Folkomröstningen om kärnkraften i Sverige 1980

Folkomröstningen om kärnkraften i Sverige hölls den 23 mars 1980. Vid tillfället fanns 6 kärnreaktorer i drift, 4 var klara för start och 2 under byggnad. Folkomröstningen gällde tre förslag som kallades Linje 1, Linje 2 och Linje 3. De olika linjernas valsedlar talade alla om avveckling av kärnkraften. Linje 3 inom högst 10 år, de övriga i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd,[1] och att använda "högst de 12 kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift, färdiga eller under arbete", vilket alltså innebar utbyggnad av två nya reaktorer. Linje 2 fick flest röster och Linje 1 och Linje 2, som hade samma text på röstsedelns framsida, fick tillsammans ca 60 procent av rösterna.

Utfallet blev 18,9 procent för Linje 1 (successiv avveckling), 39,1 procent för Linje 2 (successiv avveckling, offentligt ägande, hushållning) och 38,7 procent för Linje 3 (avveckling inom 10 år och satsning på alternativ). Valdeltagandet var 75,6 procent.

Beslut om folkomröstning

Thorbjörn Fälldin (C) var statsminister vid tiden för folkomröstningen.

Beslutet om folkomröstningen togs till följd av ökad insikt om kärnkraftens risker efter Harrisburgolyckan 1979 och med en växande opposition mot kärnkraften i Sverige. Alla riksdagspartier ställde upp på kravet på folkomröstning. Det viktigaste politiska skälet för en folkomröstning var att den borgerliga regeringen var oenig internt. Centerpartiet såg en avveckling som en mycket viktig fråga, medan de två andra partierna inte ställde upp på Centerpartiets linje. Man bestämde sig för att ha en folkomröstning och låta den styra, så att frågan inte skulle vara så splittrande för de borgerliga. Socialdemokraterna var också oeniga internt och ställde upp på en folkomröstning.

De politiska partierna i riksdagen sammanträdde i tre dagar för att formulera frågorna i folkomröstningen. Ordförande var statsminister Thorbjörn Fälldin (C). Ingvar Carlsson (S) har i efterhand hävdat att han i sin analys inför förhandlingarna kom fram till att det logiskt sett borde ha funnits fyra linjer. På nej-sidan ville många stänga kärnkraften omedelbart, men man var rädd att förlora många väljare som ansåg att detta skulle få alltför stora ekonomiska konsekvenser. Man samlade sig därför runt ett alternativ som förespråkade tio års avveckling (Linje 3). På ja-sidan fanns de som ville fortsätta att bygga ut kärnkraften. Inget parti vågade dock skriva det i klartextöppet och den blev därför inte representerad i folkomröstningen. Flera samhällsvetare samt politiker har i efterhand erkänt att just avsaknaden av ett ja-alternativ gjorde omröstningen till nära nog en demokratisk charad.[2] Andra forskare och politiker menar att den demokratiska charaden snarare utgörs av att man 40 år senare fortfarande inte genomfört den beslutade avvecklingen.[3]

Moderaterna, Folkpartiet och Socialdemokraterna förde separata förhandlingar för att formulera ett gemensamt ja-alternativ med innebörden att reaktorerna skulle få användas under sin tekniska livslängd, som uppskattades till 25 år. Dessa förhandlingar sprack slutligen främst på grund av att Moderaterna inte kunde acceptera tilläggsförslagen: att staten eller kommunerna skulle äga kärnkraftverken och att så kallade övervinster från privat produktion av vattenkraft skulle dras in genom beskattning.[källa behövs] Resultatet blev att Moderaterna drev Linje 1, Folkpartiet och Socialdemokraterna Linje 2 och att Centerpartiet och VPK (nuvarande Vänsterpartiet) ställde sig bakom Linje 3. KDS, nuvarande Kristdemokraterna (som då ännu inte var ett riksdagsparti), ställde sig också bakom Linje 3.[4]

Folkomröstningen

Linje 1

Denna linje företräddes av Moderata samlingspartiet. Kampanjgeneral var Per Unckel. I folkomröstningen röstade 18,9 procent av väljarna på linje 1.

