Förstakammarvalet i Sverige 1924

Förstakammarvalet i Sverige 1924
Sverige
September 1924

18 mandat: Sveriges riksdags första kammares fjärde valkretsgrupp
 Första partiAndra partiTredje parti
 Hjalmar branting stor bild.jpgErnst Trygger, prime minister of Sweden.jpgCarl Gustaf Ekman.jpg
LedareHjalmar BrantingErnst TryggerCarl Gustaf Ekman
PartiSocialdemokraternaNationella partietFrisinnade folkpartiet
Ledarens valkretsAndra kammarenStockholms stads valkretsStockholms läns och Uppsala läns valkrets
Föregående val524423
Erhållna mandat524422
Mandatförändring[1]1

 Fjärde partiFemte partiSjätte parti
 Fritt porträtt saknas.svgEA Nilson hågkomster.JPGNils Flyg.jpg
LedareJohan Johansson i KälkeboErik NilsonNils Flyg
PartiBondeförbundetLiberala riksdagspartietSveriges kommunistiska parti
Ledarens valkretsAndra kammarenAndra kammarenEj riksdagsman
Föregående val17131
Erhållna mandat18131
Mandatförändring1

statsminister före valet

Ernst Trygger
Nationella partiet

Ny statsminister

Hjalmar Branting
Socialdemokraterna

Förstakammarvalet i Sverige 1924 var ett val i Sverige till Sveriges riksdags första kammare. Valet hölls i den fjärde valkretsgruppen i september månad 1924 för mandatperioden 1925-1932.

Två valkretsar utgjorde den fjärde valkretsgruppen: Östergötlands län med Norrköpings stads valkrets (8 mandat) och Västernorrlands läns och Jämtlands läns valkrets (10 mandat). Ledamöterna utsågs av valmän från det landsting som valkretsarna motsvarade. För de städer som inte ingick i landsting var valmännen särskilda elektorer. Fjärde valkretsgruppen hade 12 elektorer från Norrköpings stad.

Val till den fjärde valkretsgruppen hade senast ägt rum sommaren 1921 som var ett icke-ordinarie nyval för hela första kammaren. Valet 1921 räknades även som den första valkretsgruppens valår, och de nästföljande grupperna skulle hålla sina val från och med 1922 och framåt, i ordning efter grupperna (andra gruppen höll val det andra året, 1922; tredje gruppen höll val det tredje året, 1923, och så vidare).

I januari 1924 delades riksdagspartiet Liberala samlingspartiet officiellt i två delar. Delen av partiet som förespråkade ett spritförbud bildade Frisinnade folkpartiet och delen som var emot ett sådant förbud bildade den 10 januari 1924 Liberala riksdagspartiet.

Valresultat

PartiPartiledareRösterMandatfördelning
Antal+−Antal+−
 Sveriges socialdemokratiska arbetarepartiHjalmar Branting551161
 Allmänna valmansförbundetArvid Lindman4074
 BondeförbundetJohan Johansson i Kälkebo29741
 Frisinnade landsföreningenCarl Gustaf Ekman221941
 Sveriges liberala partiEliel Löfgren5Ny0Ny
 Sveriges kommunistiska partiNils Flyg4100
 Sverges socialdemokratiska vänsterpartiPartiet upplöst 192301
Antal giltiga röster155118
  • Av 143 valmän deltog samtliga i valet. Alla 12 elektorer (samtliga från Norrköpings stad) deltog i valet.

Invalda riksdagsmän

Östergötlands län med Norrköpings stads valkrets:

Västernorrlands läns och Jämtlands läns valkrets:

Källor

Noter

  1. ^ Carl Lindhagen som vid förstakammarvalet 1921 valts för Västernorrlands läns och Jämtlands läns valkrets som tillhörande Socialdemokratiska vänsterpartiet och vid detta val som tillhörande Socialdemokraterna gick vid partisammanslagningen i början av år 1924 över till Socialdemokraterna och räknas därför inte med här.

Media som används på denna webbplats

Hjalmar branting stor bild.jpg
Hjalmar Branting (1860-1925), Prime Minister of Sweden 1920, 1921-23 and 1924-25.
Ernst Trygger, prime minister of Sweden.jpg
Ernst Trygger (1857-1943), prime minister of Sweden
Fritt porträtt saknas.svg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
Placeholder image for missing portraits in swedish.
EA Nilson hågkomster.JPG
Foto av Erik Agabus Nilson, svensk politiker
Nils Flyg.jpg
Nils Flyg
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.