Förstakammarvalet i Sverige 1892
| |||||||||||||||||||
23 av 148 mandat i Sveriges riksdags första kammare | |||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||
|
Förstakammarvalet i Sverige 1892 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1892 fanns det totalt 878 valmän, varav 869 deltog i valet.
I Skaraborgs läns valkrets ägde valet rum den 1 mars. I Jönköpings läns valkrets, Hallands läns valkrets, Göteborgs och Bohusläns valkrets, Älvsborgs läns valkrets, Värmlands läns valkrets och Örebro läns valkrets ägde valet rum den 20 september. I Västernorrlands läns valkrets ägde valet rum den 21 september. I Blekinge läns valkrets, Kristianstads läns valkrets, Malmöhus läns valkrets och Kopparbergs läns valkrets ägde valet rum den 27 september. I Kalmar läns norra valkrets, Kalmar läns södra valkrets och Västmanlands läns valkrets ägde valet rum den 28 september och i Stockholms stads valkrets ägde valet rum den 1 oktober.
Valresultat
Parti | Röster [1] | Valda | Mandatfördelning | |||
---|---|---|---|---|---|---|
FK 1892 (Lagtima) | FK 1893 | +/- | ||||
Protektionistiska partiet | 661 | 16 | 84 | 93 | +9 | |
Minoritetspartiet | 180 | 3 | 36 | 35 | -1 | |
Partilösa | 128 | 4 | 27 | 20 | -7 | |
Övriga | 333 | 0 | 0 | 0 | +-0 | |
Totalt | 1 302 | 23 | 147 | 148 | +1 |
Det protektionistiska partiet behöll alltså egen majoritet.
Invalda riksdagsmän
Stockholms stads valkrets:
- Magnus Söderberg, prot
- Gustaf Almqvist, prot
- Axel Fagerholm, prot
Kristianstads läns valkrets:
- Carl Fehrman
Göteborgs och Bohusläns valkrets:
- Johan Boström, prot
Kopparbergs läns valkrets:
Västernorrlands läns valkrets:
Källor
Fotnoter
- ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |
Svensk handelsflagg 1844-1905
Foto av Patrik Reuterswärd, svensk politiker
sv:Pehr von Ehrenheim (1823-1918), svensk adelsman, bruksförvaltare, konsultativt statsråd, talman i första kammaren och ledamot av Svenska Akademien.