Lista över politiska partier i Sverige

Detta är en lista över politiska partier i Sverige. Den inkluderar både nu existerande partier samt historiska partier sedan 1700-talet, och både partier inom rikspolitiken och sådana som endast verkar regionalt eller lokalt. Mer information om Sveriges politik står att läsa i artikeln politik i Sverige.

Rikdagspartier

Efter valet 2022, finns det åtta politiska partier med mandat i Sveriges riksdag. Alla av dem har också mandat i kommuner och regioner. Partierna har mellan 10 000 (L) och 80 000 (S) partimedlemmar.

Mandat
PartinamnFörk.Grundat[1]Partiledare[1]PositionIdeologiRiksdag[2]KommunerEU-parlamentet
SocialdemokraternaS1889Magdalena Anderssoncenter-vänstersocialdemokrati
demokratisk socialism
107 / 349
3 752 / 12 700
5 / 21
SverigedemokraternaSD1988Jimmie Åkessonhögernationalkonservatism
högerpopulism
73 / 349
1 806 / 12 700
3 / 21
ModeraternaM1904Ulf Kristerssoncenter-högerliberalkonservatism
marknadsliberalism
68 / 349
2 396 / 12 700
4 / 21
VänsterpartietV1917Nooshi Dadgostarvänstersocialism
EU-skepticism
24 / 349
808 / 12 700
2 / 21
CenterpartietC1913Muharrem DemirokcenterNordisk agrarianism
socialliberalism
24 / 349
1 603 / 12 700
2 / 21
KristdemokraternaKD1964Ebba Buschcenter-högerkristdemokrati
socialkonservatism
19 / 349
676 / 12 700
1 / 21
MiljöpartietMP1981 Daniel Helldén
Amanda Lind
center-vänstergrön ideologi
feminism
18 / 349
316 / 12 700
3 / 21
LiberalernaL1934Johan Pehrsoncenter-högerliberalism
klassisk liberalism
16 / 349
689 / 12 700
1 / 21

Övriga rikspartier

Förutom de åtta riksdagspartierna, finns det ytterliggare 23 partier som hos valmyndigheten har registrerade partibeteckningar för val till riksdagen. Detta kräver en insamling av signaturer från 1 500 rösträttsberättigade personer. Genom registrering är partinamnet skyddat. Det ger också partiet möjlighet att låsa sina kandidatlistor så att väljarna bara kan rösta på personer som partiet själv har utsett. Registrerad partibeteckning för riksdagsval gäller även för alla regionala och lokala val i hela landet samt val till Europaparlamentet, så för ett parti som ställer up i flera kommunval kan det vara smidigare med en registrering för riksdagsval än flera registreingar för olika kommunalval. [3][4]

Partinamn[2]Förk.[2]Grundat[1]Partiledare[1]Ideologi[1]Röster 2022[2]
(riksdagsvalet)
Partiet NyansPNy2019Mikail YükselIdentitetspolitik28 352
Alternativ för SverigeAFS2018Gustav KasselstrandNationalism
Högerpopulism
16 646
Medborgerlig samlingMED2014Daniel SonessonLiberalkonservatism12 882
PiratpartietPP2006Katarina StenssonPiratideologi9 135
MoD - Mänskliga rättigheter och DemokratiMoD2021Andreas SidkvistNärdemokrati
Mänskliga rättigheter
6 077
Kristna värdepartietKrVP2014Mats SelanderVärdekonservatism
Abortmotstånd
5 983
KnapptryckarnaKn2021Ulf BejerstrandDirektdemokrati5 493
Landsbygdspartiet oberoendeLPo2010Benneth ThyrDecentralisering
Nordisk agrarianism
2 215
DirektdemokraternaDD2013ingenDirektdemokrati1 755
KlimatalliansenKA2021Gudrun Schyman[5]Klimatpolitik1 702
EnhetENH1990Vide Geiger
Gunilla Wigertz
Holism
Pacifism
1 234
Nordiska motståndsrörelsenNMR1997Fredrik VejdelandNynazism
Nationalsocialism
847
Partiet VändpunktPV2019Gunnar Brundin
Paula Dahlberg
Ekologism419
Klassiskt liberala partietKLP2004Magnus JönssonKlassisk liberalism
Libertarianism
344
SkånepartietSKÅ1979Carl P. HerslowSeparatism206
TrygghetspartietTRP2016Erling HansenPensionärsparti66
Djurens partiDjuP2014Simon KnutssonDjurrätt..
Kommunistiska partietK1970Povel JohanssonKommunism
Marxism-Leninism
..
SjöbopartietSJP1991Johan SöderlinHögerpopulism
Nationalkonservatism
..
Socialistiskt AlternativSAV1973kollektivSocialism
Marxism
..
Solidaritetspartiet (ej aktivt) [6]SPI2021Göran Dandelo[6]Pensionärsparti[6]..
Vägvalet (nedlagt) [7]VägV2010Claes WestbergEnfrågeparti..
Värdigt livVL2023kollektivEkologism
Feminism[8]
..