På valsedelns framsida fanns följande text:

"I Sverige är nu sex kärnkraftsreaktorer i drift. Ytterligare fyra reaktorer är färdiga och två är under arbete.
Valsedel för Linje 1. Texten är densamma som på linje 2 som dessutom hade en baksida.
Riksdagen har beslutat att en folkomröstning om kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen skall hållas den 23 mars 1980. Omröstningen gäller tre olika förslag.

Jag röstar på förslag nummer 1.

Detta förslag innebär:

Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. För att bl.a. minska oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift, färdiga eller under arbete. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna tas ur drift."

Observera att denna text är identisk med texten på framsidan av valsedeln för linje 2.

Valsedeln hade ingen text på baksidan.

Linje 2

Denna linje företräddes av Socialdemokraterna och Folkpartiet. Linje 2 leddes av Hans Blix. I folkomröstningen röstade 39,1 procent av väljarna på linje 2.

På valsedelns framsida fanns följande text:

"I Sverige är nu sex kärnkraftsreaktorer i drift. Ytterligare fyra reaktorer är färdiga och två är under arbete.
Riksdagen har beslutat att en folkomröstning om kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen skall hållas den 23 mars 1980. Omröstningen gäller tre olika förslag.

Jag röstar på förslag nummer 2.

Detta förslag innebär:

Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. För att bl.a. minska oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift, färdiga eller under arbete. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna tas ur drift."


Observera att denna text är identisk med texten på valsedeln för linje 1.

På valsedelns baksida fanns följande text:

"Energihushållningen bedrivs kraftfullt och stimuleras ytterligare. De svagaste grupperna i samhället skyddas. Åtgärder vidtas för att styra elkonsumtionen bl.a. för att förhindra direktverkande elvärme i ny permanentbebyggelse.

Forskning och utveckling av förnybara energikällor forceras under samhällets ledning.

Miljö- och säkerhetsförbättrande åtgärder vid kärnkraftverken genomförs. En särskild säkerhetsstudie görs vid varje reaktor. För medborgarnas insyn tillsätts vid varje kärnkraftverk en säkerhetskommitté med lokal förankring.

Elproduktion genom olje- och kolkondensverk undviks.
Baksida på valsedel för linje 2.
Valsedel linje 3 som också hade en baksida.
Samhället skall ha ett huvudansvar för produktionen och distributionen av elektrisk kraft. Kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av betydelse skall ägas av stat och kommun. Övervinster i vattenkraftproduktionen indrages genom beskattning."

Den sista punkten var kontroversiell och den viktigaste orsaken till att Moderaterna inte ansåg sig kunna ställa sig bakom linje 2.

Linje 3

Denna linje företräddes av Centerpartiet, KDS[4] och Vänsterpartiet kommunisterna. Linje 3:s ledare var Lennart Daléus.[5] I folkomröstningen röstade 38,7 procent av väljarna på linje 3.

På valsedelns framsida fanns följande text:

"I Sverige är nu sex kärnkraftsreaktorer i drift. Ytterligare fyra reaktorer är färdiga och två är under arbete.

Riksdagen har beslutat att en folkomröstning om kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen skall hållas den 23 mars 1980. Omröstningen gäller tre olika förslag.

Jag röstar på förslag nummer 3.

Detta förslag innebär:

NEJ till fortsatt utbyggnad av kärnkraften.

Avveckling av nuvarande sex reaktorer i drift inom högst tio år. En hushållningsplan för minskat oljeberoende genomförs på grundval av

- fortsatt och intensifierad energibesparing

- kraftigt ökad satsning på förnybara energikällor.

Reaktorerna i drift underkastas skärpta säkerhetskrav. Icke laddade reaktorer tas aldrig i drift.

Uranbrytning tillåts inte i vårt land."

På valsedelns baksida fanns följande text:

"Om pågående eller kommande säkerhetsanalyser så kräver, innebär detta förslag självfallet att omedelbar avstängning skall ske.

Arbetet mot kärnvapenspridning och atomvapen skall intensifieras. Ingen upparbetning tillåts och export av reaktorer och reaktorteknologi upphör.

Sysselsättningen ökas genom alternativ energiproduktion, effektivare energihushållning samt förädling av råvaror."
Baksida på valsedel för linje 3.

