Andrakammarvalet i Sverige 1960

Andrakammarvalet i Sverige 1960
Sverige
18 september 1960

Sveriges riksdags andra kammares 232 platser
 Första partiAndra partiTredje parti
 Tage Erlander 1952.jpgBertil Ohlin.jpgJarl Hjalmarson 1959.JPG
LedareTage ErlanderBertil OhlinJarl Hjalmarson
PartiSocialdemokraternaFolkpartietHögerpartiet
Föregående val1113845
Erhållna mandat1144039
Mandatförändring326
Röster2 033 016744 142704 365
Andel47,8 %17,5 %16,5 %

 Fjärde partiFemte parti
 Gunnar Hedlund 1966.jpgHilding Hagberg-2.jpg
LedareGunnar HedlundHilding Hagberg
PartiCenterpartietSveriges kommunistiska parti
Föregående val325
Erhållna mandat345
Mandatförändring20
Röster579 007190 560
Andel13,6 %4,5 %

Statsminister före valet

Tage Erlander
Socialdemokraterna

Omvald statsminister

Tage Erlander
Socialdemokraterna

Andrakammarvalet i Sverige 1960 hölls den 18 september 1960.

Valkampanjen

Valkampanjen var stillsam fram till den 2 september när Centerpartiets Gunnar Hedlund och Folkpartiets Bertil Ohlin vid varsitt framträdande lanserade begreppet "mittenpolitik". Båda partiledarna förklarade att deras gemensamma mål var "att socialdemokrater och kommunister försätts i sådan minoritet i den folkvalda andra kammaren att regeringsskifte blir aktuellt". Vad gällde en eventuell borgerlig regering avvisade de "en politik som präglas av högerns extrema förslag".

Partiernas valaffischer löd som följer:

  • Rättvisa åt kvinnorna - Folkpartiet
  • Med socialdemokratin för 4 veckors semester
  • Högerpartiet - Framtiden på egna ben
  • Klok sparsamhet - lägre skatter - Centerpartiet
  • Atombomb nej - Avrustning - Fred - Kommunisterna

Resultat

För samtliga genom valet invalda riksdagsmän, se Lista över ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare 1961-1964.

PartiPartiledareRösterMandatfördelning
Antal%+− %Antal+−
 SocialdemokraternaTage Erlander2 033 01647,8+1,6114+3
 FolkpartietBertil Ohlin744 14217,5-0,740+2
 HögerpartietJarl Hjalmarson704 36516,5−3,039−6
 CenterpartietGunnar Hedlund579 00713,6+0,934+2
 Sveriges kommunistiska partiHilding Hagberg190 5604,5+1,15+−0
 FramstegsunionenBertil Svahnström1 3750,0
 Företagspartiet?6140,0
 Vänstersocialistiska partietAlbin Ström1760,0-0,03
 Övriga partier8590,0
 Socialistiska blocket (S + SKP)2 223 57652,3119
 Borgerliga blocket (C + FP + H)2 027 51447,6113
Antal giltiga röster4 254 114100,00 232+1
Ogiltiga röster17 496 
Totalt (varav 190 702 poströster)4 271 610
(85,9 %)

Det socialistiska blocket (SKP och S) fick sammanlagt 52,3 procent, och det borgerliga blocket (FP, C och H) fick 47,6 procent. Det socialistiska blocket hade alltså vunnit med en marginal på 4,7 procent.

Socialdemokraterna som ensamt parti fick 1 mandat mer än den borgerliga oppositionen fick sammanlagt. Detta innebar att Socialdemokraterna var i stort sett oberoende av stöd från SKP för att rösta emot oppositionen vid voteringar.

Jämfört med valet 1958 hade andra kammaren fått ett extra mandat, ett mandat för Stockholms läns valkrets.

Fotnot: Enligt SCB avgavs 4 271 610 röster. Enligt När Var Hur 1961 avgavs 4 251 985 godkända röster. Hela skillnaden är knappast ogiltiga röster, även om det inte kan uteslutas. Som jämförelse kan nämnas att vid riksdagsvalet 1973 var antalet ogiltiga röster strax under 9 000.

Regeringsbildning

Efter förstakammarvalet och andrakammarvalet 1960 hade socialdemokraterna en egen majoritet i första kammaren (77 av 151 mandat) och nästan egen majoritet i andra kammaren. Regeringen Erlander III satt kvar.

Se även

Källor

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Jarl Hjalmarson 1959.JPG
Foto av Jarl Hjalmarson, svensk politiker
Tage Erlander 1952.jpg
Tage Erlander 1952
Hilding Hagberg-2.jpg
Hilding Hagberg
Bertil Ohlin.jpg
Photographic picture of Bertil Ohlin at Arosmässan in Västerås late 1950:ies