Genom en gratis anmälan, kan ett parti ställa upp i riksdagsval och EU-val utan att registrera sin partibeteckning. I riksdagsvalet 2022 deltog exemplevis även Feministiskt Initiativ (3 157 röster), Sveriges komunistiska parti (1 181), Socialisterna - Välfärdspartiet (892), Basinkomstpartiet (374), Sverige ut ur EU/Frihetliga Rättvisepartiet (174), Förenade Demokratiska Partiet (157), Stram Kurs Sverige (156) och Kalle ankapartiet (144).[2] Inför EU-valet 2024 anmälde sig även exempelvis Folklistan.[9].

Riksdagspartiers finansiering

De åtta riksdagspartierna finansierat primärt genom statligt partistöd som utgör omkring 70 % av intäkterna. Endast två partier har större finansiering från annat håll: Centerpartiet får 60 % genom övrig verksamhet (som utgörs av inkomster från partiets kapitalförvaltningsbolag Randello Invest). Socialdemokraterna får 45 % genom försäljning och lotterier.






Fördelning av Socialdemokraternas intäkter 2021[10]

 Försäljning och lotterier (45 %)
 Statligt partistöd (37 %)
 Övriga intäkter (16 %)
 Medlemsavgifter (1 %)
 Donationer (1 %)






Fördelning av Moderaternas intäkter 2021[10]

 Försäljning och lotterier (7 %)
 Statligt partistöd (70 %)
 Övriga intäkter (1 %)
 Medlemsavgifter (3 %)
 Donationer (17 %)






Fördelning av Sverigedemokraternas intäkter 2021[10]

 Försäljning och lotterier (0 %)
 Statligt partistöd (74 %)
 Övriga intäkter (1 %)
 Medlemsavgifter (4 %)
 Donationer (21 %)






Fördelning av Vänsterpartiets intäkter 2021[10]

 Försäljning och lotterier (10 %)
 Statligt partistöd (73 %)
 Övriga intäkter (2 %)
 Medlemsavgifter (5 %)
 Donationer (10 %)






Fördelning av Centerpartiets intäkter 2021[10]

 Försäljning och lotterier (3 %)
 Statligt partistöd (26 %)
 Övriga intäkter (60 %)
 Bidrag från närstående verksamhet (10 %)
 Donationer (1 %)






Fördelning av Miljöpartiets intäkter 2021[10]

 Försäljning och lotterier (7 %)
 Statligt partistöd (74 %)
 Övriga intäkter (1 %)
 Medlemsavgifter (4 %)
 Donationer (14 %)






Fördelning av Kristdemokraternas intäkter 2021[10]

 Försäljning och lotterier (0 %)
 Statligt partistöd (64 %)
 Övriga intäkter (29 %)
 Medlemsavgifter (5 %)
 Donationer (2 %)






Fördelning av Liberalernas intäkter 2021[10]

 Försäljning och lotterier (7 %)
 Statligt partistöd (87 %)
 Övriga intäkter (0 %)
 Medlemsavgifter (3 %)
 Donationer (3 %)

Historiska rikspartier

Som första riksdag vid vilket samtliga fyra ständer (adel, präster, borgare, och bönder) var representerade på utmärker sig Västerås riksdag 1527. Makten under denna tid låg i allt väsentligt hos konungen, och politiska partigrupperingar saknades. Riksdagarnas representanter representerade enbart sitt stånd.

Ståndsriksdagen under Frihetstiden (1719–1772)

Genom 1719 års regeringsform och 1723 års riksdagsordning fick ständernas representanter utökad makt, och ett första svenskt partisystem – hattar och mössor – etablerades.

