Förstakammarvalet i Sverige 1888
| |||||||||||||||||||
27 av 145 mandat i Sveriges riksdags första kammare | |||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||
|
Förstakammarvalet i Sverige 1888 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1888 fanns det totalt 1 103 valmän, varav 1 093 deltog i valet.
I 2/3 av Östergötlands läns valkrets ägde valet rum den 9 januari. I Älvsborgs läns valkrets ägde valet rum den 16 april. I Jämtlands läns valkrets ägde valet rum den 17 september. I Uppsala läns valkrets, Södermanlands läns valkrets, resterande tredjedel av Östergötlands läns valkrets, Hallands läns valkrets, Göteborgs och Bohusläns valkrets, Skaraborgs läns valkrets, Värmlands läns valkrets, Örebro läns valkrets och Gävleborgs läns valkrets ägde valet rum den 18 september. I Västernorrlands läns valkrets och Norrbottens läns valkrets ägde valet rum den 19 september. I Kalmar läns norra valkrets, Kristianstads läns valkrets, Malmöhus läns valkrets, Västmanlands läns valkrets och Kopparbergs läns valkrets ägde valet rum den 25 september. I Kalmar läns södra valkrets ägde valet rum den 26 september och i Stockholms stads valkrets ägde valet rum den 28 september.
Valresultat
Parti | Röster [1] | Valda | Mandatfördelning | |||
---|---|---|---|---|---|---|
FK 1888 | FK 1889 | +/- | ||||
Protektionistiska partiet | 549 | 15 | 51 | 62 | +11 | |
Minoritetspartiet | 80 | 3 | 31 | 31 | +-0 | |
Partilösa | 331 | 9 | 62 | 52 | -10 | |
Övriga | 461 | 0 | 0 | 0 | +-0 | |
Totalt | 1 421 | 27 | 144 | 145 | +1 |
Invalda riksdagsmän
Stockholms stads valkrets:
- Axel Örbom, prot
- Eduard Fränckel, prot
Kristianstads läns valkrets:
Göteborgs och Bohusläns valkrets:
- Oscar Evers
Kopparbergs läns valkrets:
Västernorrlands läns valkrets:
Källor
Fotnoter
- ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.
Media som används på denna webbplats
Svensk handelsflagg 1844-1905
Svensk handelsflagg 1844-1905
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |
Foto av Patrik Reuterswärd, svensk politiker
sv:Pehr von Ehrenheim (1823-1918), svensk adelsman, bruksförvaltare, konsultativt statsråd, talman i första kammaren och ledamot av Svenska Akademien.