Förstakammarvalet i Sverige 1923

Förstakammarvalet i Sverige 1923
Sverige
September 1923

19 mandat: Sveriges riksdags första kammares tredje valkretsgrupp
 Första partiAndra partiTredje parti
 Hjalmar branting stor bild.jpgFritt porträtt saknas.svgCarl Gustaf Ekman.jpg
LedareHjalmar BrantingJohan Nilsson i SkottlandshusCarl Gustaf Ekman
PartiSocialdemokraternaNationella partietFrisinnade folkpartiet
Ledarens valkretsAndra kammarenBlekinge läns och Kristianstads läns valkretsStockholms läns och Uppsala läns valkrets
Föregående val52[2]4138
Erhållna mandat524423[1]
Mandatförändring315

 Fjärde partiFemte partiSjätte parti
 Fritt porträtt saknas.svgEA Nilson hågkomster.JPGKarl Kilbom - Sveriges styresmän.jpg
LedareJohan Andersson i RaklösenErik NilsonKarl Kilbom
PartiBondeförbundetLiberala riksdagspartietSveriges kommunistiska parti
Ledarens valkretsEj riksdagsmanAndra kammarenAndra kammaren
Föregående val1801
Erhållna mandat17131
Mandatförändring113[1]

statsminister före valet

Ernst Trygger
Nationella partiet

Ny statsminister

Ernst Trygger
Nationella partiet

Förstakammarvalet i Sverige 1923 var ett val i Sverige till Sveriges riksdags första kammare. Valet hölls i den tredje valkretsgruppen i september månad 1923 för mandatperioden 1924-1931.

Två valkretsar utgjorde den tredje valkretsgruppen: Södermanlands läns och Västmanlands läns valkrets (9 mandat) och Blekinge läns och Kristianstads läns valkrets (10 mandat). Ledamöterna utsågs av valmän från det landsting som valkretsarna motsvarade. För de städer som inte ingick i landsting var valmännen särskilda elektorer. Tredje valkretsgruppen hade dock inga elektorer.

Val till den tredje valkretsgruppen hade senast ägt rum sommaren 1921 som var ett icke-ordinarie nyval för hela första kammaren. Valet 1921 räknades även som den första valkretsgruppens valår, och de nästföljande grupperna skulle hålla sina val från och med 1922 och framåt, i ordning efter grupperna (andra gruppen höll val det andra året, 1922; tredje gruppen höll val det tredje året, 1923, och så vidare).

Förstakammarvalet 1923 var det första valet till den kammaren som hölls efter kommunalvalet 1922. Under början av år 1923 hade Sverges socialdemokratiska vänsterparti, som bildats genom en utbrytning ur Socialdemokraterna, återgått till moderpartiet. Under 1923 splittrades även Liberala samlingspartiet i två delar: Majoriteten som förespråkade ett spritförbud kvarstod i Frisinnade landsföreningen men bildade riksdagspartiet Frisinnade folkpartiet, medan minoriteten som var emot förbudet bildade Sveriges liberala parti. Liberala partiets riksdagsparti (Liberala riksdagspartiet) bildades vid öppnandet av riksdagen 1924 den 10 januari 1924.

Valresultat

PartiPartiledareRösterMandatfördelning
Antal+−Antal+−
 Sveriges socialdemokratiska arbetarepartiHjalmar Branting7048
 Allmänna valmansförbundetArvid Lindman512463
 Frisinnade landsföreningenCarl Gustaf Ekman301924
 Sveriges liberala partiEliel Löfgren2Ny
 BondeförbundetJohan Andersson i Raklösen13511
 Sveriges kommunistiska partiKarl Kilbom20
Antal giltiga röster166419
  • Av 166 valmän deltog samtliga i valet.
  • I båda valkretsarna röstade de liberala och de frisinnade tillsammans under partibeteckningen De frisinnade. I Södermanlands läns och Västmanlands läns valkrets röstade en socialdemokrat på den partibeteckningen istället för den socialdemokratiska partibeteckningen.
  • De två kommunistiska valmännen, som båda fanns i Södermanlands läns och Västmanlands läns valkrets, röstade tillsammans med 40 av 41 socialdemokrater på partibeteckningen Socialdemokraterna och socialdemokratiska kandidater.
  • De två invalda ledamöterna tillhörande liberala riksdagspartiet hade tidigare suttit på samma mandat för liberala samlingspartiet.
  • 1 av de invalda frisinnade betecknade sig som en vilde i riksdagen.

Invalda riksdagsmän

Södermanlands läns och Västmanlands läns valkrets:

Blekinge läns och Kristianstads läns valkrets:

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Av de 38 ledamöterna som tillhörde Liberala samlingspartiet under riksdagen 1923, gick vid början av riksdagen 1924 13 ledamöter över till det nybildade Liberala riksdagspartiet och 23 stannade kvar och bildade det Frisinnade folkpartiet.
  2. ^ Varav 2 tillhörde Socialdemokratiska vänstergruppen som slogs ihop med Socialdemokraterna 1923.

Media som används på denna webbplats

Hjalmar branting stor bild.jpg
Hjalmar Branting (1860-1925), Prime Minister of Sweden 1920, 1921-23 and 1924-25.
Fritt porträtt saknas.svg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
Placeholder image for missing portraits in swedish.
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
EA Nilson hågkomster.JPG
Foto av Erik Agabus Nilson, svensk politiker