Den sena ståndsriksdagen (1773–1866)

Frihetstiden avslutades genom Gustav III:s statskupp och 1772 års regeringsform, vilken återförde makten till kungen, och bidrog till att partisystemet dog ut. I och med 1809 års regeringsform och 1810 års riksdagsordning gavs dock riksdagen mer makt igen. "Partierna" under denna tid saknade formella ramar, och var löst sammansatta grupperingar av riksdagsledamöter med gemensamma intressen och mål - följaktligen är också tidsangivelserna ungefärliga.

  • Gustavianska partiet (1770-talet till 1810-talet)
  • Mannerheimska partiet (1780-talet till 1830-talet)
  • Junkerpartiet (1850-talet och 1860-talet)

Tvåkammarriksdagen (1867–1970)

I och med 1866 års riksdagsordning ersattes ståndsriksdagen genom representationsreformen med en tvåkammarriksdag, vilket också föranledde att partiväsendet började etableras på allvar i Sverige. Under de första decennierna fortfor dock riksdagspartierna att till stor del utgöras av, med sentida mått mätt, löst sammanfogade grupperingar av ideologiskt likasinnade, redan invalda, riksdagsledamöter. Runt sekelskiftet tog det partisystem som sedan dess kommit att bli rådande form, i och med att riksdagsgrupperna började knytas till riksorganisationer.

När systemet med enmansvalkretsar ersattes av ett proportionellt valsystem 1911 kom partilösa riksdagsledamöter att bli allt mer ovanliga, och andrakammarvalet 1911 var också det första i vilket man i strikt mening röstade på partier: med start i detta val påbjöds att varje valsedel skulle förses med en partibeteckning. Också detta bidrog till att antalet "politiska vildar" marginaliserades kraftigt.

Första kammaren
Andra kammaren

Genom en ändring i riksdagsordningen fick Sverige 1971 en enkammarriksdag, en ändring som följdes av 1974 års regeringsform, vilken ännu (2018) är gällande, och 1974 års riksdagsordning.

Riksdagsgrupp som bildats utan att ha ställt upp i val, och som inte heller senare vunnit riksdagsmandat i val

  • Arbetarpartiet Kommunisterna (APK) (1977–1979, bildad genom att två riksdagsledamöter från Vänsterpartiet kommunisterna deltog i en utbrytning från detta parti. APK och dess efterföljare ställde upp i riksdagsvalet 1979 och i senare val, men har då alltid blivit utan riksdagsmandat.)

1900-talets föregångare till riksdagspartierna

De flesta av de ”föregångare” som upptagits här är samma parti som ett nuvarande riksdagsparti. Till exempel är Folkpartiet och Liberalerna är samma parti, fast med olika namn. Vissa tidiga organisationer som Frisinnade landsföreningen är dock föregångare i egentlig mening.

Föregångare till Centerpartiet

Föregångare till Liberalerna

Föregångare till Kristdemokraterna

  • Kristen demokratisk samling (1964–1987)
  • Kristdemokratiska samhällspartiet (1987–1996)

Föregångare till Moderata samlingspartiet

  • Riksorganisationen Allmänna valmansförbundet och dess riksdagsrupper: Lantmanna- och Borgarepartiet ("andrakammarshögern") och Nationella partiet ("förstakammarshögern"), samt deras föregångare (1904–1938)
  • Högern (1938–1952)
  • Högerpartiet (1952–1969)

Föregångare till Vänsterpartiet

  • Sveriges socialdemokratiska vänsterparti (1917–1921)
  • Sveriges kommunistiska parti (1921–1967)
  • Vänsterpartiet kommunisterna (1967–1990)

Övriga historiska rikspartier

Genom åren har Sverige också haft ett stort antal småprtier som ställt upp i riksdagsval utan att erhålla tillräckligt många röster för riksdagsmandat.

Regionala partier

Alla län utom Gotland, Kronoberg och Västerbotten har eller har haft regionala partier. Registrerad partibeteckning för landstingsval gäller även för alla kommunalval i det län partiet är registrerat.