Röstresultat

LänLinje 1Linje 2Linje 3BlankrösterTotalt
AntalProcentAntalProcentAntalProcentAntalProcentAntalProcent
Stockholms län230 04525,41295 83732,68350 94238,7628 5033,15905 32777,9
Uppsala län25 21918,052 64237,658 05141,44 2733,0140 18578,6
Södermanlands län23 94616,5667 19246,4648 11033,275 3673,71144 61576,2
Östergötlands län42 34318,9395 02242,4977 27834,569 0114,03223 65475,0
Jönköpings län29 71717,0667 13738,5671 31440,955 9843,44174 15276,4
Kronobergs län16 90917,5435 66937,0140 70242,233 0983,2196 37874,6
Kalmar län23 46817,3054 50740,1953 56839,504 0723,00135 61573,4
Gotlands län4 16113,6710 47434,4114 84348,769643,1730 44273,2
Blekinge län15 11618,1241 35949,5924 14128,942 7883,3483 40471,3
Kristianstads län35 93723,7462 62941,3847 49031,375 3123,51151 36872,0
Malmöhus län124 58428,36190 65143,40109 31024,8814 7453,36439 29076,9
Hallands län24 69518,7045 81334,6956 49842,785 0593,83132 06577,5
Göteborgs och Bohus län80 58419,30145 79134,92177 13642,4214 0343,36417 54575,7
Älvsborgs län39 79716,4591 74837,92101 86942,118 5083,52241 92276,1
Skaraborgs län24 55716,1352 24834,3270 07946,035 3633,52152 24775,6
Värmlands län25 22415,0267 23941,6863 92939,634 9243,05161 31673,0
Örebro län21 97513,7969 12743,3763 16239,625 1363,22159 40075,8
Västmanlands län29 37520,0264 66644,0846 92231,985 7383,91146 70175,4
Kopparbergs län19 24911,9165 72540,6771 11244,005 5313,42161 61773,7
Gävleborgs län17 14510,3269 91142,0874 08044,595 0003,01166 14672,9
Västernorrlands län15 83110,0967 92343,2868 66143,754 5192,88156 93476,0
Jämtlands län7 2509,5831 25941,3035 12046,402 0582,7275 68772,4
Västerbottens län13 7349,8156 82740,5865 93847,093 5272,52140 02676,6
Norrbottens län14 1079,9167 94847,7556 65639,813 5892,52142 30071,6
Hela riket904 96818,941 869 34439,121 846 91138,65157 1033,294 778 32675,6

Tabell över röstfördelningen i folkomröstningen om kärnkraft. Rösterna är uppdelade på län. Respektive linjes bästa respektive sämsta län har markerats i fet stil.[6]

Efter folkomröstningen

Barsebäcks kärnkraftverk med två reaktorer stängdes ned 1999 (B1) och 2005 (B2) med politiska beslut efter påtryckningar från Danmark. Oskarshamn 1 och 2 och Ringhals 1 och 2 stängdes senare ner.

Efter folkomröstningen beslutade riksdagen att alla reaktorer skulle vara avvecklade till år 2010. Man fastnade för denna tidpunkt eftersom Forsmark 3 och Oskarshamn 3, som skulle tas i bruk först 1985, antogs ha en teknisk livslängd på 25 år. Årtalet 2010 var inte formellt en del av någon av linjerna i folkomröstningen, men det kom att användas i kampanjen för Linje 2. Det stipulerade avvecklingsårtalet 2010 är passerat, men någon avveckling skedde inte. Istället röstade riksdagen den 17 juni 2010 ja till att tillåta byggande av nya reaktorer för att ersätta de befintliga, vilket alltså strider mot alla alternativen, framför allt linje 3, vars definitiva tidsgräns enligt valsedeln "avveckling ... inom högst tio år" för länge sedan löpt ut.

Nu 40 år efter folkomröstningen har Sverige åter 6 reaktorer sedan Ringhals 1 stängts ner i december 2020. Utvecklingen av den förnybara energin som linje tre ville satsa på har gått starkt framåt. 2018 stod förnybar energi för 95 % av nyinstallerad elproduktionskapacitet i EU.[7] I Sverige byggs vindkraften ut i snabb takt. 1980 levererade vindkraften i Sverige mindre än 0,001 TWh[8] medan kärnkraften levererade 25 TWh el[9]. 2024 beräknas vindkraften leverera 47 TWh, solkraften 3 TWh och kärnkraften 52 TWh.[10] Svenska kraftnät skriver i sin långsiktiga marknadsanalys "Vindkraft är det kraftslag som kräver lägst elpris för att kunna motivera nyetablering och följaktligen det kraftslag som ser den största tillväxten fram till år 2040 i samtliga scenarier". Referensalternativet för 2040 innehåller 89 TWh el från vind och sol och noll från kärnkraft.[11] Efter riksdagsvalet 2022 och valvinsten för de borgerliga partierna (M, KD, L) och SD är en expansion av den svenska kärnkraften med byggnation av nya reaktorer trolig.[12]

