patrik Reuterswärd, svensk politiker
Svensk handelsflagg 1844-1905
sv:Pehr von Ehrenheim (1823-1918), svensk adelsman, bruksförvaltare, konsultativt statsråd, talman i första kammaren och ledamot av Svenska Akademien.