Blekinge län

Historiska regionala partier
  • Blekinge sjukvårdsparti

Dalarnas län

Gävleborgs län

  • Sjukvårdspartiet i Gävleborg (SJPG)

Hallands län

Historiska regionala partier
  • Fria demokraterna

Jämtlands län

Historiska regionala partier
  • Sjukvårdspartiet i Jämtlands län (sjvz)

Jönköpings län

Historiska regionala partier
  • Invandrarpartiet Sverige (INVS)
  • MedborgarForum (MEF)

Kalmar län

Norrbottens län

Historiska regionala partier

Skåne län

  • Vårdpartiet i Skåne
Historiska regionala partier

Stockholms län

Historiska regionala partier

Södermanlands län

Historiska regionala partier
  • Sjukvårdspartiet i Sörmland

Uppsala län

Historiska regionala partier
  • Upplands sjukvårdsparti (USP)

Värmlands län

Västernorrlands län

  • Sjukvårdspartiet - Västernorrland (SJVP)
  • Västra initiativet
Historiska regionala partier
  • Norrlandspartiet (NoPa)
  • Sundsvalls framtid

Västmanlands län

Västra Götalands län

Historiska regionala partier

Örebro län

Östergötlands län

Historiska regionala partier
  • Östergötlands Sjukvårdsparti

Lokala partier

Många kommuner har eller har haft lokala partier som endast kandiderat i kommunval.

Blekinge län

Historiska lokala partier i Blekinge län

Dalarnas län

Historiska lokala partier i Dalarnas län

Gotlands län

Historiska lokala partier i Gotlands län

Gävleborgs län

Historiska lokala partier i Gävleborgs län
  • Gävle – Gävlepartiet (GLE)
  • Ljusdal – Frihetliga Ljusdalsbygden (flb), Rädda Ljusdalsbygden
  • Sandviken – Ny Ordning (NO)-Partipolitiskt ob. (NO)
  • Söderhamn – Vägval Söderhamn

Hallands län

Historiska lokala partier i Hallands län
  • Falkenberg – Samhällslistan Aktiv Politik (AP)
  • Kungsbacka – Din Framtid
  • Varberg – Fria demokraterna

Jämtlands län

Historiska lokala partier i Jämtlands län

Jönköpings län

Historiska lokala partier i Jönköpings län

Kalmar län

Historiska lokala partier i Kalmar län

Kronobergs län

Historiska lokala partier i Kronobergs län

Norrbottens län

Historiska lokala partier i Norrbottens län

Skåne län

Historiska lokala partier i Skåne län

Stockholms län

Historiska lokala partier i Stockholms län

Södermanlands län

Historiska lokala partier i Södermanlands län

Uppsala län

Historiska lokala partier i Uppsala län

Värmlands län

Historiska lokala partier i Värmlands län

Västerbottens län

Historiska lokala partier Västerbottens län

Västernorrlands län

Historiska lokala partier Västernorrlands län

Västmanlands län

Historiska lokala partier Västmanlands län

Västra Götalands län

Historiska lokala partier i Västra Götalands län

Örebro län

Historiska lokala partier i Örebro län

Östergötlands län

Historiska lokala partier i Östergötlands län

Referenser

  1. ^ [a b c d e] Partiets sida på svenska Wikipedia.
  2. ^ [a b c d e] Valmyndigheten, Valpresentation 2022, Val till riksdagen
  3. ^ Valmyndigheten (1 november 2023). ”Registrerade partibeteckningar”. www.val.se. https://www.val.se/for-partier/registrera-partibeteckning/registrerade-partibeteckningar.html. Läst 28 april 2024. 
  4. ^ Valmyndigheten (25 mars 2024). ”Registrera en partibeteckning”. https://www.val.se/for-partier/registrera-partibeteckning/registrera-partibeteckning.html. Läst 8 maj 2024. 
  5. ^ Klimatalliansen, Styrelsen
  6. ^ [a b c] Solidaritetspartiet
  7. ^ P4 Göteborg, Vägvalet lägger ner, 11 oktober 2018
  8. ^ Värdigt liv
  9. ^ Valmyndigheten, Anmälda partier - Val till Europaparlamentet
  10. ^ [a b c d e f g h] Julius Bengtsson. ”Statligt stöd, donationer och lotterier – så finansieras partierna”. Arkiverad från originalet den 28 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230628102102/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/partibidrag. Läst 21 september 2024.  SVT, 19 augusti 2022.

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Circle frame.svg
A transparent circle on a light-colored background (hex color code #F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Three Crowns of Sweden (Tre Kronor).svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Three Crowns of Sweden (Tre Kronor)