Se även

Referenser

  1. ^ ”Kampen om kärnkraften | Populär Historia”. popularhistoria.se. 21 december 2006. http://www.popularhistoria.se/artiklar/kampen-om-karnkraften/. Läst 13 maj 2013. 
  2. ^ Intervjuer Sveriges Radio Arkiverad 13 december 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ ””Rösta bort kärnkraftpartierna””. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/opinion/rosta-bort-karnkraftpartierna-6400028. Läst 24 augusti 2020. 
  4. ^ [a b] ”Tron bar in i politiken”. Populär historia (Lund) (6): sid. 39. 2010. ISSN 1102-0822. Arkiverad från originalet den 8 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110108171058/http://www.popularhistoria.se/upload/popularhistoria/KristdemokraternaPH_6_10.pdf. Läst 22 september 2010. 
  5. ^ "Förlorarna segrade – svensk kärnkraft genom tiderna" Dagens Nyheter 26 april 2010, läst 26 april 2010
  6. ^ ”Folkomröstningar, valresultat”. Statistiska centralbyrån (SCB). http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/demokrati/allmanna-val/folkomrostningar-valresultat/pong/tabell-och-diagram/ovriga-folkomrostningar/folkomrostningen-om-karnkraften-1980/. Läst 28 mars 2018. 
  7. ^ ”Wind energy in Europe in 2018 – Trends and statistics”. WindEurope. https://windeurope.org/wp-content/uploads/files/about-wind/statistics/WindEurope-Annual-Statistics-2018.pdf. Läst 24 mars 2020. 
  8. ^ ”Vindkraftsstatistik”. Energimyndigheten. https://pxexternal.energimyndigheten.se/pxweb/sv/Vindkraftsstatistik/?rxid=5e71cfb4-134c-4f1d-8fc5-15e530dd975c. Läst 24 mars 2020. 
  9. ^ ”Elproduktion (nettoproduktion) per kraftslag fr.o.m. 1970, TWh”. Energimyndigheten. https://pxexternal.energimyndigheten.se/pxweb/sv/Årlig%20energibalans/Årlig%20energibalans__El-%20och%20fjärrvärmeproduktion/EN0202_25.px/table/tableViewLayout2/?rxid=500b004e-7586-4511-91a7-c5f07d179919. Läst 24 mars 2020. 
  10. ^ ”Ny prognos: Kraftig ökning av vindkraft, solel och elexport till 2024”. Energimyndigheten. 14 mars 2022. https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2022/ny-prognos-kraftig-okning-av-vindkraft-solel-och-elexport-till-2024/. Läst 6 april 2022. 
  11. ^ ”Långsiktig marknadsanalys 2018 – Långsiktsscenarier för elsystemets utveckling fram till år 2040”. Svenska kraftnät. Arkiverad från originalet den 3 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200303153211/https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2019/langsiktig-marknadsanalys-2018.pdf. Läst 24 mars 2020. 
  12. ^ ”Ny regering lovar ny kärnkraft”. Svenska Dagbladet. 14 oktober 2022. https://www.svd.se/a/GMMQe9/ny-regering-lovar-ny-karnkraft. Läst 14 oktober 2022. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Vinnande valsedel, linje 2.gif
Vinnande valsedel, linje 2
Valsedel linje 3.gif
Valsedel linje 3
Thorbjörn Fälldin 1967.jpg
Then Member of Parliament for the Centre Party and later Prime Minister of Sweden Thorbjörn Fälldin
Baksida valsedel linje 3.gif
Baksida valsedel linje 3
Barsebäcksverket från Barsebäckshamn 1.jpg
Författare/Upphovsman: Jorchr, Licens: CC BY-SA 3.0
Barsebäck nuclear power plant in Skåne, Sweden
Valsedel linje1.gif
Valsedel linje 1
Baksida på valsedel för linje2.gif
Baksida på valsedel för linje2