Resultat i val till Sveriges riksdag

Tabellerna nedan är en översikt över resultat i Riksdagsval i Sverige. För detaljerad information, se respektive valartikel.

Val till riksdagen och andra kammaren

Resultat i andrakammarval till Sveriges riksdag åren 19111968 samt riksdagsval 19702018. Partier som har innehaft mandat listas separat, medan samtliga resterande partiers resultat sammanförs under rubriken "övriga partier".

Vid andrakammarvalet 1911 tillämpades första gången ett proportionellt valsystem, och det var också det första val vid vilket valsedlarna påbjöds att ha en partibeteckning. Sålunda är detta val även det första andrakammarval vars resultat kan beskrivas i ett tydligt partipolitiskt utfall.

Valresultat parti för parti

ÅrSocial-
demokraterna
(S)
Liberalerna[n 1]
(L)
Moderata
samlings-
partiet
[n 2]
(M)


Centerpartiet[n 3]
(C)
Jordbrukarnas
Riksförbund
(JRF)
Vänsterpartiet[n 4]
(V)
Sverges
Social-
demokratiska
Vänsterparti
(SSV)
Sveriges
liberala
parti
(LIB)
Sverges
kommunistiska
parti
(SKP)
Socialistiska
partiet
(SP)
Övriga partier
(ÖVR)
Valdeltagande
191128,540,231,30,057,0 %
1914
(27/3)
30,132,237,70,069,9 %
1914
(25/9)
36,426,936,50,20,066,2 %
191731,127,624,75,33,18,10,165,8 %
192029,721,827,87,96,26,40,3[n 5]55,3 %
192136,218,725,811,14,63,20,454,2 %
192441,113,026,110,83,63,91,50,053,0 %
192837,012,929,411,26,43,00,167,4 %
193241,79,823,114,13,01,95,31,168,6 %
193645,912,917,614,33,34,41,674,5 %
194053,812,018,012,03,50,70,070,3 %
194446,712,915,913,610,30,771,9 %
194846,122,812,312,4Krist-
demokraterna
[n 6]
(KD)
6,3Miljöpartiet
de gröna
(MP)
Sverige-
demokraterna
(SD)
Ny demokrati
(NYD)
0,182,7 %
195246,124,414,410,74,30,179,1 %
195644,623,817,19,45,00,179,8 %
195846,218,219,512,73,40,077,4 %
196047,817,516,513,64,50,185,9 %
196447,317,013,713,21,85,21,8[n 7]83,3 %
196850,114,312,915,71,53,02,6[n 8]89,3 %
197045,316,211,519,91,84,80,488,3 %
197343,69,414,325,11,85,30,690,84 %
197642,711,115,624,11,44,80,491,76 %
197943,210,620,318,11,45,60,890,72 %
198245,65,923,615,51,95,61,70,291,44 %
198544,714,221,3(Deltog som Centern) 12,4[n 9]5,41,5Feministiskt initiativ
(Fi)
0,589,93 %
198843,212,218,311,32,95,85,50,020,785,96 %
199137,69,121,98,57,14,53,40,16,70,986,73 %
199445,37,222,47,74,16,25,00,31,20,886,82 %
199836,44,722,95,111,812,04,50,40,22,281,39 %
200239,813,415,26,29,18,44,61,41,780,11 %
200635,07,526,27,96,65,95,22,90,72,181,99 %
201030,77,130,16,65,65,67,35,70,41,084,63 %
201431,05,423,36,14,65,76,912,93,10,985,81 %
201828,35,519,88,66,38,04,417,50,51,087,18 %
202230,34,619,16,75,36,75,120,51,584,21 %
  parti ingick efter valet i socialdemokratiskt ledd regering
  parti stödde efter valet socialdemokratiskt ledd regering
  parti ingick efter valet i borgerlig regering
  parti stödde efter valet borgerlig regering
  parti ingick efter valet i samlingsregering
  parti nådde inte riksdagsmandat i valet
Fetstilt: största parti i valet

Kommentarer

  1. ^ Tidigare namn: Frisinnade landsföreningen (1911–1932), Folkpartiet (1932–1990) Folkpartiet Liberalerna (1990–2015).
  2. ^ Tidigare namn: Allmänna valmansförbundet (1911–1938), Högerns riksorganisation (1938–1952), Högerpartiet (1952–1969).
  3. ^ Tidigare namn: Bondeförbundet (1914–1957).
  4. ^ Tidigare namn: Sveriges socialdemokratiska vänsterparti (1917–1921), Sveriges kommunistiska parti (1921–1967), Vänsterpartiet kommunisterna (1967–1990).
  5. ^ 1920 års röster på "övriga partier" (0,3 %) inkluderar nästan uteslutande röster på den politiske vilden Carl Wahren (0,23 % - samtliga i Norrköpings och Linköpings valkrets). Detta gav honom riksdagsmandat, utan att vara ansluten till något parti. (SCB: Riksdagsmannavalen 1918–1920 Arkiverad 4 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.)
  6. ^ Tidigare namn: Kristen Demokratisk Samling (1964–1987), Kristdemokratiska samhällspartiet (1987–1996).
  7. ^ 1964 års röster på "övriga partier" (1,8 %) inkluderar nästan uteslutande röster på Medborgerlig samling (MbS, 1,5 %) och Mellanpartierna (0,3 %), vilka båda var borgerliga samarbetslistor som genererade riksdagsmandat för Centerpartiet, Folkpartiet, och Högerpartiet.
  8. ^ 1968 års röster på "övriga partier" (2,6 %) inkluderar nästan uteslutande röster på Samling 68 (1,7 %) och Mellanpartierna (0,9 %), vilka båda var borgerliga samarbetslistor som genererade riksdagsmandat för Centerpartiet, Folkpartiet, och Högerpartiet.
  9. ^ I valet 1985 ställde Centerpartiet och KDS upp i en gemensam valsamverkan: Centern. Av Centerns 12,4% bestod 8,8% av listor med centerpartister, 2,3% av KDS-listor, och 1,3% av antingen kombinerade eller namnlösa listor.

Första kammaren

1867–1970 fanns i Sveriges riksdag även en första kammare. I tabellerna nedan listas de partirelaterade val som skedde 1911–1969.

  1. ^ Här har ej 11 elektorer i Norrköpings stad medräknats.

Se även

Referenser

Källor

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Three Crowns of Sweden (Tre Kronor).svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Three Crowns of Sweden (Tre Kronor)